Skuggbudgetar och allmänna motionstiden 2024

Den allmänna motionstiden, det vill säga den period då riksdagsledamöter får lämna motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om, pågick i år mellan den 10 september och den 4 oktober. 

Under denna tid lämnar oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet även in sina budgetförslag för 2025. Dessa “skuggbudgetar” är svar på den budgetproposition som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterade i slutet av september. SFS har sedan tidigare kommenterat regeringens budgetproposition

I det här blogginlägget går vi igenom oppositionens högskolepolitik med fokus på utgiftsområde 15 Studiemedel och 16 Utbildning och universitetsforskning, och undersöker hur den skiljer sig mot regeringens.

Sammanfattning

Regeringens budget innebär en sänkning av studentkårernas finansiering från och med år 2026. Bland oppositionspartierna är det bara Vänsterpartiet som satsar på  studentkårerna med 30 miljoner kronor redan 2025. Socialdemokraterna markerar avstånd mot sänkningen och Miljöpartiet framhäver att det är viktigt med säkrad finansiering. Studentkårernas finansiering nämns inte alls av Centerpartiet. 

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet satsar särskilt för att öka kvaliteten och minska nedskärningen i den högre utbildningen. Socialdemokraterna återställer regeringens sänkning av lärosätenas takbelopp, men gör ingenting för att motverka urholkningen av ersättning per student.

Två av partierna, Centerpartiet och Miljöpartiet, ökar finansieringen till CSN för att stärka handläggning av omställningsstudiestödet. 

Figur: Satsningar på högre utbildning och studiemedel i partiernas skuggbudgetar. Vissa budgetposter kan inkludera fler utbildningsformer än högskoleutbildning. Om högskoleutbildning ingår har vi räknat med dem i sin helhet. *Socialdemokraterna föreslår en höjning av Studiemedel med 774000, men av bakgrundstexten framgår att det avser Studiehjälp.

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas förslag på budget innehåller bara uppgifter för 2025, till skillnad från regeringens budget som alltid innehåller prognoser över de kommande tre åren (det vill säga 2025, 2026 och 2027). Det framgår därför inte i tabellen för anslag 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet (där studentkårernas statsbidrag återfinns) om Socialdemokraterna avser att behålla regeringens kommande sänkning av bidraget till studentkårerna från 2026 eller inte. Däremot framgår det av motionen för Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning att Socialdemokraterna vill “tydligt markera vårt avstånd emot att minska stödet till studentinflytande kommande år”. 

I sin budget minskar regeringen takbeloppen för ett flertal lärosäten, vilket Socialdemokraterna återställer i sitt budgetförslag med syfte “att antalet utbildningsplatser inte ska minska”. Socialdemokraternas budgetförslag innebär alltså 100 miljoner kronor mer till lärosätena. Däremot är ersättningsbeloppen per student detsamma, vilket fortsatt innebär en urholkning. 

Statliga stimulanser i form av produktionsstöd föreslås för bland annat studentbostäder. Totalt satsar Socialdemokraterna 8 miljarder kronor med syfte att få igång bostadsbyggandet.

Det görs även en satsning för att studenter och unga ska kunna åka kollektivtrafik utan avgift under sommaren. 

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet föreslår en förstärkning av studentkårernas finansiering med 30 miljoner kronor 2025. Det skulle innebära en anslagshöjning med lite drygt 55 procent till en nivå motsvarande cirka 270 kronor per helårsstudent och doktorand. Beloppet är fortfarande lägre än vad UKÄ föreslog i rapporten Studentinflytandet från 2017, men förslaget skulle ändå innebära en betydande förstärkning för studentkårerna samt skulle möjliggöra ett bättre studentinflytande och ett stärkt arbete med utbildningsutveckling och kvalitetsgranskning.

Vad gäller utbildningsfinansiering föreslår Vänsterpartiet en kvalitetsförstärkning med 320 miljoner kronor som avser höjda ersättningsbelopp per helårsstudent. De föreslår även riktade satsningar för att bygga ut läkarutbildning och sjuksköterskeutbildning samt bibliotekarieutbildning. För utbyggnad till läkarutbildningen avsätts även medel till regionerna för praktikplatser. Dessutom görs en satsning om 20 miljoner kronor till UHR för att hålla nere avgifterna för högskoleprovet och främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att skriva högskoleprovet.

