För att inte tappa kvaliteten i utbildningen och i slutändan inte tappa studenter eller riskera att urholka förtroendet för svensk utbildning behöver utbildningen hålla minst lika god kvalitet som före pandemin.
God pedagogik i högskolan är helt avgörande för hög utbildningskvalitet och en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i högskolan. Det anser studenterna och det visar forskningen. Högre utbildning ska förmedla ett kritiskt tänkande, självständig reflektion och en nyanserad analysförmåga till studenten. Att lärarna tillämpar en pedagogik avsedd för högskolans krav är en förutsättning för bra undervisning. Studenterna behöver möta lärare som är både vetenskapligt och pedagogiskt kompetenta, men idag lönar det sig dessvärre alltför sällan för en lärare att satsa på att utveckla sin undervisning.
Vi studenter står fast vid att detta är kärnan oavsett om undervisningen är online eller fysisk. Och jag menar att det även är det här vi ser i framtiden: lärare som är förankrade i forskningen och som har pedagogisk utbildning. För att kunna vara skicklig inom både forskning och högskolepedagogik behöver den undervisande personalen få goda förutsättningar för det. Det krävs såväl en medveten politisk styrning, men också ett aktivt arbete från lärosätenas ledning. I det ingår ett välfungerande resurstilldelningssystem till utbildning och forskning från staten och inom lärosätet för att skapa just incitament för lärare att ägna sig åt både utbildning och forskning. Därtill behövs tillgång till kompetensutveckling för lärare, tydliga karriärvägar och fungerande trygghet för lärosätets personal.
Ett meriteringssystem som premierar pedagogiskt skickliga lärare för att säkerställa kompetens och engagemang, skulle också kunna ge incitament att arbeta för högre kvalitet inom undervisningen, såväl nu som efter pandemin. Forskningen stödjer ett studentaktivt lärande, vilket innebär att studenten genom aktiv reflektion konstruerar vetenskap. Detta leder till djupare förståelse, bättre förankring av kunskap och att studenten övar sin förmåga att tänka kritiskt och självständigt. Om examinationer endast är utformade på ett sätt som belönar memorering väljer studenter oftast ytlig inlärning. I Bolognaprocessen ingår att främja ett studentcentrerat lärande som i förlängningen medför studentaktiv undervisning.
Precis som politikerna arbetat för att öka antalet behöriga lärare i grund- och gymnasieskolan, så bör undervisande personal inom högre utbildning också vara behöriga. I och med autonomireformen så ställer inte högskoleförordningen längre krav på att lärare ska genomgå högskolepedagogisk utbildning. Kravet på högskolepedagogisk utbildning bör således återinföras i högskoleförordningen och uppdateras till krav om tio veckor. Jag är väl medveten om att tiden är inte allt, det viktiga är kvaliteten på den och då behöver även förutsättningarna förbättras.
Det är välkänt att pedagogisk meritering är viktigt för att pedagogisk utveckling ska ske. Invanda mönster i högskolan är svåra att förändra och för att lyckas krävs ett systematiskt arbete. För att alla studenter oavsett lärosäte ska kunna få en bättre undervisning och utbildning är det nödvändigt att den nationella nivån uppmuntrar till att ett pedagogiskt meriteringssystem införs på samtliga högskolor. SFS vill därför se att regeringen ger en nationell myndighet medel att stödja lärosäten med att ta fram pedagogiska belöningssystem.
Som en konsekvens av coronapandemin ses att resurser och förutsättning för lärosätena att arbeta med kunskapsöverföring behövs inom och mellan lärosäten, för att sprida de bästa sätten kring hur det arbetas med hög kvalitet i undervisningen efter den digitala omställningen.
Den senaste tiden har vi också sett fler universitet och jag ställer mig frågan hur det påverkar forskningen, antalet forskarstuderande och med det antalet doktorander? För det här påverkar även framtidens utbildning. Kontakten till forskningen, till att ha vetenskapligt förankrad undervisande personal är viktigt för oss studenter och jag menar också att det här är något som lärosätena behöver arbeta med. För tyvärr ser vi att i flera ämnen har vi minskade antal lärarledda timmar och det här tror jag kommer ha en negativ påverkan på utbildning. Givetvis är kvaliteten i utbildning det viktigaste och inte antalet timmar som vi träffar våra lärare men det är fortfarande viktigt att vi har en närhet till de som undervisar – oavsett om det är online eller fysiskt.