Snart har ett år gått sedan studentkårernas finansiering sänktes. På medlemsmötet i Karlstad frågade vi tre kårföreträdare hur det har påverkat dem och hur viktigt det är att finansieringen höjs.
Hur har det varit för er?
–Det är tufft. Våra kostnader tar stryk och budgeten är inte jättebra måste jag säga, säger Victoria Malm, ordförande för Kristianstad Studentkår.
I Umeå har Umeå naturvetar- och teknologkår fått se över grunderna i verksamheten.
– Vi har behövt titta på om vi ska entlediga folk och om vi ska skära ner på verksamheten. I stället för att lägga tid på studiebevakningen måste vi helt plötsligt försöka hitta pengar som inte finns, säger Samuel Kenrick.
Joseph Ejnelind, ordförande för Uppsala Studentkår, pekar på vad som står på spel för kårernas oberoende.
– Vår roll är att kvalitetsgranska och, när det är lämpligt, kritisera Uppsala universitets arbete. Om universitetet sitter på spakarna för det anslag som får verksamheten att gå runt hamnar vi i beroendeställning. Då kan vi kanske inte vara helt ärliga när det väl kommer till kritan.
Hur viktigt är det att finansieringen höjs?
– Det är helt avgörande för kårernas fortsatta kärnverksamhet. Som det är nu hamnar vi inte bara i större beroendeställning mot universiteten vi granskar, kårerna måste dessutom ägna sig alltmer åt mångsyssleri, säger Joseph Ejnelind.
– Studentkårerna behöver finnas, och utan finansiering har vi väldigt svårt att gå runt, säger Victoria Malm.
Läs mer om studentkårernas situation efter att statsbidraget sänktes i vår rapport.