Statsministern har idag utsett Lotta Edholm (L) till ny gymnasie- högskole- och forskningsminister. Hon blir därmed den tredje ministern med ansvar för den högre utbildningen på mindre än ett år.
Vi vill skicka våra varma gratulationer, men har samtidigt några medskick:
Stoppa sveket – Stärk studentkårernas finansiering
Regeringen har aviserat en sänkning för stödet till studentinflytandet med 30 procent från den 1 januari 2026. Ett beslut som skulle få långtgående konsekvenser för studentkårernas verksamhet och utbildningens kvalitet.
Det nuvarande stödet infördes i samband med att alliansregeringen, med ansvarig minister från Liberalerna, avskaffade kårobligatoriet. Samtliga oppositionspartier har uttalat sig emot sänkningen. Men bollen ligger hos regeringen. Det avgörande beslutet tas i september 2025 när regeringen lägger fram sin budgetproposition för 2026. Vi har tidigare skrivit en text om sänkningen.
Vårt budskap till regeringen är tydligt: Svik inte studentkårerna – Stärk finansieringen av studentinflytandet.
Öka den lärarledda tiden – Vi har näst lägst lärarledd tid i Europa
I våras släppte vi rapporten Lågt, lägre, lägst, där vi undersökte den lärarledda tiden inom svensk högre utbildning. Rapporten visar att svenska studenter får näst lägst lärarledd tid i Europa, med ett genomsnitt på endast 10 timmar i veckan. I flera ämnesområden ligger Sverige sämst till. Bland annat får en student inom området Pedagogik bara fyra timmar lärarledd tid i veckan.
Stoppa urholkningen – Den högre utbildningen är värd att finansiera
Svensk högre utbildning har urholkats i över 30 år, och det saknas idag 13 miljarder kronor för att nå samma finansieringsnivå per student som under 90-talet. Det beror bland annat på produktivitetsavdraget – staten effektiviserar varje år bort en del av vår utbildning. Det här innebär bland annat att lärare på universitet och högskolor runt om i landet sägs upp, och att svenska studenter inte får träffa sina lärare.
Vi vill se en ökning av ersättningen per student med 50%, vilket med nuvarande system i praktiken vore kostnadsneutralt, och att universitet och högskolor, likt yrkeshögskolan, slipper produktivitetsavdraget.
Försvara akademisk frihet – Den akademiska friheten måste grundlagsskyddas
Den akademiska friheten utmanas, både utomlands och i Sverige, och till UKÄ anger svenska forskare och lärare att de ser den politiska styrningen som det största hotet mot den akademiska friheten. Utbildningens frihet saknar idag ett grundlagsskydd – det är orimligt. När den akademiska friheten utmanas måste den försvaras.
Regeringen har tillsatt en utredning som ser över skyddet för den akademiska friheten för forskare och lärare, men studenterna ingår alltså inte. Vår uppmaning är enkel: ge utredningen ett tilläggsdirektiv och se till att inkludera lejonparten av de verksamma på lärosätena: Sveriges studenter.
Modernisera studiemedlet – Systemet måste fungera för dagens studenter.
Dagens studiemedelssystem är från 2001, och det är hög tid för reform. Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2025 att de avser genomföra en översyn av hela systemet, men ännu har inget hänt. Dagens system är inte ändamålsenligt.
Vi släppte i våras en rapport som särskilt belyser problemet med merkostnader vid verksamhetsförlagd utbildning, en obligatorisk del av flera samhällsviktiga yrkesutbildningar, bland annat sjuksköterskor och lärare. I När studenter står för notan vittnar tre studenter om de ekonomiska konsekvenser en obligatorisk del av deras utbildning kan medföra. I rapporten finns också en undersökning genomförd av Novus, som visar att över en av tio studenter haft merkostnader för över 4 000 kr.
Regeringen satsar tydligt på STEM-utbildningar, men gör det samtidigt svårare för studenter att läsa dem. I dagsläget anses inte studerande vid basårsutbildningar vara studenter, vilket medför flera nackdelar. Bland annat får de i vissa fall inte söka studentbostad. De omfattas också av ett hundraprocentigt resultatkrav, vilket innebär att studerande som går vidare till en utbildning de nu fått behörighet till, men som missat en kurs i basåret, nekas studiemedel.
Det är hög tid att utredningen tillsätts – med ett särskilt fokus på att anpassa studiemedelssystemet för framtiden.
Sammanfattningsvis: Det finns en hel del att göra.
Återigen grattis! Vi ser fram emot att träffas, och prata om hur vi kan göra skillnad för över 400 000 studenter, och för Sveriges framtid!