Riksdagen har röstat för att fälla regeringen. Liberalerna säger att Januariavtalet därmed upphör att gälla. Nu väntar nya talmansrundor eller extraval, under mycket oklara förutsättningar. Hur påverkas studenterna, studentkårer och lärosäten av det nya läget? I denna blogg kommenterar vi utifrån hur läget ser ut just nu.
Bakgrund
Igår (måndag 21/6) röstade riksdagen för ett misstroende mot statsminister Stefan Löfven. Detta efter att Vänsterpartiet krävt att regeringen skulle dra tillbaka punkt 44 i Januariavtalet som handlade om fri hyressättning i nyproduktion. Misstroendet innebär att statsministern får en vecka på sig att antingen utlysa extraval eller vända sig till talmannen för nya talmansrundor. I båda scenarion, det vill säga fram till extravalet eller så länge som talmansrundor pågår, sitter regeringen kvar under den perioden i formen av en övergångsregering. Praxis är att övergångsregeringen begränsar sitt arbete till det som är nödvändigt för att förvalta riket.
Pågående lagstiftningsarbete och de flesta andra politiska processer stannar alltså upp till dess att en ny regering kan tillträda.
Januariavtalet och högre utbildning
Oavsett hur läget nu utvecklar sig verkar det som att Januariavtalet till stor del förlorat sin giltighet, något som påverkar studenterna och den högre utbildningen på flera punkter.
Inte långt efter att misstroendeomröstningen var genomfört meddelade Liberalerna att Januariavtalet inte längre gäller. En ny regering är visserligen inte beroende av Liberalernas röster, utan skulle kunna tillträda med röster från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Centerpartiet har dock tidigare sagt att deras stöd för Januariavtalet har varit avhängigt Liberalernas stöd. Vänsterpartiet har bara delvis accepterat Januariavtalet och det är deras kritik mot punkt 44 i Januariavtalet som nu har lett till att regeringen har fällts. Det innebär att förutsättningarna för att bilda en ny regering med Januariavtalet som grund ser svåra ut.
Om Januariavtalet faller har det konsekvenser för flera pågående reformer:
Reform av lärarutbildningen
Punkt 56 i Januariavtalet handlar om att reformera lärarutbildningen, genom ökade krav, fler lärarledda timmar och förkortad kompletterande pedagogisk utbildning. Det är framförallt Liberalerna som har varit drivande för inriktningen på reformen. Ett antal förslag presenterades i utredningen Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan som var ute på remiss till och med den 15 april 2021. Många inom högskolesektorn var kritiska till flera av förslagen. Utan stöd från Liberalerna i Januariavtalet är det osannolikt att den här reformen blir av.
Omställningsstudiestöd
Några av punkterna i Januariavtalet handlade om en reform av arbetsmarknaden, som bland annat gick ut på att förändra lagen om anställningstrygghet (LAS) och förstärka stödet för omställning och vidareutbildning. Tillsammans med marknadshyror var punkten om LAS en av Vänsterpartiets röda linjer, men efter att en utredning presenterats lät regeringen arbetsmarknadens parter förhandla om en egen lösning. PTK* (SACO och TCO) och Svenskt näringsliv kom överens om en lösning som även några LO-förbund senare anslöt sig till. En komponent i avtalet var att införa ett nytt ”omställningsstudiestöd” för yrkesverksamma. För att förverkliga parternas förslag lovade regeringen att införa ett offentligt studiemedel för omställning. Detta är ute på remiss till den 15 september. Utredningen räknade med att det skulle leda till mellan 10 000 och 20 000 fler studerande. För att införa det nya studiemedlet krävs en majoritet i riksdagen och utan Januariavtalet är det därför oklart om förslaget kan drivas igenom. Det finns dock relativt brett stöd i riksdagen så det finns en möjlighet att det ändå genomförs.
Fri hyressättning i nyproduktion
Sist men inte minst påverkar det förslaget som allting föll på: Fri hyressättning i nyproduktion, som alltså är punkt 44 i Januariavtalet. SFS bedömning har varit att det skulle leda till högre hyror för många studenter: Precis som vanliga hyresrätter skulle nybyggda studentbostäder påverkas av förslaget om de inte byggs med investeringsstöd, och dessutom bor 29 % av alla studenter i vanlig hyresrätt. Mycket tyder på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet egentligen är emot att förslaget genomförs, utan att punkten i Januariavtalet var ett krav från Centerpartiet och Liberalerna. Även Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är emot förslaget, vilket innebär att det inte har majoritet i riksdagen. Förslaget kommer troligtvis inte att drivas igenom, i alla fall inte den här mandatperioden.
Övriga processer
En punkt i Januariavtalet som dock inte påverkas av den nuvarande situationen gäller höjd åldersgräns för rätt till studiemedel. Detta låg med som punkt 14 i Januariavtalet men Riksdagen röstade igenom nya regler den 26 maj 2021. Reformen är alltså redan genomförd och kommer med all sannolikhet att ligga kvar.
En fråga som är mer oklar gäller punkt 23, som bland annat tar upp ökad tillgång till högre utbildning i hela landet och stärkta möjligheter till distansutbildning. Regeringen har satsat 25 miljoner kronor i statsbudgeten på detta och det är oklart om det finns planer att göra mer på området.
Även investeringsstödet för byggande av hyresrätter finns med i Januariavtalet, men det är oklart exakt hur det påverkar studenter. I Januariavtalet anges att investeringsstödet ska göras om. Denna reform kommer eventuellt att utebli. Det är dock oklart hur reformen skulle påverka byggandet av studentbostäder.
Pandemiåtgärder med en övergångsregering?
En övergångsregeringen kommer kunna vidta de åtgärder som krävs för att hantera pandemin och genomföra en ansvarsfull återgång till campusstudier.
Praxis är att en övergångsregering inte genomför reformer utan enbart förvaltar statens angelägenheter fram till att en ny regering kan tillträda. Den pågående pandemin har dock konsekvenser för vad detta innebär. Det kan vara befogat med nya pandemiåtgärder som är mer långtgående än vad som vore lämpligt att genomföra av en övergångsregering under andra omständigheter.
De pandemiåtgärder som vidtagits hittills har varit relativt omfattande. Det har handlat om stöd för korttidspermitteringar, stöd till företag, slopat karensavdrag och ändrade nivåer i a-kassan. För högskolans del handlar det inte minst om att regeringen har beslutat om fler utbildningsplatser samt helt nya rutiner för genomförande av högskoleprovet.
Det finns inga formella hinder för vad en övergångsregering får lägga fram till riksdagen i termer av reformer och ny lagstiftning. Den vedertagna begränsningen är enbart en fråga om praxis. Pandemiåtgärder kan troligtvis genomföras av övergångsregeringen trots att de kan vara ganska omfattande.
SFS fortsätter att bevaka situationen och hur läget kan komma att påverka den högre utbildningen och Sveriges studenter.
Simon Edström, Ordförande
Linn Svärd, Vice ordförande
*PTK är ett förhandlings- och samverkansrådet som förhandlar kollektivavtal och utbildar på uppdrag av 25 fackförbund. De arbetar för privatanställda tjänstemän (TCO och SACO)