Torsdagen den 7 april höll SFS och SSCO (Stockholms studentkårers centralorganisation) gemensamt i ett politiskt mingel, där riksdagspartiernas utbildningspolitiska ledamöter deltog i ett panelsamtal. Utanför salen i KTH:s kårhus Nymble yrde snön, men inne i värmen fördes livliga samtal.
Följande politiker deltog i panelen:
- Gunilla Svantorp (S), ordförande i utbildningsutskottet
- Marie-Louise Hänel Sandström (M), ansvarig för högskolefrågor
- Robert Stenkvist (SD), ledamot i utbildningsutskottet
- Ilona Szatmári Waldau (V), talesperson för högre utbildning och forskning
- Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson
- Camilla Hansén (MP), talesperson för högre utbildning och forskning
- Fredrik Malm (L), vice ordförande i utbildningsutskottet
En representant från Kristdemokraterna var också inbjuden men fick tyvärr förhinder. I panelen deltog även Linn Svärd, ordförande för SFS, som gav samtalet ett studentperspektiv, och moderator var Sofia Holmdahl, förbundsordförande för SSCO.
Nedan ger vi en kort redogörelse av de ämnen som berördes och vad politikerna i panelen svarade.
Ökad kvalitet i högre utbildning
Paneldiskussionen inleddes med en fråga om vad partierna anser behövs för ökad kvalitet i högre utbildning.
Gunilla Svantorp (S) framförde att kvalitet är många olika saker och lyfte fram utbildningsplatser, kvalitetssäkringssystem, lärarledda timmar (vilket ser olika ut bland olika ämnen), breddad rekrytering, samt behovet av en nulägesanalys.
Marie-Louise Hänel Sandström (M) tog upp breddad rekrytering, lärarledd tid, och näringslivets vikt för att utbildning ska leda till jobb.
Robert Stenkvist(SD) ansåg att kvaliteten behöver ökas och inte bara utbildningsplatserna, samt att finansieringssystemet inte bör vara kvantitetsdrivet.
Ilona Szatmári Waldau (V) ville öka prislappen på varje utbildning med 1000 kronor per helårsstudent (HÅP) och se över systemet med helårsprestation (HPR). Hon lyfte även behovet av att utbildningen har en stark forskningsanknytning, bättre anställningstrygghet inom högskolan och vikten av studenters delaktighet i att forma sin utbildning.
Fredrik Christensson (C) menade att det behövs en kvalitetssatsning, forskning och undervisning behöver resurser, och framhävde vikten av att bibehålla kompetens. Centerpartiet vill även slopa HPR och istället införa ett samlat belopp.
Camilla Hansén (MP) ville se en ökad attraktivitet för bristyrken. Studenter, lärare och forskare behöver stärkas. Hon lyfte även vikten av anställningstrygghet och social trygghet för studenter.
Fredrik Malm (L) lyfte lärarledd tid, vilket kräver fler disputerade lärare, samt ett “bildningslyft” riktat mot humaniora.
Studiemedlet
Näst ställdes frågor om studiemedel. Politikerna tillfrågades om förändring av studiemedel, fler antal veckor med studiemedel, högre studiemedel samt höjning av ränta på studiemedel.
Gunilla Svantorp (S) lyfte studiemedelssystemet som en grundbult i välfärdssamhället, samt att avgiftsfrihet och bidragsdelen är viktiga.
Marie-Louise Hänel Sandström (M) framförde att fribeloppet bör tas bort, och var för fler veckor med studiemedel. Kritisk mot att höja räntan på studiemedel.
Robert Stenkvist (SD) föreslog en höjning om 1000 kr i studiemedel för de som studerar till bristyrken, och menade att fribeloppet inte bör höjas. Var emot en räntehöjning.
Ilona Szatmári Waldau (V) ville höja bidragsdelen, minska studenternas dolda kostnader, återinföra studerandevillkoret i arbetslivsförsäkringen, återinföra investeringsstödet samt införa semester för studenter. Hon ville inte utöka antalet veckor med studiemedel, utan istället införa mer generösa regler. Var emot att omställningsstudiestödet ska bekostad genom höjd ränta på studiemedelet.
Fredrik Christensson (C) ville höja lånedelen.
Fredrik Malm (L) menade att fribeloppet bör höjas permanent, att studenter ska kunna vara deltidssjukskrivna samt att antalet veckor med studiemedel är väl avvägt. En höjning av räntan slår hårdast mot de som studerat längre utbildningar och kvinnodominerade yrken.
Psykisk ohälsa och studenthälsovården
Därefter fick politikerna frågor om studenternas mående, studenthälsovården och deltidssjukskrivning. Angående deltidssjukskrivning för studenter var det stor enighet bland politikerna och ingen motsatte sig det.
Gunilla Svantorp (S) tog upp att regeringen har lyft studenthälsan som en viktig fråga, men reflekterade kring att de kanske har satsat för lite.
Marie-Louise Hänel Sandström (M) lyfte ett ökat samarbete mellan primärvård och studenthälsan, och vikten av tillgång till studenthälsa över hela landet.
Robert Stenkvist (SD) framhävde vikten av en likvärdig studenthälsa över hela landet.
Ilona Szatmári Waldau (V) stödjer Universitetskanslersämbetet (UKÄ) förslag om att ett lärosäte ska få i uppdrag att samordna studenthälsan.
Fredrik Christensson (C) menade att studenthälsan behöver stärkas och ville se en bredare utredning om hur.
Camilla Hansén (MP) ville ha som krav att det ska finnas en psykolog på varje studenthälsa.
Fredrik Malm (L) menade att samarbetet mellan vårdcentral och studenthälsa är viktigt.
Om politikerna får drömma
Slutligen ombads politikerna drömma stort – vad skulle de göra om deras parti hade majoritet i riksdagen?
Gunilla Svantorp (S) hade velat ha en jämlik grundskola, höja basanslagen samt höja kvaliteten på grundutbildningarna.
Marie-Louise Hänel Sandström (M) hade velat se högre kvalitet, fler studentbostäder, samt satsat på akademisk frihet.
Robert Stenkvist (SD) hade slopat produktivitetsavdraget och sett till att reglerna ändras så alla studenter får tak över huvudet.
Ilona Szatmári Waldau (V) hade höjt studiebidraget, infört studielön, sett till att studenter har rätt till alla försäkringssystem och gett lärosätena höjda anslag.
Fredrik Christensson (C) hade stärkt utbildningskvaliteten, slopat HPR och satsat på akademisk frihet.
Camilla Hansén (MP) hade höjt studiemedlet och stärkt studenthälsan.
Fredrik Malm (L) hade sett över och förstärkt kvalitetsindikatorerna och tagit långsiktiga initiativ till stora forskningsplattformar.