Nya rådsrekommendationer på högskoleområdet
Den 12 maj 2025 antog EU:s utbildningsministrar två nya rekommendationer som kan få stort genomslag för högre utbildning i Europa. Den ena är en rekommendation om ett gemensamt system för kvalitetssäkring och erkännande, den andra en resolution om en ny European Degree Label, en frivillig märkning som markerar att en examen är resultatet av ett gemensamt europeiskt utbildningsprogram med vissa kriterier.
Vad innebär rekommendationerna i praktiken, och hur ser studenterna på den här utvecklingen? I det här blogginlägget beskriver SFS hur vi ser på de nya rådsrekommendationerna och vad de kan komma att betyda för studenter och lärosäten.
Vad har beslutats?
Den 12 maj 2025 antog EU:s utbildningsministrar två dokument som är nära kopplade till varandra:
- En rekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande.
- En resolution om European Degree Label – en frivillig märkning för examina från internationella samarbeten mellan universitet som uppfyller vissa kriterier.
Dessa dokument är en del av EU:s strategi för att färdigställa det European Education Area till 2025. Märkningen syftar till att utgöra en kvalitetsstämpel, men även underlätta studentmobilitet och erkännande. Märkningen blir europeisk eftersom den endast ges till ett program som utformats mellan minst två lärosäten i olika medlemsländer. Programmet ska ha mellan lärosätena gemensamma lärandemål, examenskrav och kvalitetssäkring av innehållet. Det bör betonas att märkningen inte är en examen i sig, men är ett första, trevande steg mot en framtida gemensam europeisk examen.
EU:s roll i utbildningspolitiken
För att förstå varför detta spelar roll måste vi först tydliggöra EU:s roll i utbildningsfrågor. Enligt Lissabonfördraget har EU ingen lagstiftande makt över utbildning, det är helt enkelt ett område där medlemsländerna har den främsta kompetensen och beslutsfattandet ska ligga närmare medborgarna.
Samtidigt är utbildning ett strategiskt prioriterat område inom EU. Det är inte enbart en grundbult för kompetensförsörjningen till den gemensamma marknaden, det är också en viktig institution för studentmobilitet och utbyten inom EU. EU:s befogenhet på utbildningsområdet regleras därför genom så kallad soft law. Det innebär att unionen har mandat att stödja, samordna och komplettera medlemsländernas insatser, men inte att lagstifta eller tvinga fram harmonisering. Utbildning förblir en nationell kompetens, även om det europeiska samarbetet inom området har vuxit i både omfattning och betydelse.
Det övergripande paraplyet för initiativen är Bolognaprocessen, där trecykelmodellen, ECTS-poängsystemet, de europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring (ESG) och gemensamma examensstrukturer införts i Sverige och stora delar av Europa. Med program som Erasmus+ har EU redan haft stor påverkan för att underlätta studentutbyten. Internationella utbyten förutsätter dock inte endast att studenter har tillräckliga ekonomiska förutsättningar, utan även att de administrativa och juridiska systemen är anpassade. Tillgodoräknande av kurser, skillnader i kvalitet mellan lärosäten och brister i transparens kan annars utgöra hinder för mobilitet. Det är här European Degree Label kommer in.
Vad är en europeisk examensmärkning?
EU-kommissionen menar att märkningen ska underlätta erkännande av examina mellan länder, lätta administrativa hinder och visa att utbildningen lever upp till gemensamma kvalitetskriterier. Den ska inte ersätta nationella examina, utan tillämpas på gemensamma program som ges av flera lärosäten i olika länder. Initiativet syftar därmed också till att stärka den europeiska identiteten inom högre utbildning och öka attraktiviteten av europeiska utbildningssystem globalt, se European Strategy for Universities.
Vem vill inte göra det enklare för studenter att studera? Vi på SFS delar visionen om ökad mobilitet, bättre erkännande av meriter och stärkt samarbete mellan europeiska lärosäten.
Framtagandet av rekommendationerna
Rekommendationerna är resultatet efter förhandlingar mellan medlemsländernas regeringar, och har nu antagits av utbildningsministrarna. SFS har under förhandlingarna haft god dialog med Utbildningsdepartementet. Därtill har arbetet följts genom SUHF och vårt medlemskap i European Students’ Union, ESU.
Vi är glada över att lärosäten, studenter och den svenska regeringen hade gemensam syn. Regeringen fick bland annat igenom i förhandlingarna att examensmärkningen ska införas stegvis, med utvärdering av dess nytta och funktion innan beslut om fullskaligt införande fattas. SFS är också nöjda med att märkningen förblir frivillig för medlemsländerna, och att ESG fortsätter vara grunden.
