– Studerandeinflytande är en lagstadgad rättighet för de flesta vuxenutbildningar i landet. Trots att lagen tydligt markerar vikten av inflytandemöjligheter för vuxenstuderande är det ingen självklarhet att det finns eller fungerar. Sveriges förenade studentkårer anser att alla individer har rätt att påverka sin studiemiljö, det är anledningen till att svenska studenter har tagit ett samhällansvar och initierat projektet SFS Vux, säger Robin Moberg vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

SFS är en snart 90-årig organisation som under hela sin livstid haft som syfte att lyfta upp studentfrågor på den politiska dagordningen. Kunskapen och
erfarenheterna ska nu användas för att stärka de vuxenstuderandes
inflytanderätt. För att tända en låga hos besökarna kommer riksdagsledamöterna Louise Malmström (s) och Mats Gerdau (m) att delta i en paneldebatt med fokus på vuxenstuderande i framtiden.

– Den direkta rättviseaspekten gällande möjligheten till inflytande över sin
vardag är del av problemet men det finns också fler delar som för många är osynliga. Jag hoppas att vi genom samtal kan synliggöra problematiken och starta en dialog med makthavarna, menar Robin Moberg, vice ordförandeför Sveriges förenade studentkårer.

För mer information kontakta:
Robin Moberg, vice ordförande, 070-54 57 557
Andreas Åsander, projektledare, 08 - 54 57 01 13

- Studenter går back 625 kronor i månaden under 2010. Alla studenter har inte
möjlighet att arbeta extra vid sidan om heltidsstudier. Det låga studiemedlet
leder därmed till att många studenter inte kan koncentrera sig på sina studier,
vilket i sin tur leder till försämrade kunskaper och att många studenter fastnar
i systemet och inte tar sig genom sina utbildningar i tid, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Studiemedlets låga nivå har stora konsekvenser för den enskilda individen, som investerar tid och mycket pengar för att höja sin egen kompetens genom den högre utbildningen. Att arbeta extra vid sidan av en heltidsutbildning ska vara en möjlighet, inte ett ekonomiskt krav, många utbildningar och livssituationer är nämligen inte förenliga med extraarbete i någon större utsträckning. Nu riskerar olika socioekonomiska grupper att ha olika möjlighet till högre studier. Dessutom leder det även till negativa konsekvenser för vårt samhälle som kunskapsnation i en ökande internationell konkurrans.

– Rekommendationerna från den statliga Studiesociala kommittén var att studiemedlet borde ligga på en högre nivå än dagens nivå och det visar även vår budget med all tydlighet. Med en så tydlig problembild och en så utpräglad politisk konsensus om behovet av att agera kan en kommande regering inte låta bli att ge tydliga löften om en studiemedelshöjning.

För
mer information kontakta:

Klas-Herman
Lundgren, ordförande, på 070-54 57 045
Henrik
S-Karlsson, kommunikationsansvarig, 070-54 57 066

Se vår budget här >>

Pressbilder finner du här: http://www.sfs.se/node/154

– Detta är inte en kvalitetssatsning som ministern hävdar. Det är istället
ett hot mot internationaliseringen av högre utbildning i Sverige, menar
Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

SFS föreslår istället en reell utbildningssatsning med en kvalitetsreform
av grundutbildningen inom högskolan i Sverige med en ökning av anslagen
med totalt 2 miljarder kronor årligen. Detta skulle med en successiv
infasning på 0,5 miljarder kronor årligen fram till 2014 ge en samlad kostnad på 5 miljarder kronor för nästa mandatperiod, en tredjedel av kostnaden för
forskningspropositionen.

– Regeringen borde ta sitt ansvar och genomföra en kvalitetsinriktad
grundutbildningsreform som säkerställer minimum 15 timmars lärarledd tid
per vecka. Det ger utbildningskvalitet bland annat genom att öka
genomströmningen, effektivisera studietiden och bredda mångfalden inom den
högre utbildningen. Pengarna finns, det handlar om prioriteringar, säger
Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

För kommentarer kontakta:
Klas-Herman Lundgren, 070-54 57 045, ordförande Sveriges förenade
studentkårer

SFS anser att det är av största vikt för Sverige som kunskapssamhälle att diskutera vad utbildningskvalitet är och hur vi främjar det på bästa möjliga sätt inom den högre utbildningen under de kommande 4 åren.

Därför anordnade SFS den 4 februari ett seminarium om utbildningskvalitet. Där lanserade vi SFS kvalitetsmanifest. SFS kvalitetsmanifest är vår metod för att ge er en samlad bild av vad vi anser är delar av en god kvalitet i den högre utbildningen.

