I morse presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för 2022. Det är den sista budgetpropositionen innan nästa riksdagsval. SFS har läst budgeten och sammanfattar här hur den påverkar studenterna.
Omställningsstudiestöd
Hösten 2020 slöt Svenskt näringsliv och den fackliga samarbetsorganisationen PTK ett avtal som bland annat innefattar ett nytt parallellt offentligt studiestöd för omställning. Regeringen har låtit utreda hur det nya omställningsstudiestödet ska utformas och utredningens förslag har tills nyligen varit ute på remiss. Redan innan budgetpropositionen presenterades hade regeringen meddelat sin avsikt att gå vidare med förslaget, så det är i strikt bemärkelse ingen nyhet.
Regeringen avser att finansiera det nya omställningsstudiestödet genom att höja räntan på studielån för alla låntagare, även de som redan har avslutat sin utbildning. SFS och många andra aktörer, inte minst SACO och TCO (där alla PTK:s medlemmar ingår) har vänt sig emot förslaget att höja räntorna.
I budgetpropositionen står det ändå klart att CSN får i uppdrag att utreda hur det kan genomföras. Ett förslag kommer därefter att presenteras i budgetpropositionen 2023, som alltså infaller efter nästa riksdagsval. Därför är det inte omöjligt att frågan kommer att lyftas längre fram i valrörelsen av partier som vill plocka politiska poänger hos akademikerväljare.
Tillgänglighet
En positiv nyhet är två satsningar på tillgänglighet. Det ena är en höjning med 7 miljoner kronor för särskilt specialpedagogiskt stöd. Höjningen återspeglar att antalet studenter i behov av sådant stöd har ökat från 12 000 studenter 2015 till 23 000 studenter 2020.
Det andra är en utökad möjlighet för synskadade att skriva ett anpassat högskoleprov. I och med detta kommer det erbjudas två provtillfällen om året även för synskadade.
Verksamhetsförlagd utbildning
Bristen på platser för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) lyfts ofta fram som ett hinder för att utbilda fler för bristyrken inom vård och skola. Budgeten innehåller en satsning med ökade ersättningar till vårdaktörer som tar emot VFU-studenter. Totalt rör det sig om närmare 3 miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården, men det är bara en del av den summan som går till just VFU. Satsningen sker inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, och belastar alltså inte utbildningsdelen av budgeten.
Satsningen kombineras med ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet att samordna VFU inom vårdyrken.
SFS ser positivt på att möjligheterna till VFU stärks och anser att det är bra med ökad samordning. Det är dock en brist att uppdraget är begränsat till vårdutbildningar. Även lärarutbildningarna behöver förstärkta möjligheter till VFU. SFS hade önskat att regeringen tog ett tydligare helhetsgrepp kring VFU så att alla utbildningar inkluderades..
Förkortad KPU
Det har länge funnits en ambition att lärosätena ska utbilda fler lärare. Det behövs fler studenter vid lärarutbildningarna och en större andel behöver klara av att slutföra studierna.
Januariavtalet innehöll ett antal punkter gällande lärarutbildningarna och flera reformer samlades i utredningen Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan. Ett av förslagen var att införa en förkortad Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för personer med en tidigare examen som vill skola om sig till lärare. KPU är i nuläget mellan tre och fyra terminer, men tanken var att korta ner den till två terminer.
När förslaget skickades ut på remiss under 2021 fick det mycket kritik från både lärarfacken och högskolesektorn. Många menar att det urholkar värdet av en lärarexamen, och att det är omöjligt för studenterna att lära sig tillräckligt på så kort tid. Trots att regeringen inte längre är bunden av januariavtalet meddelar regeringen i budgetpropositionen att de kommer gå vidare med förslaget genom en inledande försöksverksamhet.
Övrigt
UKÄ får i uppdrag att samordna lärosätenas arbete att möta den förändrade efterfrågan på högre utbildning till följd av coronapandemin.
Budgeten innehåller flera förändringar som aviserats tidigare. Bland annat höjer regeringen anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå, något som aviserades i regeringens forskningsproposition i slutet av 2020.
Men budgeten saknar flera viktiga reformer. Anslaget till studentkårer sänks till exempel från totalt 60 miljoner kronor 2021 till 55 miljoner kronor 2022. För ett år sedan höjde regeringen anslagen till studentkårer med ca 25 miljoner kronor. Det var ett välbehövligt tillskott. Tyvärr var 5 miljoner kronor bara en tillfällig höjning. Så tidigt som 2016 gjorde UKÄ bedömningen att studentkårerna var underfinansierade och att anslaget skulle behöva höja till drygt 100 miljoner kronor för att studentinflytandet ska ha långsiktiga förutsättningar.
En annan fråga som lyser med sin frånvaro handlar om de studenter som inte får ett jobb efter examen. De flesta studenter står utanför a-kassan och under coronapandemin blev det extra tydligt att många studenter står helt utan ekonomiskt skydd när arbetsmarknaden blev tuffare. Under den gångna mandatperioden har regeringen låtit utreda reformer av a-kassan. SFS såväl som TCO och SACO har sagt att det behövs ett examensvillkor för studenter. I budgetpropositionen står att reformer på a-kasseområdet för närvarande bereds inom regeringskansliet. Det finns alltså ingen budget för en sådan reform till 2022, men det skulle kunna bli aktuellt längre fram.