Nu i början på terminen har jag haft möjlighet att delta vid ett flertal konferenser och prata om framtidens utbildning, bland annat på Mittuniversitets konferens ”Inspirationsdag om framtidens utbildning och arbetssätt”.
Det var många intressanta frågor som togs upp kring hur högre utbildning kommer att utvecklas och återhämta sig efter coronapandemin. I det här blogginlägget tänkte jag gå närmare in på möjligheterna och farhågorna som SFS ser i framtiden.
Söktrycket ökar
Totalt sökte 452 800 personer en eller flera utbildningar vid första urvalet höstterminen 2021, att jämföra med 451 700 personer till hösten 2020. Även om vi ser en avmattning är det nytt rekord i antal sökande. Antalet helårsstudenter i den svenska högskolan har ökat de tre senaste åren och uppgick läsåret 2019/20 till 311 800. Detta indikerar på att den högre utbildningen allt mer ses som en möjlighet för flera vilket är glädjande.
Undervisning fysisk eller online
Coronapandemin ändrade förutsättningarna för att bedriva undervisning, ta del av och genomföra utbildning. Som en konsekvens av denna snabba omställning menar jag att det fortsatt behövs utökade resurser och bättre förutsättning för lärosätena att arbeta med kunskapsöverföring inom och mellan lärosäten, för att sprida de bästa sätten kring hur vi arbetar med hög kvalitet i undervisningen efter den digitala omställningen. Den verklighet jag ser framför mig är en utbildning som kombineras fysiskt och online, men det ställer andra krav och kompetenser på den undervisande personalen och lärosätenas infrastruktur. Det är flera som delar synen på att förändringarna som har skett kommer bli bestående och att undervisningen kommer ske kombinerat. Det medför en del nya problem och frågeställningar men det centrala är att studentens lärande sätts i centrum och att undervisningen bedrivs för att studenterna ska lära sig och utveckla sina förmågor på lång som kort sikt.
Fler universitet
Den senaste tiden har vi också sett fler universitet och jag ställer mig frågan hur det påverkar forskningen, antalet forskarstuderande och doktorander? Även det påverkar framtidens utbildning. Kontakten till forskningen: till att ha vetenskapligt förankrad undervisande personal är viktigt för oss studenter och jag menar att det här är något som lärosätena behöver arbeta mer aktivt med. För tyvärr ser vi att i flera ämnen har vi minskade antal lärarledda timmar och det här anser jag kommer ha en negativ påverkan på utbildning. Givetvis är kvaliteten i utbildning det viktigaste och inte antalet timmar som vi träffar våra lärare men det är fortfarande viktigt att vi har en närhet till de som undervisar – oavsett om det är online eller fysiskt.
Internationalisering och mobilitet
Ytterligare en spaning som oroar mig är bristen på mobilitet. Vi ser allt färre som åker iväg på utbyte men betydelsen har inte avtagit. Att vara iväg stärker dig som student i att få träffa andra, interagera med förhoppningsvis nya kulturer och lärandesätt. Även här skulle jag vilja vara tydliga med att möjligheten för utbyte finns för. Givetvis finns det vissa hinder men dessa anser jag att vi kan överbrygga. Det gäller till exempel mobilitetsfönster i programmen. Jag tror att framtidens utbildning blir allt mer internationell, och för dessa måste vi finnas för att främja utbyte.
Nästan en tiondel av alla som studerar på svenska universitet och högskolor är studenter från utlandet. Förra året minskade antalet utbytesstudenter kraftigt på grund av pandemin. Hur många och vilka som väljer att studera i Sverige kan påverkas av händelser i omvärlden. Hösten 2011 infördes studieavgifter i Sverige för så kallade freemover-studenter utanför EU/EES och Schweiz, vilket gjorde att färre studenter som kom från länder utanför EU sökte sig till Sverige för högskolestudier. Vi har fram tills före pandemin sett en återgång men den har av förklarliga skäl trappats ner.
Fler svenskar har valt att studera vid högskolor och universitet, men antalet inresande och utresande studenter har sjunkit kraftigt. Högskolesektorn har nu möjlighet att ta nya tag: tänka nytt och långsiktigt när utbytesprogrammen återupptas. Därtill har brexit skett och Storbritannien valde senare även att ställa sig utanför Erasmusprogrammet. Storbritannien är en av de mest populära destinationerna och för att fortsätta vara så behöver vi arbeta på att göra det enkelt att studera i Storbritannien. Alternativet är att andra studiedestinationer ökar i popularitet men alternativet ska inte vara att färre åker ut.
Behovet av högskoleutbildade
Fördelningen mellan de olika ämnesområdena har varit ungefär densamma de fem senaste läsåren och jag tror även vi kommer se denna trend i framtiden. Förvisso hör vi om brister på vissa yrken men det tar tid att bygga upp en struktur för att möta behovet och här ser jag att det är viktigt att det vi studenter lär oss under utbildningen står sig över tid. Jag tror dessutom att det viktiga är de generiska färdigheterna. Sen behöver det här givetvis anpassas till samhället , exempel uppdraget inom hållbar utveckling och hur vi alla kan hjälpa till i den omställning som krävs där den högre utbildningen är en grund för kunskapssamhället som tar oss framåt i utvecklingen.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gjorde en prognos för arbetsmarknadsläget 2035 för 38 utbildningar inom sju utbildningsgrupper. Resultaten visar att arbetsmarknadens behov är stora inom många områden och att prognosen för antalet högskoleutbildade riskerar att inte täcka behoven. Det innebär stora utmaningar framöver, inte bara för lärosätena utan för de berörda verksamheterna. Det innebär också stora möjligheter till arbete inom dessa områden. För de flesta utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning bedöms en risk för ökad brist på arbetskraft 2035. Samma gäller även för merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom teknik och tillverkning bedöms en risk för brist på arbetskraft för vissa inriktningar inom civilingenjörsexamen 2035. Sist men inte minst bedöms även en risk för fortsatt brist på veterinärer 2035. Urholkningen och underfinansieringen av högre utbildning måste få ett slut så att de som undervisas får reella möjligheter att ta sig an och genomföra utbildningen – en utbildning som alltid ska vara av hög kvalitet.