Igår presenterades Tillträdesutredningen och SFS ordförande Caroline Sundberg deltog i ett panelsamtal och fick kommentera utredningens förslag direkt till utredaren Jörgen Tholin. Utredningen har under ett års tid arbetat med att föreslå ett nytt system för behörighet och urval till högre utbildning.
SFS är överlag positiva till Tillträdesutredningen och kommer att lämna in ett remissvar framöver. Under gårdagens panelsamtal betonade jag vikten av ett tillträdessystem med fler vägar till högskolan – tidiga strategiska val ska inte vara avgörande för vem som får tillgång till högre utbildning. Istället bör systemet utformas så att de som är mest lämpade, det vill säga motiverade, blir antagna. Systemet ska inte utesluta någon som har förutsättningar att klara av en högskoleutbildning. Det är positivt att utredningen ger flera förslag som leder i just den riktningen.
Ett av förslagen är att avskaffa meritpoängen för matematik och moderna språk. Ett stort problem med dagens system med meritpoäng att de elever som inte gör rätt val tidigt i livet avsevärt försämrar sina chanser att komma in på en högskoleutbildning. Konsekvensen blir att många väljer bort gymnasiekurser de egentligen är intresserade av om de kurserna inte ger meritpoäng, alltså att kunskapstörsten får ge vika för taktik. Det är dock inte tillträdessystemet till högre utbildnings uppgift att lösa bristande intresse för vissa kurser i gymnasieskolan. Problemet med det bristande intresset bör lösas där det uppstår, inte i konkurrens om en plats till en högre utbildning. Det är dessutom känt att elever som kommer från studievana hem är mer benägna att göra tidiga strategiska val, än elever från studieovana hem. Förhoppningsvis kan det nya förslaget till viss del motverka den snedrekrytering som meritpoängen idag leder till.
Utredningen föreslår även att införa ett behörighetsprov för alla som inte har slutfört eller avklarat en gymnasieutbildning med högskolebehörighet. Tanken är att behörighetsprovet ska kunna göras av personer som saknar gymnasieutbildning såväl som personer med utländsk gymnasieutbildning utan betyg i svenska. Under panelsamtalet uttryckte jag att behörighetsprovet är en bra lösning, eftersom det är en enhetlig och tydlig väg till högskolan för de som i nuläget saknar behörighet. Det är dock viktigt att behörighetsprovet är helt avgiftsfritt för individen, eftersom det motsvarar gymnasiets behörighetsgivande utbildning som i dagsläget är avgiftsfri för individen.
Det förslag som fick störst uppmärksamhet under gårdagen handlar om att införa en 19-årsgräns för högskoleprovet. Grundidén med provet var att bredda rekryteringen till högre utbildning som en andra chans. Idag fyller provet inte denna funktion. Förslagen i utredningen ger provet en begränsad betydelse och det går tillbaka till en andra chans, efter den första chansen. Vi välkomnar förslagen. Det är inte bara ett förslag om åldersgräns det är även ett förslag om att minska urvalsgruppens miniminivå från en tredjedel till 15 %. Det leder till att andra urvalsgrupper kommer att bli större. Kommer det bli svårare att bli antagen? Med större betygsurval och alternativt urval kommer lärosätena behöva klura mer på vilka kompetenser som faktiskt behövs för att kunna ta sig an en utbildning. Med andra ord är det flera saker som förändras och som hänger ihop. Gymnasieskolan och betygen från den kommer att få en ökad betydelse, men det kommer fortsatt att finnas flera vägar in till att bli antagen. Hur det faller ut i praktiken får framtiden visa.
Än så länge har vi hittat fler positiva delar i utredningen än negativa. Nu sätter vi oss och läser utredningen mer noggrant. Vi återkommer med mer utförliga synpunkter efter att förslaget har skickats ut på remiss.
Caroline Sundberg, ordförande
Tillträdesutredningen finns att läsa här: ”Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning” (SOU 2017:20)