Det akademiska året löper från den 1 juli till 30 juni, så det är väl egentligen inte nyår i högskolevärlden än på ett tag. Men för alla som ibland gör visiter utanför akademin, där den “vanliga” gregorianska kalendern är en grej, är slutet på december ändå en tid för reflektion! Vad har egentligen hänt i högskolevärlden under 2025?
Ny högskoleminister igen
2024 slutade Mats Persson som utbildningsminister och ersattes av Liberalernas partiledare Johan Pehrson. Men den ordningen höll inte särskilt länge. I juni slutade Johan Pehrson och Lotta Edholm tog över ansvaret för högre utbildning och forskning. På mindre än två år har vi alltså haft tre statsråd med ansvar för den högre utbildningen.
Tidigare hade Lotta Edholms främst förknippas med skolfrågor. Med bara ett år kvar av mandatperioden skulle hon ta sig an ett nytt politikområde, färdigställa flera reformer och tillsätta utredningar som redan har utlovats och som hela sektorn otåligt väntar på. Hittills har bara en större utredning tillsatts, och utredningarna om en ny associationsform, ett moderniserat studiemedelssystem och ett nytt resurstilldelningssystem lagts på vänt, trots att det gått över ett år sedan de aviserades.
Nya medlemmar
SFS fortsätter växa! Trots att många studentkårer går mot svåra tider, har vi växt med hela fyra nya medlemskårer under 2025. I maj beslutade SFSFUM att bevilja tre studentkårer inträde: SöderS – Södertörns högskolas studentkår, Linköpings Teknologers Studentkår, LinTek, och Skogshögskolans studentkår. Under hösten inkom Farmacevtiska studentkåren med en medlemsansökan, och har beviljats interimistiskt medlemskap i väntan på att SFSFUM 2026 kan besluta om fullvärdigt medlemskap.
Den nationella studentrörelsen växer alltså, trots att regeringen skär ner på studentkårernas finansiering. Det är ett styrkebesked och ger ny kraft när vi nu går in i 2026!
Regeringen backade inte om nedskärning på studentinflytandet
Redan 2023 aviserade regeringen att statsbidraget till studentkårerna skulle minska från och med 1 januari 2026. Sedan dess har SFS jobbat hårt för att stoppa sänkningen. Men i september, när regeringen presenterade sin budgetproposition för 2026, stod det klart att de står fast vid sitt beslut.
Det blir ett hårt slag mot Sveriges studentkårer. För många är det en betydande andel av intäkterna som försvinner. Personal kommer att behöva sägas upp.
Skamligt tyckte SFS, och gick ut med kraftig kritik mot Liberalerna. Liberala studenter tog illa vid sig när moderpartiet fick kritik, och tyckte att SFS skulle tystas helt och hållet. Det var ett starkt case in point, tyckte vi. Vi går in i 2026 med vetskapen att Liberalerna varken står upp för studentinflytandet eller akademiska kärnvärden.
Regeringspartierna skyller för övrigt på varandra om sänkningen. Både Kristdemokraterna och Moderaterna har sedermera sagt att de på sikt vill stärka studentkårernas finansiering. Även flera av oppositionspartierna har föreslagit att stödet ska stärkas. Så även om läget just nu känns mörkt, går vi in i 2026 med ett visst hopp om att vårt envisa arbete snart ska ge frukt, och att studentkårernas finansiering ändå kan stärkas igen om en inte alltför avlägsen framtid.
Reform av utbildning för yrkesverksamma
I maj presenterade utredaren Stephen Hwang sitt betänkande En särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma, som föreslår en särskilt finansiering för korta högskolekurser för yrkesverksamma. Men redan några veckor tidigare hade SFS förmånen att spela in ett poddavsnitt med Stephen och lära sig allt om vad utredningen föreslår.
Utredningen har hunnit vara ute på remiss och regeringen har därefter meddelat att de avser gå vidare med reformen. Frågan har varit aktuell i debatten i flera år, och även om arbetet inte är helt färdigt så verkar det som att reformen börjar landa. Tyvärr, får vi väl ändå säga. SFS har varit kritiska till utredningens förslag om att bryta ut kurser för yrkesverksamma ur det ordinarie systemet. Det ger ett krångligare och mer splittrat utbildningslandskap. Regeringen borde istället fokusera på att reformera hela finansieringssystemet, och säkerställa att alla studenter får en tillräckligt finansierad utbildning.
Reform av lärarutbildningarna
Med bara några få dagar kvar på året presenterade regeringen nyheten att reformen av lärarutbildningarna nu genomförs. SFS är kritiska, av flera skäl. Det är en fråga som nog handlar mer om signalering av skolpolitiken än ett genuint intresse för att stärka den högre utbildningen. Antagningskraven höjs, vilket gör hela antagningssystemet rörigare. Detaljstyrningen av lärarutbildningarna ökar ännu mer. Men ersättningsbeloppen per student ser i alla fall ut att höjas, vilket ändå är något av en ljusglimt.
Politisk styrning av litteraturlistor
De flesta universitet och högskolor är statliga myndigheter, ungefär som Försäkringskassan och Skatteverket. Det innebär bland annat att regeringen varje år utfärdar regleringsbrev som styr vilken verksamhet lärosätena ska bedriva. I det generella regleringsbrevet, som utfärdas utöver det enskilda regleringsbrevet varje lärosäte har, införde regeringen ett nytt krav på att främja användandet av kurslitteratur. SFS är väldigt kritiska till ändringen, som faktiskt innebär att regeringen nu går in och petar i landets litteraturlistor. Det borde vara upp till lärosätena att avgöra om studenter ska läsa böcker eller vetenskapliga artiklar; och allt annat är en inskränkning av den akademiska friheten.
Vi blickar framåt
2025 är till ända och vi går i ett nytt år. Vi ser inte minst fram emot medlemsmöte i Uppsala i februari och SFSFUM i Skövde i maj. Dessutom väntar en valrörelse, där vi ser fram emot att vara en röst och driva på för att partierna ska lyfta högskolepolitiken mer inför valet.
Men nu är det dags att gå ut och skåla in det nya året.
Gott nytt år!