SFS syn på rekommendationerna
Men genomförandet av stora visioner behöver också förankring i verkligheten. Och i verkligheten är det på sina håll fortfarande alldeles för svårt för studenter att få meriter tillgodoräknade. En enkät från Universitetskanslersämbetet 2023 visade att 4 av 10 studenter hade svårigheter att få kurser från utbyten erkända vid hemkomst. När man behöver hushålla med antalet studieveckor, gör otydlighet kring möjligheten till erkännande att det blir svårare för studenter att “riskera” en utbytestermin.
Vi är särskilt tveksamma till förslaget att skapa ett särskilt ramverk för kvalitetssäkring av utbildningar inom universitetsallianser. Det riskerar att leda till parallella strukturer och ökad administrativ börda för lärosäten, i stället för att bygga vidare på existerande verktyg som ESG och European Approach.
Studentinflytandet
Just inflytandet är en kärnfråga. I Sverige är studentinflytandet reglerat i högskolelagen (5 kap. 7 §). Men inom andra initiativ från EU, som europeiska universitetsallianser och gemensamma examina är det ofta oklart vilken roll studenter faktiskt har. Vi ser återkommande att studentrepresentanter bjuds in i en rådgivande roll, men utan verklig makt att påverka innehåll eller beslut, något som inte minst vårt nätverk för studentrepresentanter inom europauniversitetsallianser vittnar om. Det är inte tillräckligt. Det krävs tydligare strukturer för hur studentrepresentation ska säkerställas, inte minst i policylabbet och i framtida utveckling av examensmärkningen. Utbildningar som utformas över studenternas huvuden riskerar inte bara att sakna legitimitet, utan också att i slutändan bli mindre relevanta och mindre attraktiva.
Risker med parallella system
Vi ser också en risk för att den europeiska examensmärkningen cementerar en ojämlik struktur där bara vissa lärosäten, de med starka resurser och hög administrativ kapacitet, har möjlighet att delta. Då riskerar initiativet att förstärka skillnader inom det europeiska utbildningsområdet, snarare än att stötta integrering och samarbete. Detta är också en risk som European Students’ Union tidigare framfört.
Vi identifierar även en tendens i att kommissionen öppnat för att styra innehållet i de program som får bära märkningen. Det vore ett allvarligt ingrepp i den akademiska friheten. Utbildningarnas innehåll bestäms bäst av de som utformar utbildningarna, vilket SFS återkommande påtalar.
”In Sweden, we have a model” … på utbildningsområdet
Sektorn och regeringen är i grunden oftast positivt inställd gentemot europeiska initiativ på utbildningsområdet. Värdet av internationalisering, ökad samordning och samarbete är tydligt. Men samtidigt vill vi inte kompromissa med det som fungerar väl i vårt nationella utbildningssystem. Det är en rimlig försiktighet, inte ett motstånd mot förändring.
Det finns viktiga skillnader mellan det svenska högskolesystemet och många andra medlemsländer, som präglar Sveriges grundinställning till europeiska initiativ på utbildningsområdet. En sådan är att svenska universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter, en annan är studiemedelssystemet.
Att arbeta med europeisk högskolepolitik är därför både komplext och givande. När initiativen väl är beslutade påverkas högskolan på flera plan.
Men ibland slås man av tanken: tänk om fler länder inspirerades av den svenska modellen för högskolan. Avgiftsfri högre utbildning, i kombination med ett generöst och tillgängligt studiestödssystem, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att främja social rörlighet och brett deltagande. Vad hade inte det kunnat betyda för den europeiska sammanhållningen?
Sammanfattning
EU:s ambitioner på utbildningsområdet visar tydligt vilken strategisk och symbolisk betydelse högre utbildning har fått i det europeiska samarbetet. Det handlar inte bara om kompetensförsörjning och konkurrenskraft, utan också om att värna akademisk frihet och öppenhet. När den amerikanska administrationen inför allt fler begränsningar för forskare och lärosäten, har EU svarat med initiativet Choose Europe for Science för att erbjuda forskare en akademisk hemvist i Europa, något som understryker utbildningsområdets geopolitiska betydelse.
Mot den bakgrunden är det positivt att EU nu vill ta konkreta steg för att förenkla erkännandet av examina, stärka samarbete mellan lärosäten och synliggöra utbildningar som bedrivs över nationsgränser. Men för att reformerna ska bli meningsfulla måste de förankras i verkliga behov och utformas tillsammans med dem som faktiskt berörs – studenterna.
För den genomsnittliga studenten kommer förändringarna inte att märkas direkt. Men inom några år kan de innebära att den ibland pappersstinna och tidskrävande processen för att få studier från utlandet erkända blir betydligt enklare. Det vore ett verkligt framsteg.
Relaterade länkar
Se sammanställningen av SFS syn på Europeisk standard för kvalitetssäkring, ESG.