Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026. Inom studentrörelsen har det funnits en oro kring att budgeten skulle innebära sänkningar av studentkårernas finansiering. Nu har denna farhåga besannats. Regeringen går vidare med nedskärningen. Men budgeten innehåller också andra förändringar som påverkar studenter och den högre utbildningen.
Här är de viktigaste förändringarna i statsbudgeten 2026:
- Anslaget till studentkårerna minskar från 55 till 35 miljoner kronor.
- Ersättningsbeloppen till flera utbildningsområden höjs något:
- Högre HPR för Humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik.
- Högre HST för Naturvetenskap, teknik, farmaceutiskt område.
- Högre HST ocH HPR för Musik.
- Takbeloppen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskar med i genomsnitt 0,7 procent.
- Sänkt matmoms kan motsvara upp till 172 kronor extra i månaden för en snittstudent, vilket är ganska lite med tanke på hur många miljarder satsningen kostar.
I det här blogginlägget beskriver vi hur regeringens budgetproposition kommer att påverka studenter under 2026.
Nedskärning drabbar studentkårerna
Regeringen sänker studentkårernas finansiering, från 55 miljoner kronor i år till 35 miljoner kronor 2026. Det kommer att ha mycket negativa konsekvenser för studentkårerna och försvåra deras arbete med utbildningsbevakning.
Sänkningen anges inte uttryckligen i budgeten, så det gäller att leta på rätt ställe. Statsbidraget till studentkårerna ligger inbakat med flera andra utgifter under statsbudgetens anslag 2:67. I statsbudgeten anges detta som en klumpsumma och det är först genom regleringsbrevet i december som pengarna fördelas till olika anslagsposter.
Vi kan dock läsa i statsbudgeten att anslaget minskar från 80 980 tusen kronor i år till 50 980 tusen kronor nästa år. 10 miljoner kronor försvinner på grund av en tillfällig utgift till Raoul Wallenberg Institute under 2025. Resterande 20 miljoner kronor i nedskärning avser studentinflytandet.
Detta ska med all sannolikhet tolkas som att stödet för studentinflytande återgår till 2020 års nivåer, nämligen 34 774 tusen kronor.
Mellan 2020 och 2025 har inflationen dock ätit upp ungefär 20 procent av pengarnas värde. År 2020 räckte 34 774 tusen kronor till en verksamhet som idag skulle kosta 43 283 tusen kronor. Studentkårerna har aldrig haft en så låg finansiering som regerinen nu beslutar!
Dessutom har antalet studenter ökat, vilket innebär att ersättningen per student är ännu lägre. Räknat i fasta priser så var anslaget ca 150 kronor per HST 2020, 170 kronor per HST 2025, och störtar till 100 kronor per HST 2026!
Under 2028 framgår en annan sänkning inom 2:67, den avser dock inte studentinflytande utan beror på ett tillfälligt bidrag som löper ut till Stiftelsen Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden.
Det framgår inte om det kommer att ske förändringar av bidraget till SFS.
Uppräkning och urholkning av anslagen
Varje år sker en urholkning av anslagen i form av ett produktivitetsavdrag, alltså en nedskärning som sker med hänvisning till att lärosätena varje år ska bli mer effektiva och minska sina personalkostnader. Inför 2026 är produktivitetsavdraget beräknat till 1,13 procent av lärosätenas personalkostnader.
Samtidigt sker en uppräkning av anslagen för att de ska följa de allmänna prisökningarna på löner, lokaler och övriga kostnader. Men eftersom lönekostnaderna samtidigt minskar genom produktivitetsavdraget så kompenseras inte prisökningarna fullt ut. I praktiken sker en neddragning.
Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med ett högskoleindex om 1,84 procent. Den totala kostnadsökningen beror på hur fördelninten ser ut mellan löner, hyror och övriga utgifter, men kostnadsökningarna går att skatta till ca 2,6 procent. Skillnaden mellan prisökning och faktisk uppräkning motsvarar ca 200 miljoner av totalt 27,7 miljarder i takbelopp.
