Regeringen hotar att sänka studentkårernas finansiering med 30 procent från och med den 1 januari 2026. Det är ett svek från Liberalerna som kommer att få allvarliga konsekvenser för studentrörelsen.
När M+C+L+Kd-regeringen beslutade att avskaffa kårobligatoriet 2010 utlovades en kompensation för att studentkårerna skulle klara sitt kärnuppdrag: Att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier. Ersättningen har dock alltid varit för låg och ytterligare nedskärningar kommer att få allvarliga konsekvenser för studentrörelsen.
Det ligger i såväl studenternas som lärosätenas intresse att studentinflytandet fungerar. Nu måste regeringen tänka om och stärka statsbidraget till studentkårerna.
Bakgrund
I samband med att regeringen under ledning av dåvarande högskole- och forskningsministern Tobias Krantz (Liberalerna) år 2010 avskaffade kårobligatoriet, infördes ett statsbidrag till studentkårerna. Bidraget var tänkt som en kompensation för de minskade intäkter som följde av att färre studenter anslöt sig till kåren och betalade medlemsavgift. Med ett bidrag skulle studentkårerna kunna fortsätta bedriva den verksamhet som bland annat högskolelagen, högskoleförordningen och studentkårsförordningen förutsätter.
Den statliga utredning som låg till grund för kårobligatoriets avskaffande, föreslog att studentkårerna skulle få ett bidrag om 310 kronor per helårsstudent för att täcka de minskade intäkterna (motsvarande 400 kronor i 2024 års penningvärde). I praktiken blev det stöd som infördes knappt 100 kronor per student (motsvarande 120 kronor i 2024 års penningsvärde), alltså mindre än en tredjedel av utredningens förslag.
Statsbidraget till studentkårerna ingår i statsbudgetens utgiftsområde 16, anslagspost 2:67. Det betalas ut till respektive lärosäte i form av ett stöd för studentinflytande. Det är sedan lärosätenas uppgift att fördela pengarna till studentkårerna.
Anslaget till studentkårerna är för lågt
När Universitetskanslersämbetet år 2017 följde upp 2010 års studentkårsreform konstaterade myndigheten att studentkårerna är underfinansierade, att olika studentkårer har väldigt skilda förutsättningar, och att många kårer står i en beroendeställning till sina lärosäten. UKÄ menade att ”den viktigaste åtgärden är att finansiera studentinflytandet mera fullt ut och på ett mer jämlikt sätt”. Universitetskanslersämbetet rekommenderar att tre- eller fyrfaldiga statsbidraget till studentkårerna. Det skulle motsvara mellan 300 och 400 kronor per helårsstudent. SFS delar den bild som UKÄ landade i.
Inför budgetåret 2021 beslutade regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Liberalerna och Centerpartiet) att höja statsbidraget från 34,8 miljoner kronor till 60 miljoner kronor. Av detta avsåg fem miljoner kronor det extra arbetet som studentkårerna bidrog med under coronapandemin. Under åren 2022 till 2024 har bidrag legat konstant på 55 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 170 kronor per student.
Att statsbidraget inte täcker de fulla kostnaderna för studentkårernas verksamhet gör att de får det svårare att klara av sitt uppdrag. När det inte finns resurser att betala arvoden och löner är det färre som arbetar med verksamheten. Det blir då svårt att hinna delta, påverka och granska verksamheten i den utsträckning som är önskvärt. Det blir även mycket svårt att hinna med andra viktiga uppgifter som studentkårerna ska arbeta med, exempelvis arbetsmiljöarbete eller studiesociala aktiviteter.
Hot om kraftig sänkning 2026
I regeringens budgetproposition för 2024 redovisade regeringen även prognoser för 2025 och 2026. Av dessa prognoser framgår att regeringen räknar med att sänka statsbidraget till studentkårerna från 55 miljoner kronor till 35 miljoner kronor från och med 2026. En sänkning med 20 miljoner kronor märks knappt i statsbudgeten men har enorma konsekvenser för studentkårerna.
Omräknat till fasta priser så skulle det innebära att anslaget per student blir lägre än någonsin: från 170 kronor 2024 till 107 kronor två år senare.
SFS anser att den planerade sänkningen av statsbidraget kommer att göra det mycket svårt för studentkårerna att genomföra sitt uppdrag. SFS anser vidare att det vore ett svek mot löftet att kompensera för kårernas minskade medlemsintäkter när kårobligatoriet avskaffades.
Flera partier är kritiska – men regeringen dröjer
Samtliga oppositionspartier har uttalat sig emot sänkningen. Men bollen ligger hos regeringen. Det avgörande beslutet tas i september 2025 när regeringen lägger fram sin budgetproposition för 2026.
Vårt budskap till regeringen är tydligt: Svik inte studentkårerna. Stärk finansieringen av studentinflytandet.