Efter närmare 10 år avvecklas SFS kvalitetskommitté, SQC. Mycket har hänt i kvalitetsäkringslandskapet under detta decennium. I denna kvalitetskrönika blickar vi bakåt och spanar framåt. Vad har SCQ uppnått, och hur har SFS bidragit till att forma högskolans nuvarande kvalitetssäkerhetssystem?
En historisk tillbakablick
2014 var ett avgörande år i kvalitetssäkringshistorien. I april undertecknade SFS dåvarande ordförande en debattartikel tillsammans med landets samtliga högskole- och universitetslektorer om kvalitetssäkringssystemet. Sverige hade tidigare uteslutits ur ENQA, The European Association for Quality Assurance in Higher Education, eftersom vårt kvalitetssäkringssystem inte uppfyllde deras krav. I dialog med SFS tog SUHF fram grundprinciper för ett framtida kvalitetssäkringssystem som skulle:
- bygga på ett starkt mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida,
- vara både kontrollerande och utvecklingsinriktat,
- underlätta bredd och variation i det samlade utbildningsutbudet och
- ha internationell legitimitet.
Regeringen tillsatte en utredning, och 2017 rullade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, igång det nya nationella kvalitetssäkringssystemet baserat på SFS och SUHF:s principer. För att lägga en grund för studenternas roll i systemet inrättades samma år SFS expertgrupp för högskoleutvärdering.
Expertgruppen hade till uppdrag att bevaka studenternas intressen i framtagandet av UKÄ:s nya system, ta fram guider till studentbedömare och utveckla SFS arbete med kvalitets- och kvalitetssäkringsfrågor.
Och så 2017, ur expertgruppen, föddes SFS kvalitetskommitté. Först under namnet SKK, senare SQC. Kommittén, underställd styrelsen, skulle vara ett rådgivande organ till övriga delar av SFS i frågor om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, samt stärka SFS påverkansarbete och lyfta kompetensen i dessa frågor. Dessutom skulle SQC ansvara för en nationell studentpool med studentrepresentanter inom det nationella kvalitetssäkringssystemet och se till att dessa studentrepresentanter fick en relevant utbildning.
Ett dopp i Studentpoolen
Vad har då SQC åstadkommit under åren? Till en början var en stor och viktig uppgift ansvaret för Studentpoolen. Inspirerat av European Students’ Unions, ESU:s, förlaga QAPOOL skulle Studentpoolen vara en pool med studenter som utbildades i högskolesystemet och kvalitetssäkring, för att sedan kunna ta sig an uppdraget som studentbedömare i UKÄ:s granskningar. En knäckfråga för SFS expertgrupp för högskoleutvärdering var hur nära SFS som Studentpoolen skulle stå. Detta eftersom att studentbedömarnas oberoende var viktigt samt att alla studenter, oavsett om de var medlemmar i en av SFS medlemskårer eller inte, borde kunna ingå i poolen. Att SFS som en politisk organisation med en tydlig politisk agenda skulle tillsätta studentbedömarna sågs av några inom SFS som problematiskt för just oberoendet. SQC och Studentpoolen blev ett sätt att hålla armlängds avstånd mellan SFS övriga påverkansarbete och studentrepresentanterna i det nationella kvalitetssäkringssystemet. SQC fick ansvar för samordning och kontakt med studentrepresentanterna i kvalitetssäkringssystemet samt skulle tillse att dessa fick en utbildning inför sina uppdrag.
2018 öppnade Studentpoolen. Studenter kunde ansöka, och väl i poolen fick studenterna relevant utbildning av SQC samt tillgång till den diskussionsplattform som Studentpoolen skulle vara. När UKÄ behövde studentbedömare för sina granskningar nominerade SQC någon från Studentpoolen. SQC utvecklade utbildningar och guider, och anordnade workshops för Studentpoolen. SQC genomförde också intervjuer med studentbedömare som grund för vidare utveckling av det nationella kvalitetssäkringssystemet, och gjorde studiebesök på lärosäten som granskats.
Det kunde vara svårt att nå ut med studentrepresentantsuppdragen, och uppdrag som studentbedömare i examenstillståndsprövningar behövdes utlysas bredare än Studentpoolen. Då fick SQC hjälp av SFS kansli.
2020/21 utökades statsbidraget till SFS och 2021 inrättades tjänsten medlemssamordnare på SFS kansli. Medlemssamordnaren fick i uppdrag att sköta rekryteringen och den löpande kontakten med studentrepresentanter, och så är det än idag. 2022 avvecklades Studentpoolen. Och utbildningen för studentbedömarna då? En sådan har UKÄ tagit fram och inhämtat feedback från SQC.
