Igår publicerade Centrala studiestödsnämnden, CSN, årsrapporten för studiestödets utveckling och effekter under 2021. Årsrapporten redovisar statistik om studiemedlet och i vilken utsträckning studenter sökt studiemedel för att finansiera sina studier. 2021 var som bekant inte vilket år som helst, utan präglades för många studenter fortfarande av distansundervisning. Liksom universitetskanslersämbetet, UKÄ, visade i rapporter om “Högskolan och pandemin” var aktiviteten på campus fortfarande kraftigt nedsatt i början på vårterminen 2022.
CSN redovisar vissa tydliga trender i sin rapport. Exempelvis studerade ett historiskt högt antal studenter med studiemedel under 2021. Detta menar CSN främst är en följd av pandemin, inte bara för att antalet sökande till högskolor och universitet ökade utan även till följd av politiska beslut. När regeringen beslutade att tillfälligt slopa fribeloppet blev det möjligt för fler yrkesverksamma att studera med studiemedel, trots samtidig inkomst från arbete. Nedan följer några sammanfattande punkter från rapporten:
CSN:s årsredovisning för 2021 visar kortfattat att:
- Under 2021 skedde en fortsatt ökning av antalet studerande med studiemedel. De studerande med studiemedel på högskolor och universitet ökade med 4 procent. Även antalet deltidsstuderande med studiemedel ökade, med 13 procent under 2021.
- Något fler gick från arbete till studier, vilket antalet studerande med tilläggslån pekar på. Antal studerande med tilläggslån ökade med 25 procent under 2021. Tilläggslån är studerande berättigade till som yrkesverksam innan studierna.
- Under 2021 ökade antalet föräldrar som får tilläggsbidrag med 10% jämfört med föregående år. Av dessa var majoriteten kvinnor. Tilläggsbidraget är ett extra bidrag som kan sökas av studerande med barn.
- Nedgången i studenters internationella mobilitet under 2020 fortsatte även 2021. Antalet studerande på utbytesprogram minskade och på svenska utbildningar minskade även antalet utländska studenter kraftigt.
- För de som påbörjade återbetalningen under 2022 ökade studieskulden. För de som studerat på eftergymnasial nivå är den genomsnittliga skuldsättningen 194 000 kronor (för studenter som huvudsakligen studerat i Sverige). Samtidigt ökade återbetalningen av studielånet.
- Studiemedlet räckte till något mindre under 2021, indikerar studiemedlets utveckling mot konsumentprisindex, KPI. Jämfört med 2020 var köpkraften för 2021 års studiemedel lägre.
- Andelen låntagare som fick nedsatt årsbelopp för återbetalning ökade 2021, där nedsättning med hänsyn till studier ökade mest. 2021 var andelen låntagare med nedsatt belopp 13,9 procent. Detta var en ökning med 4 procent jämfört med föregående år.
SFS släppte i början av året rapporten Studiemedlets gränser där studiemedelssystemet analyserades utifrån dess uttalade syften: 1) att verka rekryterande till högre utbildning, 2) att utjämna skillnader mellan grupper och individer i befolkningen 3) att vara samhällsekonomiskt hållbart.
För att studiemedlet ska ha en rekryterande effekt är studiemedlets köpkraft av stor vikt. Att studiemedlet är möjligt att leva på är för de allra flesta en förutsättning för att studera. I rapporten är det tydligt att studiemedlets köpkraft gick ner under 2021. När inflationen under 2022 stiger, är det troligt att studiemedlets köpkraft kommer minska än mer.
Studiemedlet har även som mål att verka utjämnande mellan grupper i samhället. Att fler studenter exempelvis fått tilläggsbidrag visar på att den utjämnande effekten är relativt god, då rådande möjligheter till bidrag nyttjas.
Det tredje målet med studiemedlet är att ha en god samhällsekonomisk effekt. Det är såklart svårt att ställa de oräkneliga ekonomiska och samhälleliga fördelarna med den höga utbildningsgrad (som studiemedlet möjliggör), mot kostnaderna för studiemedelssystemet. Studiemedlet är till sin natur något som ska kosta för samhället eftersom det är en samhällelig investering. Ändock är det viktigt att kostnaderna för studiemedlet hålls på en hållbar nivå, både för den enskilde låntagaren och för samhället. Återbetalningsgraden av studielån har ökat något. Även andelen osäkra fordringar, det vill säga statens förväntade förluster till följd av till exempel avskrivning av lån, bedöms minska. Således bedöms samhällets direkta kostnad för systemet vara på en rimlig nivå, enligt CSN.
Det är tydligt att pandemin har haft genomgripande effekter på vilka som tar studielån och behovet av studiemedel. Pandemin har också kastat nytt ljus på frågan om studenters möjligheter att bli sjuka, eller kunna stanna hemma vid vård av sjukt barn. Liksom SFS lyfte i rapporten “Studiemedlets gränser”, utgår studiemedlets konstruktion från att det ska kompletteras av de generella trygghetssystemen i samhället. SFS menar dock att det finns mycket kvar att göra för att studenter inte ska falla mellan stolarna. Exempelvis bör studenter, liksom yrkesverksamma, ha möjlighet till deltidssjukskrivning.