Förra veckan släppte vi årets bostadsrapport, som visar hur svårt och dyrt det är för studenter att bo där de studerar. Rapporten erbjuder egentligen inga nya sanningar om studenternas vardag, likt föregående år rödmarkerades tolv städer. Även i år ser media (i den bokstavliga meningen) rött, Per Bolund lovar mig i Aktuellt att mer ska byggas, och de som diskuterar konkreta lösningar är få. Självklart krävs många års arbete för att lösa bostadskrisen, men vi hoppas kunna skicka med en tydlig förbättring som är för enkel för att ignorera.
Först, kort om resultaten. De tolv av 33 städer som rödmarkerades misslyckas med att leverera en bostad till alla studenter inom den första terminen. I vissa städer är kötiden till en studentbostäder över tre år, vilket är längre än många utbildningar. Rapporten ser den marginellt ökade byggnadstakt som Bolund nämnde under måndagen – problemet som vår rapport gör tydligt är att det inte varit tillräckligt.
Som vår bostadsrapport visar är många studenter i en situation där det är näst intill omöjligt att hitta bra boende till ett rimligt pris. Men, de har också en möjlighet till ett positivt besked i brevlådan bredvid hyresavin – bostadsbidrag. Bostadsbidraget kan innebära en ansenlig mängd pengar. Ett exempel för en hypotetisk student: under 29 år, försörjer sig enbart på studiemedel och bor på 20 kvadrat – bostadsbidrag på 1300 kronor. En sådan summa kan för vissa innebära skillnaden mellan att kunna eller inte kunna betala hyran. Alla studenter borde överväga sina möjligheter att få ut den extra hjälp som de lagenligt har rätt till – men varför är det då bara 5 % av studenter som tar bostadsbidrag?
I våras gjorde vi en undersökning för att få svar på den frågan. Studenter som inte tar bostadsbidrag uppgav anledningarna som att 1. De inte vill bli återbetalningsskyldiga 2. Processen är för krånglig 3. De inte visste att de kunde söka bostadsbidrag.
De två första anledningarna måste tas itu med genom att ändra regelverket. Studenter är rädda att bli återbetalningsskyldiga eftersom bostadsbidraget baseras på inkomsten för hela det året. Det kan innebära att de som använder bostadsbidraget för att få sin vardag att gå ihop under vårterminen blir återbetalningsskyldiga om de får en ny inkomstkälla under hösten. På så sätt blir bostadsbidraget ett lån mer än ett bidrag.
Den krångliga processen måste förenklas. Exempelvis kan ett separat regelverk som är anpassat för studenters specifika situation vara aktuellt. Till sist krävs mer information. Inom ramen för vår undersökning frågade vi bostadsförmedlarna om de informerade om möjligheten till bostadsbidrag, och alla svarade nej.
Bostadsbidraget är just nu under utredning. S 2018:13 ”Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet” går under förkortningen ”BUMS” och ska färdigställas nästa höst. Uppdraget är att ta reda på hur bidraget kan utformas mer effektivt så att de som har rätt till bostadsbidrag faktiskt får det, utan dagens krångligheter. Vi efterfrågar att utredningen går på djupet i studenters specifika situation, och presenterar en lösning med studenter i beaktning.
Även fast få saker är så angelägna som att ge studenter möjligheten att bo där de studerar, krävs det förstås arbete under lång tid. Så länge kan vi väl börja med ett fungerande bostadsbidrag?