I morse presenterade regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna sin budgetproposition för 2025. Det är mandatperiodens tredje statsbudget och efter en period av hög inflation är det den första budgeten då Sveriges ekonomi är på väg mot återhämtning, vilket enligt många ger ett större utrymme för satsningar.
Här har vi samlat de budgetförändringar som har störst påverkan på Sveriges studenter.
Nedskärning drabbar studentkårerna
Av förra årets budgetproposition framgick att regeringen vill minska stödet till studentinflytande med 20 miljoner kronor. Finansieringen tas från anslag 2:67, som idag totalt uppgår till 71 miljoner kronor varav den stora merparten avser studentinflytande. Även i årets proposition beräknas en nedskärning med 20 miljoner kronor från och med 2026, och anslaget kommer därefter ligga kvar på samma låga nivå 2027.
Det här är ett svek mot studenterna och riskerar att kraftigt försvåra studentkårernas möjligheter att bedriva sitt lagstadgade uppdrag om studiebevakning. SFS kommer att arbeta hårt med att stoppa nedskärningen.
Resurstilldelningssystemet ska utredas
Regeringen aviserar att de kommer att tillsätta en utredning av resurstilldelningssystemet. Syftet uppges vara att “utveckla styrningen mot prioriterade områden samt se över resurstilldelningssystemet för utbildning vid universitet och högskolor för att möjliggöra en ökad effektivitet i resursfördelningssystemet samtidigt som lärosätenas autonomi och rådighet värnas”. Utredningen ska även titta närmare på myndighetskapital och lämna förslag som kan ”förbättra uppföljning och kontroll av myndighetskapitalet”.
SFS håller med om att resurstilldelningssystemet behöver ses över och reformeras, det är något vi har arbetat med länge. Vi vill betona att de förändringar som måste ske är att ersättningsbeloppen behöver höjas, den prestationsbaserade delen (helårsprestation, HPR) tas bort eller minskas, samt att öppna upp för att låta lärosätena omfördela medel mellan utbildning och forskning. Däremot är det oroande om regeringen avser att öka styrningen mot vissa utbildningsområden – det är något som vi anser att lärosätena bör ta ansvar för baserat på studenternas efterfrågan och övriga behov i samhället. Vi ser fram emot att träffa utredningen när den väl har tillsats, för att säkerställa att den präglas av studenternas perspektiv.
Omfördelning och neddragning av takbelopp
Regeringen meddelar att det ska ske en omfördelning av vissa lärosätens takbelopp för att “stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bl.a. STEM-området”. I propositionen görs därför en neddragning av de flesta takbeloppen, men dessa belopp ska fördelas till vissa lärosäten längre fram. Det försvårar möjligheten för lärosätena att långsiktigt planera verksamheten och stärka utbildningskvaliteten.
Det framgår inte riktigt på vilka grunder omfördelningen sker. Den initiala minskningen varierar mellan lärosäten. Bland de statliga lärosätena är det endast Försvarshögskolan som får ett höjt anslag. Även den enskilda utbildningsanordnaren Handelshögskolan i Stockholm får mer pengar för att förse näringslivet med kompetensförsörjning inom det samhällsvetenskapliga området.
Samtidigt går flera tidigare satsningar ut, vilket också innebär att resurserna minskar. Totalt sker en minskning av takbeloppen med cirka 217 miljoner kronor (justerat med regeringens eget index) varav 100 miljoner kronor ska fördelas framöver. Mellanskillnaden innebär dock en rejäl nedskärning totalt sett.
Höjda prislappar för vissa utbildningar
Samtliga ersättningar räknas upp med ett index som i viss mån följer inflationen. I årets budgetproposition så innebär det en generell ökning med 3,43 procent per student. I fasta värden är det dock en sänkning med cirka 1 procent, eftersom lärosätenas kostnader beräknas öka med cirka 4,5 procent. Detta beror på att indexeringen automatiskt drar av 1,59 procent av lärosätenas personalkostnader med hänvisning till en “effektivisering” (produktivitetsavdraget).
Några utbildningsområden ser dock större förändringar av ersättningsbeloppen. Det gäller naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningar, NTF, där ökningen uppgår till 5,04 procent per helårsstudent. Det gäller även för studenter inom humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap, HSTJ, där det görs en höjning om 7,97 procent per helårsprestation (HPR, som motsvarar antalet avklarade högskolepoäng). Även om det egentligen skulle behövas mer generella höjningar så är detta välkomna tillskott!
Tabell 1: Förändring av ersättningsbelopp per helårsstudent (HST) och helårsprestation (HPR) mellan 2024 och 2025.
Hur mycket ökningen av HPR inom HSTJ-området blir i reda pengar beror på genomströmningen inom respektive ämne. I praktiken blir höjningen som högst inom juridik och lägst inom teologi.