Dessa ständiga nedskärningar håller inte. Förra året gick lärosätena back 1,1 miljarder kronor. Det var det tredje året i rad som lärosätena gjorde minusresultat. Utbildningsverksamheten gör mer underskott än forskningen. Det kommer att tvinga fram ytterligare besparingar vilket givetvis är negativt för utbildningarnas kvalitet.
Förändring av ersättningsbelopp
Det finns dock några utbildningsområden där regeringen genomför extra höjningar. Ersättningsbeloppet för Humanistiskt, samhällsvetenskaplig, teologiskt och juridiskt utbildningsområde med 1050 kronor per HPR. Det motsvarar ca 1,6 procent av de totala ersättningsbeloppen till dessa utbildningar (HST+HPR). Höjningen är alltså något större än urholkningen för detta utbildningsområde i år.
Inom Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt utbildningsområde höjs ersättningarna med 1040 kronor per HST, vilket motsvarar ca 0,8 procent av ersättningsbeloppen (HST+HPR). Denna höjning är alltså lägre än urholkningen.
Vidare föreslås en höjning inom för utbildningsområdet Musik, med 24 000 kronor per HST och med 11 000 kronor per HPR för att skapa möjligheter att höja utbildningens kvalitet.
Det framgår även att regeringen ska besluta om att ett antal lärosäten ska starta nya utbildningar i offentlig förvaltning med EU-inriktning. Det framgår dock inte om det är en budgetfråga eller bara en styrningsfråga. SFS är hur som helst kritiska till att politiken fattar beslut om så specifika utbildningar. Beslut om utbildningarnas dimensionering bör fattas av lärosätena själva i dialog med studenter och det omgivande samhället.
Takbeloppen
Höjningarna av ersättningen per student sker inom befintlig ram. Takbeloppen förändras inte. Det innebär att effekten kan se ut på två sätt. Antingen ökar lärosätena sin överproduktion: de fortsätter att utbilda samma antal studenter som tidigare och får samma anslag som tidigare. Eller så minskar lärosätet antalet studenter och kan ändå nå upp till samma totalbelopp som tidigare. I fallet med musikutbildning så nämns visserligen att antalet studenter uttryckligen minskar, men detta ska troligtvis förstås som en konsekvens snarare än något som regeringen fattar ett direkt beslut om.
Även om det bästa såklart vore att skjuta till pengar så att fler studenter kunde få en bättre utbildning, så har SFS egentligen ingenting emot den här typen av lösning. Lärosätena måste givetvis ha dialog med studentkårerna om vilket av alternativen de ska välja. Om det i dagsläget inte går att upprätthålla en rimlig kvalitet på utbildningarna, så är det bättre att behålla resurserna med färre studenter.
Samtidigt minskar takbeloppen med sammanlagt ca 0,7 procent för de statliga högskolorna. Förändringen slår dock olika mot olika lärosäten. Takbeloppen för Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet och Blekinge tekniska högskola ökar något. Övriga takbelopp minskar med mellan 0,3 och 2 procent.
Studiemedel och studenters ekonomi
Regeringen presenterar inga större reformer som rör studiemedel, men det budgeten innehåller ändå ett flertal förslag som på olika sätt påverkar studenters ekonomi.
Omställningsstudiestödet fortsätter att byggas ut i planerad takt, och kostnaderna ökar från 4,9 miljarder kronor till 7,3 miljarder kronor nästa år.
I höstbudgetpropositionen lägger regeringen ett förslag om att underlätta för ukrainare som befinner sig i Sverige med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet att studera med studiestöd, något som aviserades aviserades i juni och nu alltså ser ut att bli verklighet.
