Internationalisering av högre utbildning är en fråga för alla studenter. Många väljer eller funderar på att läsa hela eller delar av en utbildning utomlands, men för vissa känns det steget alltför svårt. I andra länder funderar många på att resa till Sverige för att studera, men det finns väsentliga hinder för att kunna ta steget. Men framförallt: all högre utbildning har en mer eller mindre internationell prägel. Hur stort värde det har för studenten varierar dock från utbildning till utbildning. Sveriges förenade studentkårer anser att internationaliseringen av högre utbildning kan och bör utvecklas.
Förra året beslöt regeringen att utreda hur internationaliseringen av högskolan ska stärkas. Nyligen presenterade utredningen det första av två betänkanden. SFS kommer att gå igenom de viktigaste förslagen i en serie blogginlägg. Det här är första delen.
Utredningens uppmaning: Att Migrationsverket snabbar upp handläggningstiderna för antagna studenter som söker uppehållstillstånd. Utredningen uppmanar Migrationsverket att också samarbeta med universitet- och högskolor i frågor om uppehållstillstånd för inresande studenter.
Förslaget är angeläget. Vi får ofta höra om studenter som tvingas vänta alldeles för länge eller blir nekade uppehållstillstånd på oklara grunder. Både Universitetskanslersämbetet och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har lyft detta som ett kritiskt hinder för att rekrytera fler internationella studenter. Frågan har även diskuterats i riksdagen. Dessutom jobbar European Students’ Union på europeisk nivå för att förbättra processen kring uppehållstillstånd som ett sätt att främja mobilitet.
Krånglet med uppehållstillstånd leder till att studenter tackar nej till utbildningar i Sverige. Bara en av tre utländska sökande påbörjar den utbildning de blivit antagna till. Krånglet med uppehållstillstånd är ett stort hinder för att rekrytera utländska studenter. Egentligen är studieavgifterna det enda hindret som är större.
Huvudansvaret ligger på Migrationsverket. Det är Migrationsverket som har långa handläggningstider. Det är Migrationsverket som ansvarar för att prövningen ska gå rätt till.
Om Migrationsverket tog hjälp av lärosätena skulle situationen kunna gå enklare. Lärosätena har förutsättningar att bedöma ifall en presumtiv student har för avsikt att studera. Om en student får förlängt uppehållstillstånd kan lärosätena se om en student faktiskt pluggar och klarar tentorna. Lärosätena vet ifall deras doktorander är anställda och gör det jobb som förväntas av dem. Men lärosätena kan bara förenkla processen med uppehållstillstånd om Migrationsverket samarbetar. SUHF har redan visat att de vill bidra till ett sådant samarbete, så förutsättningarna finns.
Ska Sverige kunna locka fler utländska studenter? Bollen ligger hos Mikael Ribbenvik.
Nästa inlägg handlar om utlandsetablering, internationalisering på hemmaplan, myndighetsspråk och förslag till studentorganisationer.