Tabell 2: Förändring av finansieringen per student vid till följd av höjd HPR-ersättning vissa utbildningsområden
Ökningen av ersättningsbeloppen för NTF kan säkerligen kopplas till regeringens fortsatta fokus på STEM-utbildning. Regeringen har redan påbörjat arbetet med en STEM-strategi, och aviserar i budgetpropositionen att de även avser att inrätta en STEM-delegation.
Forskning
Redan i förväg hade regeringen aviserat en satsning på forskning och innovation som ska uppgå till 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter ska öka ytterligare: 2,5 miljarder kronor 2026, 4 miljarder kronor 2027 samt drygt 6,5 miljarder kronor 2028. Satsningarna kommer att preciseras närmare i forskningspropositionen som presenteras senare i år. För den nyfikne har SFS tidigare skrivit ett inspel till forskningspropositionen.
Satsningen för 2025 sker helt och hållet i form av externa medel som ska fördelas av statliga forskningsfinansiärer. Obalansen mellan basanslag och externa medel förstärks därmed ytterligare. I budgetpropositionen ökar anslagen för Vetenskapsrådet samt Rymdforskning och rymdverksamhet kopplat till forskningspropositionen. Den största ökningen är för Vetenskapsrådet, med 595 miljoner kronor 2025, och därefter 995 miljoner kronor 2026 samt 1 591 miljoner kronor 2027. SFS ser positivt på att det satsas på forskning men efterlyser fortsatt ett samlat grepp om forskning och utbildning, två uppgifter som går hand i hand.
CSN och studiemedel
Regeringen ska se över studiestödssystemet. Översynen gäller studiestödssystemet i sin helhet, undantaget omställningsstudiestödet, studiehjälp och andra mindre stöd. Studiestödssystemet har inte setts över sedan det infördes i nuvarande form 2001, och utgångspunkten för översynen är att studiemedlen ska anpassas till dagens och framtida utbildnings- och arbetsmarknadsbehov. Regeringen vill med översynen effektivisera rekryteringen till studier, se över utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiestöd, öka genomströmningen och samtidigt värna om studenters trygghet och beakta skuldsättningen.
SFS har föreslagit att regeringen ser över studiemedelssystemet med ett helhetsgrepp och välkomnar därför regeringens initiativ. Framförallt bör frågor om studenters boendekostnader, kostnader kopplat till verksamhetsförlagd utbildning, VFU, det totala antalet studiemedelsveckor, samt möjlighet till sjukskrivning på deltid ingå i utredningens uppdrag.
Anslaget till Centrala studiestödsnämnden, CSN, ökas med 50 miljoner kronor 2025 för handläggning av det omställningsstudiestöd som började fasas in från och med 2023. Detta sker mot bakgrund av att handläggningen av omställningsstudiestödet har kritiserats för att ta lång tid.
I och med höjning av prisbasbeloppet ökar studiemedlen för 2025 med sammanlagt 344 kronor per fyra veckor. Studiebidraget höjs med 104 kronor och studielånet höjs med 240 kronor. Det är en automatisk uppräkning som görs varje år, och därmed inte en särskild satsning.
Bostadsbidrag
Studenter med barn samt studenter upp till 29 år kan ha rätt till bostadsbidrag. I dagsläget kan barnfamiljer även få ett tilläggsbidrag. Regeringen meddelar dock att tilläggsbidraget för barnfamiljer ska fasas ut under 2025, något som är problematiskt eftersom det drabbar studenter med barn som ofta har en ansträngd ekonomi redan idag.
En glädjande nyhet är att regeringen bekräftar sina planer på att införa månadsprövning av bostadsbidraget, istället för att som nu göra behovsprövningen årsvis. En månadsprövning skulle minska risken för att bli återbetalningsskyldig och få fler studenter att våga ansöka om bidraget. Det ingår dock ingen färdig lagändring i budgetpropositionen utan regeringen behöver återkomma längre fram.
Minskade anslag till UKÄ
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, får minskade anslag från och med 2025. Anledningen uppges vara att öka effektiviteten, och att regeringen bedömer att UKÄ har möjlighet att genomföra sina uppgifter med något minskade resurser. Anslaget minskas med 4 miljoner kronor 2025, och för 2026 och 2027 beräknas anslaget minska med 9 miljoner kronor respektive år.
Avslutande reflektion
Vi ser främst att den förda politiken kommer att leda till försämringar för Sveriges studenter. Som en liten ljusglimt i mörkret finns dock förslag om kommande utredningar som på sikt kan gynna studenter både i form av utbildningskvalitet och ett bättre studiemedelssystem.
Studentkårerna är den främsta garanten för en högkvalitativ utbildning. Regeringen måste tänka om kring studentkårernas finansiering. På sikt gynnar det hög utbildningskvalitet, vilket behövs för innovation, tillväxt och välstånd.