Regeringen föreslår att minska den högre nivån i studiemedlet, som idag kan sökas för den som läser på grundskole- eller gymnasienivå på komvux eller folkhögskola, eller kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Besparingen motsvarar 200 miljoner kronor 2026. Detta går under benämningen “– Ytterligare effektivisering av det högre bidraget” vilket visar att effektivisering bara betyder nedskärning. Merparten av besparingen påverkar dock studerande inom andra utbildningsformer än högre utbildning.
Sänkning av matmomsen påverkar studenter
Vidare så föreslås en sänkning av matmomsen, från 12 till 6 procent från 1 april 2026. Studenter spenderar i genomsnitt uppskattningsvis 2 857 kronor i månaden på livsmedel (Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020 justerat för inflation). Om hela sänkningen överförs till konsumenten skulle det motsvara 171 kronor i månaden. Risken finns dock att butikerna inte sänker priserna fullt ut. En mer träffsäker åtgärd för studenter hade varit att helt enkelt höja studiebidraget med 171 kronor.
Månadsprövning av bostadsbidraget
Det finns även en budgetpost som rör det planerade införandet av månadsprövning av bostadsbidraget. SFS bedömer att det kommer påverka många studenter positivt. Budgeten innehåller i övrigt inga satsningar på bostäder för studenter.
Generell höjning av studiemedlet
Studiemedlet är indexerat och ska följa prisutvecklingen i samhället genom prisbasbeloppet som justeras varje år. Det innebär att nivåerna för lån+bidrag kommer att öka från 13 500 kronor till 13 592 kr för fyra veckors studier. Egentligen beslutas dock inte denna förändring i budgeten, utan det sker i princip automatiskt.
Forskningsmedel
Regeringen föreslår ökade forskningsanslag i enlighet med forskningspropositionen från 2024.
Myndigheter som påverkas
Anslaget till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) minskar med ca 11 miljoner kronor (till totalt 166 miljoner kronor), på grund av tidigare beslutade nedskärningar. Regeringen har tidigare år lagt som inriktning att effektiviteten inom statsförvaltningen ska öka och bedömt att UKÄ har möjlighet att genomföra sina uppgifter med något minskade resurser.
Anslaget till Universitets- och högskolerådet (UHR) ökar med 88 miljoner kronor i syfte att myndigheten ska ta fram och driva det nya medborgarskapsprovet i svenska och samhällskunskap. Det är en ökning med nästan 40 procent av myndighetens anslag.
Anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN) minskar från 1 204 748 kronor till 1 163 526 tusen kronor, alltså en minskning med ca 41 miljoner kronor.
Andra planerade förändringar
I budgetpropositionen upprepar regeringen planerna på att tillsätta en utredning som ska se över styrning och finansiering av den högre utbildningen. Utredningen ska ta fram förslag på hur:
“lärosätenas utbildningsutbud mer effektivt kan styras mot ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av framtida kompetens, samtidigt som möjligheterna till bildning är goda och lärosätenas autonomi och rådighet värnas. Utredningen ska även lämna förslag som kan förbättra uppföljning och kontroll av myndighetskapitalet.”
SFS är sedan tidigare positiva till att regeringen tillsätter en utredning av högskolans resurstilldelningssystem. Det är dock inte mycket tid kvar av mandatperioden och det är osannolikt att en reform går att genomföra innan valet 2026.
Regeringen meddelar vidare att det kommer en satsning på riktade resurser till ett antal lärosäten och avser att presentera förslag på en särskild ersättningsmodell för universitet och högskolor avseende utbildning för yrkesverksamma med fokus på omställning och vidareutbildning. SFS har i likhet med de flesta inom högskolesektorn uttryckt sig negativt till den föreslagna modellen.
Slutligen framgår av propositionen av regeringen ska arbeta vidare med lärarutbildningsutredningen och att det kommer presenteras förslag i kommande budgetproposition. Exakt vad det blir återstår nog att se i vårändringsbudgeten i april 2026.