Årets vårbudget, som presenterades av finansminister Magdalena Andersson i morse, präglas av insatser som ska möta arbetsmarknadens behov. Men nya satsningar på högskolan lyser med sin frånvaro i årets vårbudget.
304 miljoner kronor mindre till högre utbildning
“Svensk ekonomi utvecklades mycket starkt 2015”, lyder regeringens bedömning. Med en stark tillväxt på drygt fyra procent och den lägsta arbetslösheten på sju år ser regeringens prognos över 2016 ljus ut. Men trots god ekonomisk tillväxt minskar anslagen till universitet och högskolor med 304 miljoner kronor, vilket meddelades tidigare i år. Regeringen visar inte heller några som helst intentioner att kompensera för nedskärningen.
Utökade satsningar på bedömning av utländska utbildningar
I höstbudgeten avsattes resurser till Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet, UHR, för att förbättra och utveckla bedömningarna av utländsk utbildning, vilket SFS välkomnade. Vårens budget innehåller ytterligare 22 miljoner för att valideringsprocessen ska utvecklas.
Att regeringen satsar ännu mer på validering är glädjande. Det är viktigt att Sverige tar tillvara på den kompetens som tillförs vårt land genom att människor får möjlighet att avsluta sin utbildning eller att skola om sig. För SFS är det en självklarhet att alla, oavsett om man har bott hela sitt liv i Sverige eller precis har flyttat hit, ska få rätt till ett livslångt lärande. Det räcker dock inte att tillföra medel till olika myndigheter; det måste också finnas nationella riktlinjer för validering som är rättsäkra, långsiktiga och godtagna av lärosätena.
Sommarkurser ska korta utbildningstiden
Vidare vill regeringen korta studenters utbildningstid genom ett större utbud av sommarkurser. Hur det ska regleras återstår att se, men målet är att möta behovet på arbetsmarknaden på ett mer tidseffektivt sätt. I förlängningen hoppas regeringen sänka den genomsnittliga examensåldern som i dag är betydligt högre än genomsnittet inom OECD.
För SFS framstår det som en märklig och ineffektiv satsning, även om det givetvis är positivt att det går att studera även på sommaren. Om syftet är att korta utbildningstiden generellt är det viktigare att satsa på resursförstärkningar som gör att fler studenter får möjlighet att klara utbildningen på avsedd tid. Dessutom finns det flera syften med högre utbildning mer än att matcha arbetsmarknaden, precis som att det finns flera anledningar varför individer söker sig till högskolor och universitet. Att långsiktigt investera i högre utbildning för lärosätens och studenters skull, och inte enbart för att snabbt tillgodose arbetslivets behov, ser vi som vägen framåt.
Fortsatt urholkning av högskolans resurser
Vårens budget innehåller minskade anslag till högre utbildning. Med dagens system för tilldelning av resurser försvinner dessutom pengar från högskolan varje år eftersom resurserna inte räknas upp i samma takt som kostnaderna. Så ser det ut att fortsätta då budgeten spår en för låg uppräkning av personalkostnaderna.
SFS förväntar sig inga dramatiska systemförändringar i en vårändringsbudget. Däremot är det besvärande att regeringen inte presenterar antydan till en plan för att komma till rätta med urholkningen – inte ens nu när ekonomin är stark.
Vad behöver studenterna?
För att förbättra förutsättningarna för studenter och samtidigt stärka högskolan krävs heltäckande och långsiktiga satsningar, inte bara punktinsatser såsom sommarkurser. I en tid då fler söker sig till högre utbildning är satsningar på utbildningskvalitet ännu viktigare, vilket bör återspeglas i budgeten. Och i takt med att utbildningsanslaget fortsätter att urholkas riskerar utbildningskvaliteten att försämras. I längden ger det studenter sämre förutsättningar för att uppnå examensmålen.
Minskade resurser till högre utbildning – vad är planen, regeringen?