Forskningspropositionen tas fram var fjärde år och utstakar regeringens inriktning i forskningspolitiken för de kommande åren. Sveriges förenade studentkårer representeras i forskningsberedningen, som är ett rådgivande organ för framtagandet av propositionen, genom Linnéa Carlsson. Hon är tidigare ordförande för SFS doktorandkommitté och nuvarande doktorand på Högskolan Väst.
SFS har även lämnat ett skriftligt inspel till regeringen, som du kan läsa nedan. Här är några av våra uppmaningar:
- Främja kopplingen mellan utbildning och forskning.
SFS uppmanar regeringen att anta ett helhetsperspektiv där forskning, innovation och utbildning behandlas i ett samlat grepp. På systemnivå i högskolan råder dock en obalans mellan utbildning och forskning. Forskning och utbildning på forskarnivå står för 58 procent av kostnaderna i lärosätenas totala verksamhet, medan utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör 42 procent. Fler forskare borde få möjlighet att undervisa, det kommer dels gynna studenterna, men också den akademiska excellensen i längden. - Långsiktig finansiering
SFS föreslår att regeringen öppnar upp för att låta lärosätena omfördela medel från utbildning till forskning och vice versa i form av ett samlat anslag. Därutöver föreslår vi att antalet forskningsfinansiärer minskar, och att andelen basanslag ökar. Det skulle minska byråkratin och låta forskare fokusera på sitt kärnuppdrag. - Internationalisering
Sverige behöver bli mer attraktivt som land för att locka unga forskare och personer med forskarutbildning. SFS föreslår en utredning med uppdrag att bland annat belysa skälen till varför internationella doktorander och forskare lämnar Sverige i stor utsträckning. Utredningen bör även föreslå åtgärder för att fler forskarutbildade ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
Tips! I senaste avsnittet av Högskolepodden diskuterar vi forskningspolitik med professor Mats Benner.