Sammantaget avsätter Vänsterpartiet 320 miljoner kronor mer än regeringen 2025 för studiemedel. Det syftar dels till att finansiera en utbyggnad av antalet platser, dels för att Vänsterpartiet motsätter sig regeringens sänkning av den högre bidragsnivån. De föreslår även att införa en möjlighet att skriva av studieskulder för vårdutbildade som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner och avsätter för detta 39 miljoner kronor.

Vidare föreslår Vänsterpartiet att höja basanslagen till forskning med 500 miljoner kronor.

Vänsterpartiet vill även avsätta 20 miljoner kronor för stipendier öronmärkta till studenter i Palestina.

Centerpartiet

Centerpartiet varken nämner eller förändrar regeringens kommande sänkning av studentkårernas finansiering. 

Anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor utökas däremot med 50 miljoner kronor 2025 och 100 miljoner kronor åren därefter för att stärka lärarutbildningen och särskilt att fler med annan yrkesbakgrund ska skaffa lärarbehörighet.

För att stärka CSN i handläggningen av omställningsstudiestödet ökar Centerpartiet anslagen med 50 miljoner kronor om året 2025-2027. 

Miljöpartiet

Miljöpartiet belyser problemet med urholkning av anslagen till högre utbildning och föreslår därför 556,5 miljoner år 2025, 564,9 miljoner år 2026 och 579,2 miljoner år 2027 fördelat till samtliga lärosäten för ett avskaffande av produktivitetsavdraget. Utöver detta föreslår Miljöpartiet en förstärkning för högre studier och forskning med 368 miljoner kronor under 2025, vilket fördelas på anslag inom 2:3 till 2:67 samt 3:1 till 3:8. 

Miljöpartiet gör även några riktade satsningar på specifika utbildningar. De vill avsätta 50 miljoner kronor årligen 2025-2027 för vidareutbildning av lärare. De vill även tillföra 20 miljoner kronor för att kompensera VFU-kostnader för läkarutbildning vid Örebro universitet, som i dagsläget inte ges samma finansiering som läkarutbildning vid andra lärosäten. 

Vad gäller studiemedel så vill Miljöpartiet öka bidragsdelen med 300 kronor i månaden, vilket totalt skulle kosta 1,3 miljarder kronor per år. Dessutom avsätts 50 miljoner kronor till CSN för att snabba på handläggningstiden av det nya omställningsstudiestödet.

Miljöpartiet föreslår ingen förändring av studentkårernas finansiering för 2025. Däremot framgår det av motionen Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle att “Miljöpartiet vidhåller vikten av säkrad finansiering till landets studentkårer och avser långsiktigt säkra studenternas demokratiska inflytande på högskolorna.” 

Studenter nämns 115 gånger i riksdagsledamöternas motioner

Förutom att fördjupa oss i oppositionspartiernas skuggbudgetar har vi även gått igenom de motioner som riksdagsledamöterna har lämnat. 

Av totalt 3174 motioner så nämner 115 uttryckligen oss studenter (den här enkla slagningen fångar dock inte alla motioner som berör studenter). 

Det finns skillnader mellan partierna. Vänsterpartiet är det parti som lyfter studenterna i störst andel av sina motioner, följt av Miljöpartiet. Liberalerna och Moderaterna är de partier som nämner studenter mest sällan sett till antal motioner.

Vänsterpartiet 14,9 % (11 av 74 motioner)

Miljöpartiet  7,5 % (12 av 160 motioner)

Centerpartiet 5,4 % (17 av 312 motioner)

Sverigedemokraterna 3,7 % (26 av 701 motioner)

Socialdemokraterna 3,3 % (26 av 795 motioner)

Kristdemokraterna 2,1 % (6 av 286 motioner)

Liberalerna 1,9 % (1 av 54 motioner)

Moderaterna 1,7 % (14 av 800 motioner)

Studentkår nämns i totalt 13 motioner varav 10 nämner Sveriges förenade studentkårer.