Det kan komma att bli en omvälvande vår för högre utbildning i Sverige och det system UKÄ under de senaste åren har implementerat för att granska lärosätenas kvalitetssäkringssystem och specifika utbildningarna. Resultaten från första omgången av lärosätesgranskningarna samt utvärdering av förskole- och grundskollärarutbildningarna ska enligt plan presenteras inom de kommande månaderna. Bortsett från forskarutbildningsutvärderingar är detta de första resultaten vi kommer se från det ”nya” kvalitetssäkringssystem. Tidigare har endast piloter gjorts och de som då underkändes fick en ny chans genom att de hamnade i de ordinarie granskningarna.
Det är viktigt att vi låter systemet få gå igenom en hel process. I de fall lärosätens kvalitetssäkringsystem eller utbildningar blir underkända måste lärosätena ges chansen att åtgärda felen. Lärosätena behöver ges den tid som är planerad för respektive process och som beskrivs i vägledningarna. Det är först efter hela processen är genomförd vi kan se om systemet är skarpt nog.
Med utgångspunkt i de förutsättningar utbildning har idag, efter mer än 25 år av urholkning, kan vi förmodligen vänta oss utbildningar (och kanske lärosäten) som inte blir godkända. Utbildningarna kan inte vara bättre än de förutsättningar de ges. Vi kan även förvänta oss politiska utspel kring resultaten. Här krävs det att både politiken och lärosätena tar sitt ansvar.
Politiken kan inte längre ducka för att tala om ersättningen per student om de samtidigt vill ha hög kvalitet, mer lärarledd tid och reformer inom lärarutbildningen som faktiskt leder någonstans. Resurstilldelningen per student har urholkats i mer än 25 år; det går inte längre att förvänta sig att hög kvalitet i högre utbildning ska lösas genom hårt arbetande studenter och lärare om inte de ekonomiska förutsättningarnas ges. När det kommer till kvalitetssäkringssystemet behöver politiken hantera resultaten varsamt och ha tålamod. Möjligheten att åtgärda eventuella fel kan skiljas avsevärt och politiska utspel bör därför ske med försiktighet och utifrån en god förståelse för systemet. Det är också viktigt att vi låter systemet fullfölja åtminstone en hel process innan vi ändrar eller ännu värre beslutar om nya kvalitetsäkringssystem.
Lärosätena måste ta sitt ansvar och antingen genomföra de åtgärder som behövs för de utbildningar som inte håller hög kvalitet, eller lägga ner utbildningarna. All högre utbildning ska hålla hög kvalitet och om inte förutsättningarna ges genom tillräckliga resurser från staten och möjlighet till kompletta miljöer måste utbildningarna läggas ner. Det kommer vara svåra beslut men de kommer behövas tas; studenter måste kunna garanteras en utbildning av hög kvalitet.
Vi kan med största sannolikhet förvänta oss en vår med mycket diskussion om högre utbildnings kvalitet. Detta är bra, men behöver ske på ett ansvarsfullt sätt som baseras på fakta och kunskap om både högre utbildning och det system som kvalitetssäkrar det. Det kommer även krävas både handlingskraft och tålamod på flera nivåer.
Nu är det bara att vänta på resultaten.