Tisdagen den 15 april presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens vårbudget för 2025. Vårbudgeten är främst en ändringsbudget som innehåller justeringar under det pågående budgetåret, exempelvis förstärkning av utgiftsposter som visat sig bli dyrare än väntat. Men det finns också utrymme för satsningar och budgeten innehöll förstärkningar om totalt 11,5 miljarder kronor, bland annat till försvaret, vägunderhåll och ett höjt ROT-avdrag.
Elisabeth Svantesson inledde dock morgonens presskonferens med att beskriva ett väldigt osäkert läge. Sveriges återhämtning från lågkonjunkturen har stannat av och tillväxten är låg. De nya tullarna från USA riskerar att slå hårt mot den globala ekonomin, bland annat genom en minskad export från Sverige och Europa. Den här osäkerheten leder också till att färre vågar investera, vilket ytterligare hämmar tillväxten.
I den kontexten är det intressant att reflektera över högskolans roll. Högre utbildningen kan bidra till kompetensförsörjning och stärka Sverige som exportland. I takt med ökade handelshinder från USA stärks behovet av egen innovationskraft och forskning i Sverige.
I det här blogginlägget ger vi en överblick av hur vårbudgeten kan påverka studenter och högskolesektorn.
Generella satsningar på utbildning
Vårbudgeten innehåller tillskott till flertalet utbildningsformer, inte minst för att fler ska kunna utbilda sig i ett läge då arbetslösheten ökar. Det gäller yrkeshögskola, yrkesvux men även vissa tillskott inom grundskola och gymnasium.
Regeringen föreslår en ökad finansiering till gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning med 200 miljoner kronor och till yrkeshögskolan med 320 miljoner kronor. Detta väntas leda till ca 7 000 och 8 000 nya utbildningsplatser och CSN får ökade medel för att kunna möta upp att fler studerar med studiemedel. Det kommer dock inte studenter vid högskolan till dels.
Uppdrag om läsförståelse inom högskolan
Budgeten innehåller ett tillskott om 2 miljoner kronor till Universitetskanslersämbetet som tillsammans med SCB får i uppdrag att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid till följd av det förändrade medielandskapet och teknikutvecklingen. För detta ändamål avsätts också ytterligare 2 miljoner kronor som regeringen kan fördela till lärosäten eller andra myndigheter senare.
SFS anser att det är en märklig prioritering, även om uppdraget belyser en intressant frågeställning. Högskolan har givetvis ett ansvar för att främja studenternas förutsättningar att ta till sig kurslitteratur och utveckla sin läsförmåga och analytiska förmåga ytterligare. Vi ser det som en kvalitetsaspekt.
Det är dock lärosätena själva som måste ansvara för att utbildningarna håller hög kvalitet. Den snabba tekniska utvecklingen ställer dessutom krav på att lärosätena ständigt utvecklar undervisningsformer och pedagogiken. Men lärosätenas förutsättningar att hantera denna utveckling begränsas av att högskolan är kraftigt underfinansierad. Att kartlägga tillgången och användningen av kurslitteratur bidrar egentligen inte till någon lösning, utan framstår snarare som ett billigt sätt att skjuta problemet framför sig.
Fördelning av konkurrensutsatta forskningsanslag
I den budget för 2025 som riksdagen beslutade om i november 2024 fanns en avsättning av forskningsmedel som kunde fördelas senare under budgetåret. I forskningspropositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
presenterade regeringen principerna hur dessa medel var tänkta att fördelas. Det handlar om en konkurrensutsättning av lärosätenas basanslag, som fördelas utifrån ett antal indikatorer, bland annat bibliometri och externa medel samt ett nytt mått “strategisk rekrytering”.
Tabellen nedan visar hur stora tillskott som fördelas till de statliga lärosäten som omfattas av reformen. Vissa lärosäten får dessutom andra tillskott, som i tabellen kallas särskilda satsningar, och detta ingår i det totala tillskottet som redovisas i kolumnerna till vänster. I kolumnen längst till höger redovisas den ökning som endast beror på fördelningen av konkurrensutsatta basanslag.
