Åtgärder för stärkt studentinflytande behövs

Viktigt att följa utvecklingen av studentinflytandet

Ökad statlig direktfinansiering och utbildningsinsatser om studentinflytande. Det är två av de förslag Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ger i en ny rapport om studentinflytande.

Det är viktigt att noga följa utvecklingen av studentinflytandet. I framtiden kan det bli nödvändigt att se över systemet som helhet, säger Annika Pontén, tillförordnad myndighetschef för UKÄ.

Sedan kårobligatoriets avskaffande har många studentkårer brottats med sjunkande medlemsantal och sämre ekonomi. Många är beroende av pengar från lärosätena vilket gör att de hamnar i en beroendeställning.

Demokratiproblem i dagens system

– Kårerna befinner sig i en svår sits. Det finns ett demokratiskt, ekonomiskt och kunskapsmässigt underskott i hur studentinflytandet bedrivs idag. För att få ett hållbart system föreslår vi bland annat förstärkt statlig direktfinansiering. Vi ser även att det behövs insatser för att få till utbildningsinsatser för studenter och personal vid lärosätena som arbetar med dessa frågor, säger Annika Pontén.

UKÄ pekar även på att det i dagens system för studentinflytande finns ett demokratiproblem.

– Det är viktigt att studentinflytandet organiseras på ett sätt som både kan tillvarata det engagemang som finns och studenternas rättigheter, säger Annika Pontén.

Studenternas rätt till medbestämmande i olika organ inom lärosätena samt inflytande över utbildningen är reglerat bland annat i högskolelagen. Höstterminen 2015 var cirka 360 000 studenter svenska studenter registrerade. Cirka 10 procent av kårmedlemmarna deltar normalt i kårval, det vill säga cirka 14 000 studenter. Nästan 80 procent av studentkårer uppger att det är svårt att engagera tillräckligt många studentrepresentanter. Män ansluter sig i högre grad än kvinnor.