Nyheten om en statlig utredning av resurstilldelningssystemet för högre utbildning presenterades i en debattartikel av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, på SvD debatt 22 november 2016.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) välkomnar regeringens avisering om att tillsätta en statlig utredning som ska se över resurstilldelningssystemet till högre utbildning. Det är en seger för Sveriges studenter som länge påtalat bristerna med dagens orättvisa och underfinansierade system. Särskilt ansvarstagande ser vi ambitionen att se över hela systemet med såväl utbildning som forskning, eftersom samtliga delar påverkar varandra.
På sikt kan utredningen även bli en stor vinst för samhället, om dagens resurstilldelningssystem reformeras så att högre utbildning i Sverige fokuserar på lärande och håller en genomgående hög kvalitet. SFS har identifierat tre prioriterade områden som kräver åtgärder:
Ersätt dagens prestationsbaserade system med ett deltagarbaserat system. Idag delas anslagen till kurser upp i två delar. Först ges ersättning utifrån antal registrerade studenter, sedan ges ersättning för antal studenter som klarar kursen. Det är med andra ord ett incitament som främjar hög genomströmning, vilket av flera anledningar vara önskvärt, men med dagens system uppstår det problem när kurser som få registrerade studenter klarar ges mindre medel än kurser som många registrerade studenter klarar. Det tycker vi är bakvänt, eftersom kurser som få studenter klarar antagligen är i behov av resurser för att utveckla och förändra utbildningen. Andelen studenter som klarar en examination säger dessutom väldigt lite om den faktiska kostnaden. Istället för ett prestationsbaserat system vill SFS att studenters lärande och utbildningskvalitet ska stå i fokus. Då skulle det skapas incitament för det faktiska lärandet – och ges bättre förutsättningar för att utveckla det.
Ge resurser för lärande. Resurstilldelningen bör utgå ifrån vilken typ av undervisning som främjar lärande, snarare än vilket ämne som studeras. Vår förhoppning är att översynen belyser vikten av att besparingsinsatser, exempelvis produktivitetsavdraget, inte får påverka att utbildningars faktiska kostnader finansieras. Nya uppdrag måste även följas av nya medel. Det viktigaste är att studenter får förutsättningar att nå lärandemålen.
Kompensera för urholkningen. Något vi med säkerhet vet redan idag är att det inte räcker med en översyn av systemet. Regeringen behöver kompensera för den urholkning av finansiering av högre utbildning som skapats under de senaste 20 åren. Urholkningen beror främst på det produktivitetsavdrag som gäller all statlig verksamhet i kombination med en illa matchad pris- och löneomräkning i relation till faktiska kostnader.
Vi ser den aviserade utredningen som en stor seger för hela högskolesektorn och framåt krävs ett brett engagemang i frågan. SFS och landets studentkårer är även i den fortsatta processen redo att bidra till utvecklingen av ett resurstilldelningssystem som främjar lärandet och sätter utbildningskvalitet i fokus. Att det nu ska tillsättas en utredning är ett stort steg i rätt riktning, för att Sverige ska bli ett starkt kunskapssamhälle som både kan konkurrera med kompetens på den globala marknaden, tillgodose människors rätt till utbildning och möjliggöra för individers livslånga lärande.
Lärande inom högre utbildning sker inte av sig själv. Det behövs tillräckliga och ändamålsenliga resurser till alla utbildningar, för att säkerställa hög utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse. Det är inte bara en resursfråga, utan en rättvisefråga som i högsta grad avgör vår framtid som ett starkt kunskapssamhälle.
Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Charlotta Tjärdahl, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer