DEBATT, artikeln publicerades i Arbetsvärlden 5/11-2020. Läs artikeln på arbetsvarlden.se här
Idag upplever nästan varannan student mellan 18 och 29 år psykisk ohälsa. Hos yrkesverksamma personer i samma ålder rör det sig om en tredjedel. Att studenter mår så mycket sämre än yrkesverksamma tyder på ett systemfel som kan och bör åtgärdas. Det behövs insatser till de som redan är sjuka eller mår dåligt, men vi måste även arbeta förebyggande. Studenter ska inte bli sjuka av sin studiesituation.
I slutet av året väntas regeringen presentera den nya arbetsmiljöstrategin som ska gälla till 2024. I tidigare arbetsmiljöstrategi från 2016 finns studenters arbetsmiljö inte med. Regeringen har nu chansen att höja ambitionsnivån: ange i arbetsmiljöstrategin att studenternas arbetsmiljö behöver prioriteras och att Arbetsmiljöverket behöver ge bättre stöd till våra universitet och högskolor. Det är nödvändigt för att synliggöra studenters arbetsmiljö som ett särskilt problem som kräver specifika insatser.
Vi vill att samtliga universitet och högskolor ges i uppdrag att återrapportera hur de arbetar med studenternas arbetsmiljö.
För att arbetet ska få genomslag i praktiken behöver även Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, få bättre verktyg för att kunna följa frågan. Vi vill att samtliga universitet och högskolor ges i uppdrag att återrapportera hur de arbetar med studenternas arbetsmiljö för att sedan kunna avkräva förbättringar från de lärosäten som inte gör tillräckligt.
Att studenter mår dåligt kan få konsekvenser långt efter studietiden. En del hoppar av utbildningen, vilket är en förlust för en arbetsmarknad som skriker efter rätt kompetens. Andra har haft förhöjda stressnivåer i flera år vilket gör att de riskerar att inte orka då de ska gå ut i arbetslivet. Istället fortsätter den psykiska ohälsan förvärras och blir en uppgift för arbetsgivarna att hantera, trots att orsaken kom tidigare.
Det kan även handla om faktorer som sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.
Det finns flera faktorer som kan förklara studenters psykiska ohälsa och orsakerna skiljer sig mellan olika utbildningar. För en del studenter handlar det om att kraven är otydliga eller att arbetsbelastningen är orimligt hög under delar av terminen. För andra beror det på hård konkurrens mellan studenter i kombination med bristande stöd från lärare. Det kan även handla om faktorer som sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling. Alla dessa faktorer är kända psykosociala riskfaktorer.
Det går att minimera de stora och vanligt förekommande riskfaktorerna i studenternas arbetsmiljö. Ofta handlar det om enkla saker som att inte lägga flera tentor på samma vecka. Det är också viktigt att göra tydligt hur mycket tid studenten förväntas lägga ner på en uppgift och vad de förväntas uppnå för resultat.
Trots att universitet och högskolor idag är skyldiga att arbeta systematiskt med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön så prioriteras inte arbetet. På central nivå är det otydligt vad som ska göras och för enskilda lärare finns det varken tid eller resurser att utveckla studenternas arbetsmiljö. Förbättringar uteblir och problemet kvarstår. Därför krävs en ordentlig uppföljning av arbetet från regeringen eller Arbetsmiljöverket.
400 000 personer deltar i högre utbildning varje år. Att nästan hälften av dem ska må dåligt under sina studier, kanske inte kunna ta examen i tid och riskera att bli sjuka då de kommer ut i arbetslivet är inte acceptabelt. En förändring måste till nu. Inkludera studenter i arbetsmiljöstrategin och ställ högre krav på uppföljning från lärosätena. En god och hållbar arbetsmiljö för studenter är en vinst för såväl den enskilda studenten som hela samhället.
Linn Svärd, Vice Ordförande, SFS