Rekordmånga studenter får idag sitt antagningsbesked till universitet och högskolor i höst. Samtidigt har Sverige lägst antal lärarledda timmar i den högre utbildningen i hela Europa och anslagen urholkas för varje år. För att kunna uppfylla ambitionen om att vara en kunskapsnation måste förändring ske; studenter förtjänar kvalitet och kvalitet kostar skriver Sveriges förenade studentkårer.
Idag får hundratusentals personer runt om i Sverige sitt antagningsbesked till högskolor och universitet för höstterminen. I våras när antagningen stängde hade 419 000 personer sökt till höstterminen 2021, det är tre procent fler än det då rekordhöga antalet anmälda hösten 2020. Som företrädare för studenter ser vi positivt på att fler väljer att studera vid högre utbildning men i vårt arbete ser vi också den andra sidan. Bristande pedagogik, lärare som inte hinner med och anslag som minskar för varje år.
Idag är Sverige det land i Europa som har lägst antal lärarledda timmar inom den högre utbildningen. Högskolepedagogik prioriteras inte högt utan istället lyfts forskningsskicklighet fram. Samtidigt ligger stor press på de lärare som är aktiva på högskola och universitet. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har i en enkät till sina medlemmar undersökt deras arbetsförhållanden. Hela 70% uppger att de arbetade övertid under 2020, ibland så mycket som 20 timmar per vecka. 8 av 10 uppger även att de inte får någon ersättning för övertiden och det framkommer också att det råder en attityd om att det är förväntat att jobba över. Det är inte en hållbar situation.
Finansiering av högskoleutbildning lider av systemfel. Anslagen utgår inte från de faktiska kostnaderna att utbilda studenter och över tid har anslagsökningar inte motsvarat kostnadsökningarna. Sedan dagens finansieringssystem för högre utbildning infördes i början av 1990-talet har högskolornas anslag inte hållit jämna steg med kostnadsökningen. Samtidigt är studentgruppen större än någonsin. En tillgänglig utbildning i hela landet och att alla ska ha möjlighet att studera vidare har varit ett uttalat mål från styrande politiker.
SFS ser positivt på att rekryteringen till den högre utbildningen breddas men det måste mötas med resurser. En större studentgrupp betyder att fler kommer in till utbildningen med varierande förutsättningar. Detta aktualiseras ytterligare av att den årskull som nu ansöker till högre utbildning genomfört halva sin gymnasietid under coronapandemin med en skolgång påverkad av omställning. Alla studenter har rätt till kvalitativ och pedagogisk utbildning. Utmaningarna är större men för lite görs för att möta dem.
Sverige behöver en regering som inser att kvalitet kostar. Det är inte ökad styrning eller fler utbildningsplatser som kommer att öka utbildningskvaliteten i den högre utbildningen. Det är genom att sätta studenterna i centrum. Vi vill se en satsning på högskolepedagogiken och ett stopp på underfinansieringen av högre utbildning.
Oavsett vem som leder nästa regering måste den se till att alla Sveriges studenter får den kvalitativa utbildning de förtjänar.