Men vad tycker studenterna?
Kärnan i SQC:s uppdrag har alltid varit att bevaka kvalitets- och kvalitetssäkringsfrågor, och utveckla påverkansarbetet i kvalitetsfrågorna. Under åren har SQC samverkan med studentbedömare, med studentkårer, med studentrepresentanter i UKÄ:s referensgrupp för det nationella kvalitetssäkringssystemet, i UKÄ:s insynsråd, i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor med flera.
En del av det här mynnade ut i SFS Quality assurance position paper 2021 (QAPP). Den första cykeln av UKÄ:s lärosätesgranskningar i det system som rullades igång 2017 skulle snart avslutas, och i QAPP gav SFS sin syn på vad som borde ändras inför andra cykeln. Till grund för inspelet låg ett gediget förändringsarbete där SQC inhämtat synpunkter från studentkårer, studentbedömare, kvalitetssamordnare på lärosäten samt SFS motsvarigheter i Finland, Nederländerna och Irland. Kontentan var att SFS var nöjda med det nya systemet och förändringarna som föreslogs var just förändringar, och inte en omdaning. Systemet vilar på principen om att det är lärosätena som bör ha huvudansvaret för kvaliteten och kvalitetsarbetet – en princip som SFS delar och som går i linje med The standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG).
2023 presenterade UKÄ sin vägledning för det nya systemet och SQC var snabba på att reagera, kommentera och ge rekommendationer till kårerna i ett blogginlägg. SQC var besvikna över att QAPP inte beaktats mer och att lärosätenas inspel hade fått genomsyra agendan. Den övergripande kommentaren var att det är tydligt att UKÄ eftersträvar en minskad byråkrati och att utvecklingen fortsatt går i en riktning där lärosätena ska ta ett eget ansvar för att skapa en kvalitetskultur.
Kvalitet!?
Kvalitet i den högre utbildningen debatteras intensivt i den politiska sfären och inom högskolesektorn. I diskussionen väcks ofta frågor om vad utbildningskvalitet egentligen är samt hur den kan mätas och förbättras. Dessa frågor är särskilt aktuella mot bakgrund av det nya kvalitetsutvärderingssystem som införts av nuvarande regering och som varit mycket omdebatterat. Studenter investerar tid och pengar i en utbildning som kommer att påverka deras framtida liv. Att utbildningen håller hög kvalitet är därmed av största intresse för dem. Studenterna är också de som tar del av utbildningarna, vilket gör att de kan bedöma dess kvalitet utifrån en unik och heltcentral position.
Så inleds SFS rapport Utbildningens användbarhet från 2013 om kvalitet ur ett studentperspektiv, även känd som den Gröna rapporten. Och det är inte mer än rätt att denna kvalitetskrönika tar en paus från SQC:s historia och angriper den eviga frågan kring vad kvalitet är. Kvalitet – detta fluffiga ord som hela samhället är besatt av. I den Gröna rapporten skiftar SFS fokus från kvalitet till kvalitetsaspekter, och menar att det viktigaste är utbildningens användbarhet. Vad som är en användbar utbildning skiljer sig mellan studenter, och det fina med begreppet användbarhet är att i det ryms både ett nyttoideal och ett bildningsideal.
I QAPP definieras kvalitet istället såhär:
Hög utbildningskvalitet innebär att studenterna ges goda förutsättningar att lära sig användbara kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som vilar på vetenskaplig grund, konstnärlig grund eller beprövad erfarenhet.
Det är också viktigt att hålla isär kvalitet och kvalitetssäkring. Kvalitet är ju egentligen grunden i det mesta SFS gör: från resurstilldelning och lärarledd tid, till akademisk frihet, högskolepedagogik och arbetsmiljö. Mycket arbete som SQC ägnat sig åt under åren handlar just om kvalitetssäkring och inte utbildningskvalitet i sig.
UKÄ, SQC:s främsta medaktör, granskar inte heller utbildningskvaliteten i sina lärosätesgranskningar, utan lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Principen som ESG och vårt nationella kvalitetsäkringssystem är ju att lärosätena har ansvaret för utbildningens kvalitet, och UKÄ granskar att de har system på plats för att kunna ta det ansvaret.
I ett blogginlägg beskrivs relationen mellan kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och högskolans förutsättningar. Den runda bollen representerar utbildningskvalitet och ju högre den är desto bättre är kvaliteten. Kvalitetssäkring och -utveckling måste utgå från den rullande vagnen som representerar lärosätenas förutsättningar. Om lärosätena inte får rätt resurser och förutsättningar så får vi inte hög kvalitet, oavsett hur det nationella eller lokala kvalitetssäkringssystemet ser ut.
