Försämra inte studenternas andra chans

Riksrevisionen rekommenderar i en ny granskning att skärpa återkvalificeringsreglerna för studiemedlet. Det vill säga kraven för vilka studieresultat du ska ha uppnått för att åter få studiemedel. Att skärpa dessa krav riskerar att stänga ute människor från högre studier, menar Sveriges förenade studentkårer (SFS).

Granskningen visar att studenter med varaktigt svaga studieresultat har svårare att betala tillbaka sina studielån, jämfört med andra studenter. Riksrevisionen menar att en möjlig åtgärd för att minska risken för att studenter tar lån som de har svårt att återbetala, är att skärpa återkvalificeringsreglerna för individer som vid upprepade tillfällen inte når upp till resultatkravet.

– SFS ser med oro på Riksrevisionens rekommendation om att skärpa kraven på att återkvalificera sig till studiemedel. Framför allt ser vi stora risker att ett sådant förslag skulle begränsa studenters möjligheter att få studiemedel om de exempelvis kommer från studieovana hem, är i behov av särskilt stöd, har perioder av sjukdom, eller annat som gör det svårare för dem att nå resultaten i utsatt takt, säger Hampus Haugland, ordförande SFS.

Målet för det svenska studiemedelssystemet är att verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning, samt ha en god effekt på samhällsekonomin över tid. SFS anser inte att Riksrevisionen på ett tillfredsställande sätt beaktar studiemedlets rekryterande effekt i sin granskning.

– Att begränsa återkvalificeringen riskerar att få motsatt effekt och snarare bidra till en mer ojämlik rekrytering och minskad genomströmning, samt förhindra det livslånga lärandet. Det saknas även en helhetsanalys över gruppen som hamnar hos Kronofogden med skulder till CSN och hur de ekonomiska förutsättningarna för den gruppen kan stärkas. Att försvåra för dem att studera är inte en lösning på fattigdom, säger Hampus Haugland.

Riksrevisionen uppmärksammar även att veckorna med studiemedel inte räcker till för studenter på långa utbildningar, exempelvis läkarutbildningen, och att studenter måste börja återbetala sina studielån innan de avslutat sina studier och etablerat sig på arbetsmarknaden.

– Dagens system fungerar inte för studenter som läser långa utbildningar, och det är bra att Riksrevisionen uppmärksammar det. Nu hoppas vi att regeringens pågående utredning av studiemedlet fångar upp behovet av förlängt studiemedel i sina kommande förslag, säger Hampus Haugland.