Idag presenterade regeringen forskningspropositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta som stakar ut riktningen för forskningspolitiken de kommande fyra åren. Den uttalade utgångspunkten var excellens, internationalisering och innovation. I praktiken ligger tonvikten på strategiskt utvalda tekniker, högteknologiska forskningsinfrastrukturer och en större koncentration av forskningsmedel till vissa forskargrupper.
Vi ser risk för en ökad uppdelning mellan starka och svaga forskningsmiljöer. I förlängningen leder det till att studenter vid en del lärosäten inte kommer ha samma närhet till levande forskningsmiljöer, något som sänker kvaliteten och statusen på dessa utbildningar.
Högre andel externa anslag
Propositionen rör perioden 2025–2028 och totalt kommer den årliga forskningsfinansieringen ha ökat med 6,5 miljarder kronor 2028. Av dessa kommer 4,9 miljarder att fördelas genom utlysningar via statliga forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet och Vinnova. Regeringen anger på ganska stor detaljnivå hur anslagen ska fördelas.
Excellens är ett ledord för stora forskningssatsningar i propositionen. Drygt 1,2 miljarder kronor ska finansiera “excellenskluster för banbrytande teknik”. Syftet är att “utveckla framtidens teknikområden samt strategiska teknikområden som kan stärka svenskt näringsliv och på sikt Sveriges konkurrenskraft.” Därutöver ska 750 miljoner kronor finansiera satsningar på banbrytande forskning och excellenscentrum. Det sker även satsningar på MAX IV, ESS och digital forskningsinfrastruktur.
Men propositionen innehåller också mindre satsningar: Regeringen uppdrar exempelvis Vetenskapsrådet att fördela 5 miljoner kronor för förstärkning av biobanker, 10 miljoner kronor för en nationell polarforskarskola, 12 miljoner kronor för forskning om Förintelsen och antisemitism, 15 miljoner kronor för “forskning inom primärvården, osv. Totalt pekas ett 50-tal specifika forskningssatsningar ut, vilket måste vara någon form av rekord i hur mycket en regering tror sig veta bättre än forskarna vilken forskning som behövs.
I och med forskningspropositionen får vi också besked kring systemet för forskningsfinansiering som har varit uppe för diskussion de senaste åren. Idag finansieras forskning av ett stort antal myndigheter. 2023 lämnade Forskningsfinansieringsutredningen förslag om att minska antalet statliga forskningsfinansiärer. Nu meddelar regeringen att det kommer ske en översyn av detta, och viss finansiering kan komma att överföras till de “primära forskningsfinansiärerna”. Vetenskapsrådet och Vinnova kommer även att få i uppdrag att utreda ett gemensamt system för att förenkla administrationen kring ansökan om forskningsmedel. Det tycks dock inte bli aktuellt att slå samman några av de större forskningsfinansiärerna, vilket den tidigare utredningen föreslog och SFS var mycket positiva till.
Mer krav på basanslagen
Av forskningspropositionen framgår att de direkta basanslagen från staten till lärosätena i högre utsträckning ska konkurrensutsättas. Redan idag sker en viss omfördelning av basanslagen baserat på hur väl lärosätenas lyckas attrahera externa forskningsmedel och i vilken utsträckning forskningen blir publicerad och citerad i vetenskapliga tidskrifter. Nu meddelar regeringen att mer basanslag ska fördelas utifrån sådana mått. Dessutom kommer mer basanslag att fördelas baserat på hur väl lärosätenas forskare lyckas attrahera EU-medel. Modellen innebär alltså att staten skjuter till mer pengar till forskningsmiljöer som redan har starkare finansiering. SFS är kritiska till detta, främst för att det skapar större skillnader mellan olika lärosätenas förmåga att bedriva forskning, vilket också påverkar kvaliteten på utbildningarna.
Basanslaget kommer också i högre grad att fördelas utifrån strategiska forskningsområden. Medlen kommer att fördelas till lärosätenas forskningsanslag efter en utlysning och kvalitetsutvärdering utförd av Vetenskapsrådet i dialog med övriga forskningsfinansiärer. Det innebär att endast vissa lärosäten kommer att få ta del av dessa medel och koncentrationen av basanslag ökar alltså. De forskningsområden som ingår är:
- Hälsa, life science, och artificiell intelligens
- Kvanttekniker
- Polarforskning
- Klimatrelaterad forskning
- Krisberedskap och totalförsvaret
- Praktiknära professionsforskning om brottslighet
- Excellens i skolan
- Forskning om avancerade material
Totalt ska 400 miljoner kronor fördelas inom denna satsning.
En positiv nyhet är dock att även enskilda utbildningsanordnare får en högre lägstanivå på basanslaget, vilket främjar kopplingen mellan utbildning och forskning främst i svagare forskningsmiljöer. Sedan några år tillbaka får alla statliga lärosäten ett basanslag som minst motsvarar 17 500 kronor för varje helårsstudent. Enskilda utbildningsanordnare har garanterats ett lägre anslag om minst 12 000 kronor per helårsstudent, men nu höjs detta belopp också till 17 500 kronor.
Men sammantaget är även basfinansieringen föremål för konkurrens och lärosätena måste i allt högre utsträckning anpassa sin verksamhet efter vilka forskningsprojekt som kan leda till framtida basfinansiering. Inte ens den basfinansierade forskningen är egentligen fri.
Akademisk frihet ska utredas
Regeringen meddelar att stödet för forskare och lärares akademiska frihet ska stärkas. I praktiken sker det genom förändringar i den kritiserade lagen om etikprövning av forskning, och genom att se över den administrativa bördan till följd av de regelverk som gäller för universitet och högskolor.
En välkommen nyhet är också att regeringen avser utreda skyddet för akademisk frihet. Regeringen meddelar att en utredare ska få i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka skyddet för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Detta är mycket välkommet. Förhoppningsvis kan det ske i form av ett förstärkt skydd i grundlagen. Här vill vi samtidigt tillägga att även studenters akademiska frihet bör ha ett starkare skydd.
Regeringen ska också tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor. SFS anser att det är ett välkommet initiativ. Om associationsformen på sikt ändras är det angeläget att det reella inflytandet för studenter och lärare ökar inom verksamheten.
Ett lagförslag: Förenade anställningar
Forskningspropositionen är just en proposition, alltså ett förslag till riksdagen som vanligtvis innehåller lagförslag. Vanligtvis ligger forskningspropositionernas tonvikt visserligen på kommande initiativ och satsningar men i årets rapport finns även en konkret lagändring.
Lagändringen syftar till att öka möjligheten för förenade anställningar, för personer som delar sin tjänst mellan ett lärosäte och en arbetsplats inom andra delar av privat eller offentlig sektor. Idag är reglerna kring förenade anställningar begränsade till yrken inom medicin, vård och odontologi. Dessa begränsningar föreslås nu tas bort. SFS ser detta som positivt.