SFS har läst artikeln i DN 9/5 om ”Så dyrt blir livet som student”. DN:s artikel visar på okunskap om studenternas situation. Artikeln redovisar Nordeas sammanställning av en students månadskostnader utifrån tre kategorier studenter. Den sorglöse, den praktiske och den ekonomiske studenten. SFS anser att denna grova kategorisering av studenter varken kan vägleda en student i sina ekonomiska val eller presenterar en verklig bild av att vara student. Vi undrar snarast om det är tänkt att detta ska tas på allvar?
För att ta ett exempel på orimligheten i Nordeas sammanställning så förutsätts i två av tre kategorier att en student kan göra valet att bo hemma. Det valet förutsätter både att du som student är förhållandevis ung (den genomsnittliga studenten är 25 år gammal), att din livssituation är sådan att du kan/får bo hemma och att du studerar i den stad du är uppvuxen i. Om du inte uppfyller dessa förutsättningar så kan du enligt Nordea endast vara den sorglöse studenten.
Det finns några aktörer som varje år gör seriösa uppskattningar av en students genomsnittliga omkostnader. Nordea utskiljer sig från dessa eftersom ingen av deras tre tabeller är i närheten av de andra nyss genomförda*. Vi är medvetna om att typbudgetar alltid är svåra och försöker därför nyansera debatten i frågan men vi har adekvata källor till vår redovisning.
Problematiskt med Nordeas budget är att inga källor alls redovisas. Sedan att Nordeas privatekonom tycker att ”… åtminstone man ska betala en tusenlapp för maten så att man får en känsla för vad saker och ting kostar” stärker inte trovärdigheten i Nordeas studentbudget. Vi anser att Nordea bör göra en mer noggrann omvärldsanalys till nästa år. Då skulle det upptäckas att studenter med barn har utgifter på i genomsnitt 14 000 kronor i månaden. Skulle Nordea klassa detta som en extremt sorglös student?
SFS välkomnar en diskussion om studenters ekonomiska situation och att fler aktörer kommer med tips på hur studenter ekonomiskt ska klara den för många tuffa tid som det innebär att vara student. Men att föreslå matrester, second handkläder och cykel som transportmedel, bidrar endast till att upprätthålla en stereotyp och osann bild av studenter och deras livssituation.
Med vänlig hälsning Beatrice Högå, ordförande SFS Elisabeth Gehrke, vice ordförande SFS 2011-05-10
*SFS Studentbudget 2011, Swedbanks Studentbudget 2011, CSN Studerandes utgifter 2010