Den 7 september överlämnade utredaren Peter Honeth Högskoleprovsutredningen till statsrådet Matilda Ernkrans. Utredningen tillsattes för ett år sedan i samma veva som Honeth utsågs att som nationell samordnare bistå Universitets- och högskolerådet (UHR) i sitt arbete med möjliggörandet av provet under pandemin. Nu är utredningen här och jag tänkte presentera de största godbitarna här.
Men först – vad är högskoleprovet?
Provet inrättades för första gången i Sverige 1977 och är ett verktyg för att förutse studieförmåga inom högre utbildning och därmed användas som urvalsgrund till statliga högskolor och universitet. Vid varje provtillfälle skriver mellan 50 000 och 70 000 personer högskoleprovet som sedan 2011 utgörs av 160 uppgifter fördelade på åtta delprov. Resultatet från ett högskoleprov är giltigt i åtta år.
Högskoleprovet kan också anpassas till personer med exempelvis dyslexi eller nedsatt synförmåga. Antal anpassade prov varierar mellan ca två och tre tusen årligen.
2018 beslutade regeringen att höja åldersgränsen för att skriva högskoleprovet till 18 år (om du inte påbörjade gymnasiet tidigare). Denna ändring kommer att träda i kraft vårterminen 2022.
Högskoleprovets ekonomi
Idag regleras avgiften för högskoleprovet om 450 kronor i Högskoleförordningen. Det är ändå en rätt märklig precis förordningsformulering. Ett av syftena med en avgift är att förhindra bortfall av provdeltagare men avgifterna är också den egentligen enda finansieringen av högskoleprovet vars utgifter är reellt mycket högre än intäkterna. Utan tillskjutna medel från staten äter UHR och lärosätena årligen av sitt kapital för att möjliggöra provet.
Utredningen föreslår att avgiften för högskoleprovet höjs med 100 kronor, det vill säga till 550 kronor per tillfälle. Långsiktigt vill vi självklart se att avgiften slopas helt för den som vill skriva provet men en sådan liten justering kan vara en viktig pusselbit för att på kortare sikt möjliggöra en säkrare och mer givande antagningsprocess.
För att skriva högskoleprovet utomlands föreslår utredningen att avgiften fastställs till 800 kronor. Idag är avgiften 1000 kronor för de som skriver provet i Mariehamn och 700 kronor för övriga.
Ansvar för högskoleprovets genomförande
Utredningens förslag: Universitets- och högskolerådet. Nu tänker du som läser kanske ”Öh det är väl redan UHR som ansvarar för högskoleprovet?” men detta är faktiskt inte helt sant. UHR ansvarar för att provet tas fram och beslutar om resultat men det är inte tydligt i förordningen som som faktiskt ansvarar för själva genomförandet. Det enda som regleras är att högskolorna ska genomföra det.
När de ordinarie rutinerna kring högskoleprovet raserades under pandemin blev det otydligt för arrangörerna var vissa ansvarsområden låg. Utredningen föreslår nu att det ska vara UHR som ansvarar för att provet genomförs – i samråd med lärosätena. Det kan verka som en piss i havet men att åtgärda otydliga myndighetsuppdrag har nog aldrig skadat någon.
Åldersgräns för högskoleprovet
Tillträdesutredningen (Fler vägar till kunskap (SOU 2017:20)) argumenterade tidigare för att åldersgränsen för att skriva högskoleprovet bör ligga på 19 år för att skicka en signal till gymnasieelever om att fokus ska ligga på gymnasieutbildningen och att högskoleprovet är just ett urvalsverktyg till högre utbildning. Under pandemin har åldersgränsen för att skriva högskoleprovet varit 19 år men 1 januari 2022 justeras den till 18 år, vilket utredningen tillstyrker med hänvisning till att det kan försvåra för de som önskar skriva provet fler än en gång innan eleverna tar studenten. SFS delar däremot tillträdesutredningens bild att en åldersgräns om 19 år kan förstärka effekten att gymnasiebetyget blir huvudvägen in och högskoleprovet blir en andra chans.
En digitalisering av högskoleprovet
I snart femton år har myndigheterna snackat om att det är dags att digitalisera högskoleprovet. Det har stått still då ”det inte var möjligt vid de aktuella tidpunkterna”. Nu hoppas vi att Universitets- och högskolerådet får resurser till att utveckla högskoleprovet på riktigt.
Ett digitaliserat högskoleprov skulle öka säkerheten, minska kostnaderna, effektivisera rättningstid och spara in på otroligt många träd. Tiden för implementering av ett nytt digitaliserat högskoleprov förväntas däremot ta mellan tre och åtta år…
För den intresserade bifogas hela utredningens slutbetänkande nedan.