Vi passade under seminariet även på att punktmarkera de viktigaste satsningarna som nästa regering behöver göra under nästa mandatperiod. Vi ser att Sverige idag befinner sig i en situation där lärosätena i landet saknar resurser för att kunna erbjuda en undervisning av högsta kvalitet. Vi hävdar därför att det behövs en kvalitetsreform för grundutbildningen genom tillförandet av resurser som gör skillnad och leder till en god kvalitet, en rimlig miniminivå av lärarledd tid och fler lärare per student. Det behövs dessutom medel för ett oberoende och långsiktigt studentinflytande i enlighet med den senaste statliga utredningens miniminivå och det behövs en höjning av studiemedlet med pengar som i fattas för att studenter inte ska gå back varje månad.

Efter vår presentation berättade huvudsekreterare Lena Adamson från Högskoleverket om hur kvalitet kan mätas och om vikten att skilja på att mäta studenters prestationer och utbildningens kvalitet.

I paneldebatten efter detta deltog Marie Granlund (S, utbildningspolitisk talesperson), Rossana Dinamarca (V, utbildningsutskottet) och Roger Tiefensee (C, f.d. ordförande för studiesociala kommittén) samt Klas-Herman Lundgren (Sveriges förenade studentkårer), Ann Fritzell (chefsutredare, Sveriges universitetslärarförbund) och Mikaela Almerud (utbildningsexpert, Svenskt näringsliv). Moderator var Hanna Hallin. Lars Hjälmered (M, talesperson i högskole- och forskningsfrågor) skulle ha deltagit, men fick tyvärr ställa in på grund av sjukdom. En hel del intressanta löften om studiemedel, studentinflytande och kvalitetssatsningar kom fram i diskussionen. Se klippen nedan, youtubespellistan finns även här.

P3 rapporterade även från seminariet.

Avstampet för diskussionen blir en uppdaterad version av SFS
kvalitetsmanifest, där vi definierar vad vi anser är kvalitet utifrån
definitioner som debatterats länge inom studentkårerna.

Manifestet utgår från tre huvudsakliga punkter och områden som vi anser
behöver förstärkning, när det gäller stora utbildningsreformer under
nästa mandatperiod:

• ökade resurser till grundutbildningen för att förbättra utbildningskvaliteten
• ökade resurser till att säkerställa ett starkt studentinflytande framöver för därigenom att förbättra utbildningskvaliteten
• ökade resurser till en höjning av studiemedlet, så studenter kan bedriva kvalitativa studier utan att bekymra sig om ekonomin

Vi välkomnar dig att vara med att diskutera dessa frågor. I panelen
deltar både riksdagspolitiker och representanter för utbildningssektorn.

Seminariet äger rum i SFS konferenslokaler på Klara Södra Kyrkogata 1,
kl. 9:30-11:00 torsdagen den 4 februari. Tanken är att debatten
livesänds på SFS hemsida, där det även ska vara möjligt att ställa
frågor till panelen under tiden.

Anmälan görs till sfs@sfs.se eller på Facebook senast den 28 januari.

Välkommen!

– Vi efterlyser en nationell debatt i dessa frågor och att lärosätena faktiskt uppfyller sitt myndighetsansvar och garanterar doktoranderna en skälig finansiering. Målet måste vara att alla doktorander vid svenska lärosäten ska vara anställda, säger Martin Dackling.

I Uppdrag gransknings reportage påvisades stora skillnader mellan svenska och utländska doktorander på de svenska lärosätena. För de senare är ersättningsnivåer på 8000 kronor eller därunder inte ovanliga, och vissa doktorander har återvändandekrav i sina kontrakt från hemlandets myndigheter. Eftersom de som stipendiater faller utanför försäkringssystemen är det många gånger inte möjligt för dem att vare sig vara sjukskrivna eller föräldralediga.

– Det bör slås fast att vi i grunden ser det ökade internationella utbytet som mycket positivt, allra helst för en kunskapsintensiv nation som Sverige. Men ökat internationellt utbyte kan på inga villkor tillåtas ske till priset av att negativt särbehandla individer med bakgrunder i ekonomiskt svagare länder. Diskriminering av detta slag brukar på den övriga arbetsmarknaden resultera i starka känslor, och borde inte vara allmänt accepterat heller i den svenska högskolan, avslutar Lars Abrahamsson i Sveriges Doktorandförening.

För mer information, kontakta:
Martin Dackling, ordförande SFS doktorandkommitté 070 – 521 83 78
Lars Abrahamsson, ordförande Sveriges doktorandförening, 070 – 256 22 82
Henrik Karlsson, kommunikationsansvarig, 08-54 57 01 11

Mer information om tjänsterna finns i bifogade annonser nedan.