Under söndagens fullmäktige i Uppsala antog Sveriges förenade studentkårer (SFS) följande uttalande:
SFS skulle vilja rikta tudelad kritik mot Arbetsmiljöverket, dels angående processen i framtagandet av de nya arbetsmiljöföreskrifterna, dels innehållet i de nya föreskrifterna.
När det gäller processen så anser SFS att arbetsmiljöverket har brustit i sitt förfarande. Att Arbetsmiljöverket inte väljer att inkludera studenter eller lärosäten är från början ett snedsteg. När en sen ändå får in kritiska remissvar från sektorn är det för SFS underligt att en inte väljer att bredda remissinstanserna. Att Arbetsmiljöverket valt att endast lyssna till de argument som inkommit från Sveriges Universitets och Högskoleförbund samt Arbetsgivarverket om att helt stryka studenterna i de nya föreskrifterna ser SFS som orimligt. Att sedan förklara detta som en kompromiss är inte något som SFS kan ställa sig bakom, detta rör två instanser som helt vill exkludera den tredje, utan att ens rådslå med denna.
När det gäller innehållet av de nya föreskrifterna anser SFS att de resonemang som i efterhand förs fram är ett sätt att rättfärdiga tidigare förfarande. SFS anser att studenternas arbetsmiljö är av största vikt och även om arbetsmiljö fortfarande regleras i lag, anser SFS att skyddet de facto sänks när studenter inte inkluderas i de riktlinjer och rekommendationer som Arbetsmiljöverket tillhandahåller som hjälp för tolkning av lagen. Detta är ett område som SFS redan i dag anser är eftersatt och vid exkludering från dessa föreskrifter urholkas studenternas möjligheter att påverka och ställa krav på lärosätena att leva upp till sina åtaganden. Med exkluderingen kommer majoriteten av de verksamma vid lärosätena, det vill säga att inte kommer kunna påverka i lika stor utsträckning i frågor om stress, kränkande handlingar och andra psykosociala problem. Dessa problem drabbar studenter i lika stor grad som anställda.