Ärendet har nu behandlats på ett icke-transparent sätt av departementet och förra fredagen hade Högskoleverkets insynsråd (där SFS har representation) ett extrainsatt möte med anledning av detta. Efter mötet skickade rådet ett brev till minister Tobias Krantz. SFS har den 2/3 skickat in ett eget brev till Tobias Krantz för att lyfta det som vi ser som problematiskt, det går att finna bifogat nedan. I januari skickade SFS även ett brev gällande en del av systemet som verkade försvinna helt i departementets förslag, nämligen studentenkäterna.
Den 3/3 var SFS på Rosenbad på ett så kallat avstämningsmöte med rektorer, SUHF och SULF där departementets förslag presenterades. Cirka 20 dagar innan propositionen ska läggas till riksdagen fick vi se en Powerpointpresentation av ett inte tidigare sett till stor del omarbetat förslag, utan detaljer. SFS ställde sig inte bakom det nya förslaget eftersom vi inte har kunnat få ta del av några detaljer. SFS, SUHF, lärosätena och SULF hade en relativt enad ifrågasättande och tämligen kritisk linje efter presentationen. Departementet föreslår ett system baserat på självständiga arbeten och alumnenkäter kombinerat med en del som består av självvärderingar och platsbesök, som ska kunna påverka omdömet från de andra två delarna.
Studentenkäten har flyttats från att ligga jämte alumnenkäten till att bli en del av lärosätets självvärdering som de får utforma själva tillsammans med bland annat aspekter som studenternas bakgrund, intervjuer och kursvärderingar. Det påpekades ett flertal gånger att sektorn i stort stödjer Högskoleverkets förslag som har god förankring och att vi vill se jämförbarhet, transparens och likvärdighet. SFS och SUHF påpekade även att det är viktigt att systemet är EU- och Bolognaanpassat, att mätande av lärandemål inte är en motsättning mot ökad autonomi och att beredningen hos departementet har varit märklig.
Självvärderingen riskerar att bädda för en ursäktsmarknad där delar av indikatorn som SFS tycker är viktiga såsom studenters bakgrund, studentenkäter osv. används för att ursäkta dåliga resultat när det gäller de självständiga arbetena. SFS fick inga besked gällande viktning och värdering av indikatorerna. Tydligt är dock att departementet vill gå mot en ännu tydligare prioritering av resultaten, bort från processerna i utbildningen. Mätningen av självständiga arbetens kvalitet ska väga avsevärt mycket tyngre än något annat. Viktningen och användandet av andra indikatorer än självständiga arbeten tycks bero på vilken typ av utbildning det är. Indikatorn baserad på lärandemål kopplat till examination (tidigare indikator 1a) är helt bortplockad. SFS är tveksamt till hur Bolognakopplingen tas hänsyn till och hur självvärderingarna ska väga in på det nationella betyget. SFS ser problem med att mäta en utbildnings kvalitet genom att starkt fokusera på det självständiga arbetet i slutet och en alumnundersökning som utförs flera år efteråt.
Utbildningarna ska ges betyg på en fyrgradig skala där det högsta betyget ska kunna ge lite extra resurser och det lägsta betyget leda till indragen examensrätt. Högskoleverkets förslag hade tre steg på skalan. Lärosäten som får extra resurser får bestämma om utbildningen som genererade resurserna ska få dem eller om lärosätet ska satsa på att lägga dem på en annan utbildning.
Forskarutbildningen planeras inte längre utvärderas i anknytning till det här systemet.
Departementet kommer att fortsätta arbeta på förslaget utifrån de kommentarer som inkom.
SFS åsikter om studentenkäter sedan tidigare >>
