Igår presenterade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, Årsrapport 2022. För många av oss inom högskolepolitiken är den höjdpunkten på året. Statistik har analyserats och rapporten ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling.
Perioden som årsrapporten redogör för har innefattat pandemi och medföljande restriktioner. Hur påverkas högskolan av detta? Går det ens att uttala sig om det så tidigt? UKÄs rapport sammanfattar att “högskolan har visat en mycket god förmåga att hantera kriser under coronapandemin”. Nedan följer SFS syn på det och hur det överensstämmer med de möten vi haft med studenter och studentkårer.
Snabb expansion
Högskolan har expanderat. Som en konsekvens av pandemin satsade regeringen på utbyggnad av högskolan som en konsekvens av en försämrad arbetsmarknad. När individer inte kan gå till jobb vänder en blicken mot andra sysselsättningar och framförallt har många tagit tillfälle i akt och ställt sig frågan på nytt ”vad vill jag bli när du blir stor?”. Fler än föregående år sökte sig därför till studier, vissa för första gången, några till ett nytt område, och andra för att utveckla sin kompetens ytterligare. Den snabba expansionen av högre utbildning har inneburit ett högt tryck på högskolans alla verksamheter, på studenter, doktorander och inte minst personalen. Det är positivt att se att fler ser den högre utbildning som ett alternativ men högskolan behöver också rustas för att kunna ta emot dem.
Pedagogiken i fokus
Pandemin kastade även nytt ljus på högskolepedagogiken. UKÄs tidigare enkätundersökningar visar att “en tredjedel [av studenterna] anger att bristen på digital kompetens hos lärarna har påverkat undervisningens kvalitet negativt.”. Tillsammans med andra aktörer inom akademin och näringslivet var SFS tydliga med att ett högskolepedagogiskt lyft krävdes. Regeringen uppdrog senare Universitet- och högskolerådet, UHR, att i dialog med sektorn arbeta för att stärka högskolepedagogiken.
SFS anser och har sedan sitt grundande verkat för en hög utbildningskvalitet. SFS menar att det bör prioriteras att all undervisande personal i högskolan genomgår en grundläggande högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska de som undervisar regelbundet genomgå en högkvalitativ kompetensutveckling inom högskolepedagogik. De högskolepedagogiska enheterna på lärosätena har ett särskilt ansvar i att kompetensutveckla den undervisande personalen. För att detta ska vara möjligt behöver resurser avsättas och strukturer för ett nationellt utbyte formas. Diskussionerna om hur det kan ske frodas inom Sveriges universitet- och högskoleförbund, SUHF.
Mer oro och stress
Även om det redan nu börjar kännas avlägset, försattes många av oss i ofrivillig karantän under pandemin, och flera studenter fick därmed studera på distans. Lärosätena var snabba att ställa om till digital undervisning och även utökade resurser gavs till studenthälsan. Ändå mötte vi på SFS studenter som inte visste var de skulle vända sig för att stävja den ökade psykiska ohälsan som isoleringen bidrog till. UKÄs årsrapport anger att de flesta studenter uppgav att de upplevt mer oro och stress under pandemin.
SFS anser fortsatt att studenthälsans uppdrag behöver förtydligas, så att varje student får den hjälp den behöver och att varje studenthälsa har förutsättningarna för att hantera trycket. SFS anser även att de medel som tillsköts studenthälsan bör bibehållas, så att de studenter i behov av stöd kan få det inom en rimlig tid. Ett steg i rätt riktning är uppdraget att utveckla en gemensam webbportal för studenthälsovården som regeringen har beslutat om under våren. Myndigheter ska i dialog med bland annat SFS, utveckla den i syfte att öka den digitala samordningen av studenthälsovården vid universitet och högskolor.
Ljuset i tunneln
Ljuset i tunneln syns i vad som händer efter studierna där årsrapporten visar på återhämtning av nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden. UKÄ anger att coronapandemin har präglat arbetsmarknaden de två senaste åren, med ökad arbetslöshet. Redan i denna årsrapport redogörs för återgång till etableringsnivåer före pandemin. En uppföljning av de som examinerades på grundnivå och avancerad nivå våren 2021, visar att ca 75 procent hade fått arbete med bra möjlighet till försörjning inom sex månader från examen.
Vi vet dock sedan tidigare att tiden efter examen för många präglas av en stor osäkerhet. Bland annat därför antog SFS vid SFSFUM 2022 åsikter som anger att:
SFS anser att ett studerandevillkor i a-kassan bör införas för att trygga försörjningen för nyexaminerade studenter. Arbetslöshetsskydd för studenter ska även kunna utformas i ett separat system. Ett undantag för nyexaminerade studenter från utbildningar vid högskola eller universitet kan även göras i arbetslöshetsförsäkringen i form av ett examensvillkor. Forskarstuderande ska ha rätt till arbetslöshetsförsäkring oavsett finansieringsform.
SFS principprogram om Social trygghet
UKÄs årsrapport är 129 sidor av information som bidrar till en saklig debatt och diskussion. Ytterligare några av trender och tendenserna redogör för är är ett fortsatt stort intresse för högskolestudier, att fler går direkt till högskolan från gymnasieskolan samt att utbytesstudenterna kom tillbaka hösten 2021.
Vi ser fram emot UKÄ årsrapport 2023 och att denna ska visa på ännu bättre utveckling i antagna till högskolan, etablering på arbetsmarknaden och högre genomströmning. De som blir antagna behöver reella möjlighet att ta sig an den högre utbildningen.