Hyresgästföreningen skrev 2023-05-21 i Svenska Dagbladet om det nu avskaffade statliga investeringsstödet. Deras slutsats är att investeringsstödet fungerade som det var tänkt. Sveriges förenade studentkårer delar den bilden. Samtidigt har investeringsstödet varit politiskt polariserande. Vi menar att vi behöver röra oss bort från diskussionen om investeringsstödets vara eller icke vara, och istället komma fram till faktiska lösningsförslag som håller över tid. Investeringsstöd eller ej – det finns flera sätt att stimulera bostadsbyggandet.
Studentrörelsen skriker sig nämligen hes: För studenter är läget på bostadsmarknaden akut. Enligt Boverkets enkät råder det bostadsbrist på samtliga större studieorter. En följd av detta är att var tredje student väljer bort en studieort till följd av bostadsbrist, enligt en rapport som Ungdomsbarometern tagit fram på uppdrag av Studentbostadsföretagen. Det är även tydligt att bostadsbristen förvärrar en social snedrekrytering, när en av fyra studenter med sämre ekonomiska förutsättningar har valt bort ett lärosäte på grund av bostadsbristen. Av unga vuxna som bor hemma, var 84 procent ofrivilligt hemmaboende år 2021 enligt Hyresgästföreningen.
Samtidigt förväntas behovet av studentbostäder öka, till följd av det nya omställningsstudiestödet, att fler utbildar sig i lågkonjunktur, och större kommande årskullar. Spadarna borde ha varit i marken för länge sedan. Tvärtom, har nybyggnationen tvärstannat, något som vid upprepade tillfällen har rapporterats om under det senaste året. Enligt Byggföretagen riskerar tappet i bygginvesteringar att tynga samhällsekonomin ytterligare.
Sverige sticker ut internationellt med en total frånvaro av bostadspolitik för det hyrda boendet. För studentbostadsbyggandet är Sverige det enda nordiska land som saknar byggsubventioner eller stöd. Det statliga investeringsstödet ledde till fler bostäder för studenter och höll dessutom hyrorna nere. Det kunde vi se i SFS bostadsrapport från 2022, där vi särskilt frågade studentkårerna och kommunala bostadsbolag om konsekvenserna av investeringsstödets avskaffande med svar om att färre bostäder byggts. Det behövs konkreta och mer långsiktiga svar på bostadsbristen som även kan hjälpa studenter här och nu. Vi vill inte stänga dörrar för andra former av stöd och stimulanser, och vill därför lägga fram förslag för att möta nedgången i bostadsbyggandet:
- Inför statliga kreditgarantier för investeringslån till nybyggnation. Statliga kreditgarantier innebär att staten bär delar av risken för lånet, och det finns redan för lån till elproducenter. Finansutskottet bedömde att garantiverksamheten skulle vara självfinansierad över tid. En liknande utformning för bostadsbyggande skulle kunna underlätta den ekonomiska kalkylen för byggbolagen och därmed stimulera till att de projekt som nu pausats eller lagts ned, kan återupptas.
- Ekonomiskt stöd för ombyggnation av befintliga lokaler. Reglerna för och stöden till ombyggnation av befintliga lokaler behöver utökas för att möjliggöra för kreativa lösningar av befintliga fastighetsbestånd. Det är även en förutsättning för en hållbar bostadspolitik, att ta tillvara på de material och grunder som redan finns i befintliga fastigheter.
- Utforma ett nytt statligt stöd för nybyggnation av studentbostäder utifrån befintlig modell av stöd till bostäder för äldre. Detta stöd är utformat för att stimulera byggandet av behovsutformade bostäder, samtidigt som hyrorna hålls nere för en grupp med begränsade inkomster. Studenter lägger redan en högre andel av sin inkomst än andra grupper på hyran. Ett statligt stöd för nybyggnation bör kunna utformas för studenter på samma sätt för äldre.