För att minska antalet studenter som hamnar hos Kronofogden med obetalda studielån vill Riksrevisionen att regeringen ska försvåra för studenter att studera vidare. Hur går detta ihop? Det gör det inte.
Riksrevisionens granskning visar att personer med låga studieresultat har större sannolikhet att hamna hos Kronofogden. Den lösning de föreslår på problemet är varken att stödja studenter att nå upp till resultatkraven eller fler insatser för att förebygga överskuldsättning. Deras rekommendation är i stället att försvåra för dessa personer att studera. För om färre personer som löper förhöjd risk att hamna hos Kronofogden studerar, så blir de obetalda studieskulderna mindre. Problemen med den slutsatsen är många.
1. Det är orättvist. Det är orättvist att grunda beslut om rätten till studiemedel på statistiska analyser av vilka som löper förhöjd risk att hamna hos Kronofogden. Den typen av generalisering är inte rättvis mot alla de studenter som faktiskt lyckas komma ikapp med sina resultat, ta examen, få jobb och betala tillbaka sina studielån.
2. Det slår mot samhällsekonomin. Vad tjänar samhället på att låna ut pengar i 2,5 år till någon som läser till sjuksköterska, men sedan inte bevilja studiemedel den sista terminen? Efter att ha lagt stora resurser på en utbildning, kanske under flera år, ser SFS inte hur det kan vara samhällsekonomiskt försvarbart att försvåra för studenter att ta examen. Risken är dessutom stor att en sådan skärpning leder till ökad ekonomisk utsatthet och överskuldsättning. Högre utbildning är ofta en väg ut ur fattigdom och ett sätt för människor att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden.
3. Det stänger ute människor. Låga studieresultat kan ha många orsaker. Det kan bero på att studenten har en förälder eller ett barn som behöver extra stöd och omvårdnad, på studieovana eller psykisk ohälsa, eller på för lite pedagogiskt stöd, lärarledd tid och vägledning. Det kan också bero på brister i studiemiljön eller på att studenten utsätts för trakasserier eller diskriminering. Med skärpta regler skulle många av dessa personer inte kunna studera vidare.
I vårt remissvar till Utbildningsdepartementet säger SFS därför nej till rekommendationen. Den skulle motverka studiemedlets rekryterande syfte, minska genomströmningen och slå mot samhällsekonomin över tid.
SFS delar Riksrevisionens oro för ekonomisk utsatthet och överskuldsättning bland studenter. Men lösningen är mer stöd och lärarledd tid under studierna och tidigare insatser för den som får svårt att betala tillbaka, inte att stänga dörren.
– Att försvåra för människor att studera är inte en lösning på fattigdom, säger Hampus Haugland, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.
På andra punkter håller SFS med Riksrevisionen, till exempel om att studiemedlet behöver förlängas.