| Nuvarande anslag, kronor | Tillskott, kronor | Tillskott % | Särskilda satsningar, kronor | Konkurrensutsatt tillskott, % | |
| 2:4 Uppsala universitet | 2 535 797 000 | 26 477 000 | 1,04% | 12 000 000 | 0,57% |
| 2:6 Lunds universitet | 2 642 263 000 | 29 471 000 | 1,12% | 12 000 000 | 0,66% |
| 2:8 Göteborgs universitet | 1 882 329 000 | 12 348 000 | 0,66% | 0,66% | |
| 2:10 Stockholms universitet | 1 920 621 000 | 18 888 000 | 0,98% | 8 000 000 | 0,57% |
| 2:12 Umeå universitet: | 1 329 980 000 | 5 821 000 | 0,44% | 0,44% | |
| 2:14 Linköpings universitet: | 1 149 738 000 | 9 901 000 | 0,86% | 2 500 000 | 0,64% |
| 2:16 Karolinska institutet | 1 888 686 000 | 14 261 000 | 0,76% | 0,76% | |
| 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: | 2 011 242 000 | 111 395 000 | 5,54% | 102 000 000 | 0,47% |
| 2:20 Luleå tekniska universitet: | 467 765 000 | 45 167 000 | 9,66% | 42 000 000 | 0,68% |
| 2:22 Karlstads universitet: F | 307 884 000 | 1 108 000 | 0,36% | 0,36% | |
| 2:24 Linnéuniversitetet: | 420 989 000 | 1 739 000 | 0,41% | 0,41% | |
| 2:26 Örebro universitet | 347 661 000 | 1 860 000 | 0,54% | 0,54% | |
| 2:28 Mittuniversitetet: | 309 992 000 | 1 086 000 | 0,35% | 0,35% | |
| 2:30 Malmö universitet: | 323 684 000 | 1 211 000 | 0,37% | 0,37% | |
| 2:32 Mälardalens universitet: | 304 899 000 | 1 181 000 | 0,39% | 0,39% | |
| 2:34 Blekinge tekniska högskola | 118 379 000 | 363 000 | 0,31% | 0,31% | |
| 2:40 Högskolan i Borås: | 114 574 000 | 630 000 | 0,55% | 0,55% | |
| 2:42 Högskolan Dalarna | 118 193 000 | 429 000 | 0,36% | 0,36% | |
| 2:44 Högskolan i Gävle: | 125 498 000 | 426 000 | 0,34% | 0,34% | |
| 2:46 Högskolan i Halmstad | 111 415 000 | 517 000 | 0,46% | 0,46% | |
| 2:48 Högskolan Kristianstad: | 107 351 000 | 230 000 | 0,21% | 0,21% | |
| 2:50 Högskolan i Skövde | 71 916 000 | 352 000 | 0,49% | 0,49% | |
| 2:52 Högskolan Väst | 101 197 000 | 566 000 | 0,56% | 0,56% | |
| 2:60 Södertörns högskola | 135 511 000 | 696 000 | 0,51% | 0,51% | |
| 2:62 Försvarshögskolan: | 46 185 000 | 7 000 000 | 15,16% | 7 000 000 | 0,00% |
Det lärosäte som gynnats mest av den nya principen för omfördelning är alltså Karolinska institutet (+0,76 %) medan det lärosäte som gynnats minst är Högskolan i Kristianstad (+0,21 %). Det är små förändringar men om samma fördelningsprinciper används över tid kan det få effekter på systemnivå.
Även de enskilda utbildningsanordnarna Chalmers Tekniska Högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm omfattas av fördelningen, men hur denna fördelning ser ut redovisas inte i vårbudgeten mer än att det totalt blir ett tillskott om 21 750 000 kronor, varav 12 000 000 är en särskild satsning till Chalmers för en satsning på batteriteknik och elektrifiering. (En satsning som även omfattar Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungl. tekniska högskolan samt Luleå tekniska universitet med samma summa).
Här bör nämnas att det inte rör sig om nya medel, utan det är en fördelning av medel som riksdagen redan beslutat om att avsätta.
Övriga omfördelningar
Budgeten innehåller en omfördelning av 40 miljoner kronor som regeringen ska kunna använda för tillskott till lärosätenas holdingbolag. Även detta är en satsning som presenterades i forskningspropositionen. Holdingbolagen beskrivs som “verktyg för universitet och högskolors nyttiggörande som kan bidra till att fler forskningsresultat och innovationer når marknaden och på sätt stödjer
Sveriges konkurrenskraft”.
Dessutom avsätts 3 miljoner kronor för att ta fram en utbildning i ledarskap, konflikt- och krishantering som ska kunna användas inom lärar- och förskollärarutbildningarna.
Regeringen föreslår även att omfördela 10 miljoner kronor för att säkerställa att forskning om mänskliga rättigheter kan fortsätta bedrivas vid Raoul Wallenberginstitutets bibliotek för mänskliga rättigheter.
Studentkårerna då?
Vårbudgeten blir ofta en parentes, det är i höstbudgeten som regeringar brukar göra de stora satsningarna. Därför är det inte konstigt om vissa välbehövliga reformer uteblir i vårändringsbudgeten.
Men landets studentkårer hade ändå hoppats på ett besked om vad som händer med finansieringen för studentinflytandet. Enligt de senaste höstbudgetarna planerar regeringen att sänka studentkårernas finansiering med 20 miljoner kronor från 1 januari 2026. Det kommer att skapa ett stort hål i många studentkårers ekonomi och därför hade vi förhoppningar om att regeringen skulle kunna lämna ett besked kring vad som händer. Tyvärr fick vi inget nytt besked utan oron kvarstår.
Finansministern presenterade budgeten i kontexten av ett väldigt osäkert världsläge. I osäkra tider spelar högskolan en viktig roll. En välutbildad befolkning är bättre rustad för förändringar på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen blir en allt viktigare fråga om Sverige ska kunna konkurrera på en förändrad global marknad med minskad export till USA. Studentkårerna bidrar till att bevaka att utbildningarna följer med i tiden och att studenterna faktiskt får med sig de kunskaper de kommer att behöva i framtiden. Det här är långsiktiga utmaningar som inte nödvändigtvis ska åtgärdas i en vårändringsbudget. För studenternas skull, och för Sveriges framtid som kunskapsnation, hoppas vi att höstbudgeten i september 2025 visar att regeringen menar allvar och tar tag i de utmaningar som högskolan står inför.