Vad har ABBA gemensamt med Beatles, Sex Pistols och Aretha Franklin? Förutom att vara banbrytande inom sin genre, gjorde de sina genombrott långt innan de fyllt trettio.
Det mesta nytänkandet kommer tidigt i karriären. Även om många musiker gör sina viktigaste verk senare i livet, så bygger de ofta på idéer som uppstått på yngre dar. Samma sak gäller inom musik, konst och helt andra fält. Såväl Spotify som Apple och Facebook grundades av unga personer.
Den som vill främja nyskapande och innovation behöver förstå varför vi är mer innovativa under en viss period i livet. Det finns inget magiskt med ungdomen i sig.
Anledningen till att banbrytande idéer kommer i ungdomen beror på att vi då befinner oss i en lärandeprocess. När vi lär oss nya saker måste hjärnan skapa nya nervkopplingar. Det innebär att det inte finns någon färdigt tankemönster. Vi tar emot den nya kunskapen förutsättningslöst och är öppna för att kombinera den fritt med tidigare kunskaper och erfarenheter.
I takt med att vi börjar behärska kunskapen skapas allt starkare nervbanor. Mer erfarenhet gör oss snabbare och mer effektiva. Men vid det laget har vi förlorat mycket av förmågan att betrakta kunskapen på helt nya sätt. Det är därför så många nya idéer uppstår innan lärandeprocessen är över.
Nytänkande och kreativitet är förstås inte mycket värt om det inte kompletteras med fördjupad kunskap. Men när den som befinner sig i en lärandeprocess får ta del av avancerad spjutspetskunskap ger det förutsättningar för riktigt revolutionerande idéer.
Det är därför högskolan är en så fantastisk grogrund för nytänkande. Där möter studenterna lärare som är aktiva forskare verksamma vid forskningsfronten.
Tyvärr glöms det här ofta bort. När det pratas om innovationssatsningar hamnar fokus på forskningen. Det gäller inte minst den ”forskning och innovations”-proposition som regeringen presenterade i slutet av 2020, där utbildningen helt glömdes bort. Att satsa på etablerade forskare kan leda till ack så viktiga forskningsrön. Men vem ska ta kunskapen vidare ut i arbetslivet och helt nya sammanhang om inte studenterna?
”Det svenska popundret” kan förklaras med att det har funnits en bred musikskola för ungdomar och en bra infrastruktur för etablerade musiker. Så kan nya idéer både uppstå och spridas.
Samma tankesätt behöver prägla fler samhällssektorer. Halva stycket går förlorat om man satsar på forskning utan att det finns nyfikna studenter som kan snappa upp idéerna och använda dem till något helt nytt.
Linn Svärd, Vice ordförande
Vill du läsa mer om satsningar på innovation? Läs vårt remissvar till utredningen ”innovation som drivkraft” här.
Denna text har tidigare publicerats i Dagens Industri som en del av en kampanj.