På äventyr i kvalitetsgalaxen
En annan del av SQC:s uppdrag är att stärka studentrörelsens kunskap och öka engagemanget i frågor om kvalitet- och kvalitetssäkring. Ovan nämnda blogginlägg och rapporter är en del av det.
Kvalitet och kvalitetssäkring – frågor av galaktisk storlek? En guide till kvalitetsgalaxen var ett projekt som inleddes av SQC för att förklara det nationella kvalitetssystemet och stötta kårerna i det. SQC-raket nådde inte hela vägen fram, men istället publicerade UKÄ en guide för studentkårer, och snart kommer en uppdaterad version som SQC självklart har gett inspel till!
2020, under pandemin, startades Nätverk för utbildningsansvariga (NFUA).
Det fanns ett behov av att samla utbildningsansvariga från kårer runt om i galaxen för att diskutera aktuella frågor och för att samla sig inför översynen av kvalitetssäkringssystemet i och med att första cykeln gick mot sitt slut.
Därtill höjdes de statliga anslagen till studentinflytande vilket gjorde att det fanns ökade förväntningar på studiebevakningen och studentinflytandet.
Under åren har flera teman diskuterats: kursvärderingar, överlämning, digitalisering och lärosätenas system för klagomål. Vid flera tillfällen har gäster varit inbjudna att tala: från experter från lärosäten till generaldirektören för UKÄ. I NFUA:s begynnelse, under pandemin när alla satt hemma, fanns det ett stort intresse och uppslutningen och engagemanget i NFUA var stort. Därefter har engagemanget i nätverket dippat, och i det ständiga arbete med att utveckla SFS nätverk och mötesplatser har NFUA nu bytt skepnad och blivit NUB – nätverk för utbildningsbevakning. Tanken bakom det är att nätverket ska vara öppet för flera och att alla som vill komma och diskutera en särskild fråga ska vara välkomna.
Andra stopp längs SQC:s färd genom kvalitetsglaxen har varit nationella och internationella konferenser, och instagramkampanjen Kursvärderingsveckan.
Under ett besök hos ett studentkår på ett lärosäte som nyligen gått igenom en lärosätesgranskning tändes en ny stjärna – idén om att analysera alla studentinlagor från lärosätesgranskningarna. Vad är då en studentinlaga? Jo, under en lärosätesgranskning ska lärosätet skriva en självvärdering där de beskriver sitt kvalitetsarbete. Studentkårerna vid lärosätet bjuds in att själva skriva en handling, kallat studentinlaga, där de får ge sin syn på och erfarenhet av lärosätets kvalitetsarbete. SQC gick under 2023 och 2024 igenom studentinlagor från första granskningscykeln. I rapporten Studentrösten – när, var och hur kommer den till tals? analyseras studentinlagornas form, funktion och innehåll. Studentinlagorna är en styrka i det svenska systemet, och tillsammans med UKÄ har SQC jobbat vidare på hur studentinlagor kan spridas till andra länders kvalitetssäkringssystem. SQC:s resa genom kvalitetsgalaxen fortsätter.
Aktuellt i kvalitetsvärlden
Administrativ börda
Vad är aktuellt i kvalitetsvärlden nu – 2025?
Två ord som ständigt poppar upp i högskolesektorn är administrativ börda. Allt mer tid och resurser sägs gå till administration som medföljer med myndighetsuppdrag, allmän lagstiftning, återrapporteringskrav och så vidare. Helt enkelt sådant som inte hör till kärnuppdraget, och ofta följer av sådant som kommer med att vara en myndighet. I höstas släppte UKÄ en rapport om utvärderingars, deras egna och andras, inverkan på den administrativa bördan. De kom fram till att:
En hög detaljgrad i instruktioner och uppdrag, brist på samordning, kort framförhållning och anhopning av uppdrag påverkar lärosätenas administrativa belastning.
Rekommendationerna till regeringskansliet, myndigheter och lärosätena är att i högre utsträckning använda existerande underlag, tydliggöra syftet och sträva efter mer ändamålsenliga utvärderingar.
Fler menar att viljan att utvärdera och förbättra har gått över styr. Ett exempel är UKÄ:s tematiska värdering av samverkan som även den publicerades i höstas. Slutsatsen var att alla lärosäten är duktiga på samverkan, men ändå åtföljdes det av en rad rekommendationer till lärosätena, som bland annat innehöll uppmaningar om att införa fler styrdokument om- och rutiner för samverkan. Vad är good enought frågade lärosätena? Var är egentligen en granskning som driver på utvecklingen, och när är det inte längre ändamålsenligt utan leder till att lärosätena ställer om sina verksamheter och resurser för att få goda resultat i granskningarna? Det är en fråga som kommer att debatteras även framgent.
