Just nu håller Utbildningsdepartementet under ledning av minister Matilda Ernkrans på att ta fram den nya forskningspropositionen. Propositionen, som presenteras nästa höst, kommer styra regeringens forskningspolitik under de nästkommande fyra åren. Trots dess inramande namn kommer propositionens förslag ha stor påverkan för studenter, doktorander och för den övergripande utvecklingen av högre utbildning.
Förra veckan närvarade SFS på ett seminarium som arrangerades av Svenskt Näringsliv, där minister Ernkrans berättade att 300 olika aktörer har lämnat inspel med önskemål om vad forskningspropositionen borde innehålla. Även fast det finns likheter mellan inspelen, är texterna långa och innehåller många specifika önskemål. För tydlighetens skull har vi här valt de tre viktigaste aspekterna enligt SFS:
SFS vill att regeringen ska:
-
Gå vidare med förslagen i Styr- och resursutredningen,
-
Förbättra doktoranders arbetsmiljö genom bättre villkor och tillsyn,
-
Främja kompletta akademiska miljöer, öka basanslagen.
Styr- och resursutredningen, som presenterades i våras, innehöll flera förslag som vi anser vara nödvändiga. Hittills återstår flera frågetecken – forskningspropositionen kommer visa vad regeringen vill göra för att gå vidare med förslagen. STRUT ger förslag på förändringar som skulle förändra högskolans styrning i grunden, och SFS hoppas att de tar med så många aspekter som möjligt.
Genom den dialogbaserade styrning som STRUT föreslår skulle lärosäten exempelvis behöva ta större ansvar för underdimensioneringen av forskarutbildningen. Det är ett problem att antalet doktorander konstant minskat de senaste åren, medan antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå stadigt ökat. Det säger sig självt att akademins framtida kompetensförsörjning är hotad om det finns en brist på individer som stannar. Redan nu är det svårt att rekrytera disputerade lärare inom vissa discipliner och om utvecklingen inte vänder kommer problemet drabba fler fält. Om regeringen har tydliga målsättningar och kan följa upp dem i dialog med lärosäten, finns det en chans att utvecklingen kan vända.
Vidare föreslår utredningen att ta bort systemet som tilldelar anslag utifrån studenters prestationer (HPR). Systemet som det ser ut idag ger lärosäten incitament att sänka kraven på studenterna eftersom de behöver godkänna ett visst antal studenter för att maximera anslagen de blir tilldelade. Undervisning av hög kvalitet är en av SFS främsta prioriteringar, varför vi hoppas regeringen tar bort HPR i resurstilldelningen.
För mer information om STRUT, se sfs.se/strut.
Doktoranders arbetsmiljö är idag präglad av osäkra villkor, höga krav och destruktiva maktstrukturer. 9 procent av doktorander är inte anställda, vilket borde adresseras i forskningspropositionen. En okänd men betydande andel är vad som kallas “skuggdoktorander”, som påbörjar sin forskarutbildning informellt innan de blir antagna. I mellanläget mellan studerande och yrkesverksam står ibland dessa doktorander helt utan trygghetssystem såsom försäkring och rättvisa villkor. SFS anser att villkoren för doktorander är ett prioriterat område.
Vidare borde regeringen ge lärosäten stöd i arbetet för en bättre arbetsmiljö, och doktoranders situation borde särskilt lyftas så att de inte glöms bort i uppdraget. Utredningen om tryggare och effektivare studier föreslog att Arbetsmiljöverket ska stödja lärosäten i sitt ansvar över studenters rehabilitering, vi vill att deras ansvar ska vara mer övergripande. Arbetsmiljöverket skulle kunna tillse hela kedjan, från förebyggande arbete mot bl.a. psykisk ohälsa, till rehabilitering, så att inget hamnar mellan stolarna.
Vidare vill vi att propositionen ska visa hur arbetet för att motverka sexuella trakasserier på våra lärosäten kommer fortsätta. 19 procent av kvinnliga doktorander har blivit utsatta på deras arbetsplats, Utöver att tilldela resurser till jämställdhetsarbetet, ser vi en möjlighet att ge Diskrimineringsombudsmannen riktlinjer att prioritera lärosäten i sitt tillsynsarbete.
Kompletta akademiska miljöer där forskning och undervisning är tätt sammankopplade är avgörande för ett kunskapssamhälle i utveckling. I linje med den ambitionen tillstyrker vi förslaget i STRUT att lärosäten ska tilldelas ett samlat anslag för utbildning och forskning. Reformen skulle ge utbildningstunga lärosäten möjligheten att satsa mer på forskning, och forskningstunga lärosäten skulle kunna satsa mer på utbildning.
Vidare skulle ett samlat anslag göra det lättare att utveckla utbildning tillsammans med forskning. Exempelvis skulle en mindre institution som får resurser tilldelade för en satsning på ett visst område ha möjlighet att göra en parallell forskningssatsning på samma område. Tanken att lärare ska forska i fältet de undervisar i, och tvärtom, är central.
Dessutom – och detta råder relativt stor enighet om – behöver andelen basanslag till forskning öka. Basanslag innebär anslag som går direkt till lärosäten och inte är bundna till tidsbegränsade projekt. Detta skulle öka långsiktigheten och stabiliteten av forskningen, samt göra det lättare för lärosäten att minimera temporära anställningar. En ökning av basanslagen för forskning skulle också med stor sannolikhet förbättra utbildningens kvalitet eftersom forskande lärare inte blir lika pressade att välja bort utbildningsverksamhet för att få behålla sin anställning eftersom den ofta beror på förmågan att attrahera externa medel.
Vi vet att vissa lärosäten är oroliga över att detta skulle betyda att de får en mindre andel av och därmed behöva lägga ner delar av sin nuvarande forskningsverksamhet. Av denna anledning vi stödjer STRUTs förslag om att nya eller omplacerade basresurser tilldelas på ett sätt som gör att mängden forskningsmedel för varje lärosäte inte ändras på kort sikt. Att ändra i resursfördelningssystem är någonting som ska få ta tid för att långsiktigt ändra icke-önskvärda beteenden och därför bör STRUTs förslag bli en verklighet.
Några ytterligare saker vi vill är att förbättra skyddet mot visselblåsare i fall av fusk eller oredlighet i forskningen, öppna upp innovationsstödjande verksamhet för alumner samt att regeringen ska arbeta vidare med internationaliseringsfrågor. Läs hela inspelet här.