Från UKÄ:s håll talas det mycket om ett kunskaps- och dialogbaserat arbetssätt. Det innebär att deras granskningar i högre grad ska utgå från vad sektorn ser ett behov av för att utvecklas. Därtill ska UKÄ ha en längre planeringshorisont i vilka granskningar som genomförs för att möjliggöra god framförhållning och inhämtning av underlag innan granskningen drar igång. Här har SFS ett medskick – det är dags för en tematisk utvärdering med studentperspektivet i fokus!
Politisk styrning
Samtidigt riskerar tematiska utvärderingar och andra utvärderingar och uppdrag som utförs av UKÄ att få en politisk prägel. Exempel från de senaste åren är UKÄ:s regeringsuppdrag om akademisk frihet som uppkom ur debatten om cancelkultur vid svenska lärosäten, uppdrag om AI-fusk och uppdrag om kurslitteratur. Om utvärderingarna ska leda till utveckling och ökad kvalitet är det av yttersta vikt att rätt saker undersöks och att de utformas för att vara just utvecklande och kvalitetshöjande.
Europa
Som tidigare nämnt vilar det svenska kvalitetssäkringssystemet på The standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG). ESG är ett av verktygen inom Bolognaprocessen som ämnar att skapa ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning. Bolognaprocessen bygger på frivillighet och är frånkopplad EU. EU har dock under de senaste åren lagt mer fokus på högskolepolitiken, trots att EU inte har någon lagstiftande makt över utbildning. Det har bland annat tagit sig uttryck i EU-kommissionens förslag om en europeisk examen och examensmärkning, samt ett eget ramverk för kvalitetssäkring. SFS och andra delar av den svenska högskolesektorn har varit tveksamma till en europeisk examen, men framför allt till ett nytt ramverk för kvalitetssäkring. Detta eftersom vi värnar vår nationella suveränitet i utbildningsfrågor, ESG fungerar väl, samt att vi inte vill ha onödiga parallella system till Bolognaprocessen. Allt och lite till om detta går att läsa i ett inlägg på SFS blogg.
Studentkårernas förutsättningar
Just nu ställs studentrörelsen inför stora utmaningar i och med de kraftiga aviserade nedskärningar i det statliga stödet till studentinflytandet 2026. Samtidigt blir studentinflytandet viktigare och viktigare när högre utbildning i Sverige möter stora utmaningar. Den kraftiga urholkning av högre utbildning som skett de senaste 30 åren gör att den lärarledda tiden minskar. Med minskad tid i labbet, färre seminarium och mindre handledning äventyras utbildningens kvalitet och studenters arbetsmiljö. Europauniveristetens framfart och den AI-boomen är andra utmaningar för högre utbildning i Sverige.
Studentgruppen breddas: fler distansstudenter, internationella studenter, yrkesverksamma studenter med flera. Det ställer nya krav på studentinflytandet. Med 30 % längre finansiering, historiskt sett rekordlåga nivåer, blir det allt svårare för studentkårerna att utföra sitt lagstadgade uppdrag att representera alla studenter. Vi behöver slå vakt om studentinflytandet – den i särklass viktigaste kvalitetssäkringsmekanismen.
Framåt!
2016 infördes det nya systemet som grundade sig på SUHF:s principer och hade utformats i dialog mellan UKÄ, lärosätena, SFS med flera. Den första cykeln med det nya systemet pågick 2017-2022, och en andra cykel har nu inletts utan större förändringar. Systemet är mer uppskattat av lärosätena än tidigare system, och UKÄ har åter godkänts som medlem av den europeiska samarbetsorganisationen ENQA.
SQC bildades i en tid då kvalitetssystemet tog sina första stapplande steg, men nu står det betydligt stadigare. Rekrytering av studentrepresentanter hanteras av SFS kansli. UKÄ utbildar studentbedömare, stöttar studentkårer som ska skriva studentinlaga, skriver en ny guide för studentkårer och planerar att återuppta sin studentdag. SFS har en god dialog med UKÄ och bjuds in att ge inspel i allt UKÄ:s arbete med att säkerställa och stärka studentperspektivet i Sverige. Många av de uppdrag som SQC fick vid still bildade är nu slutförda, och SQC bedömer att det finns mer ändamålsenliga sätt för SFS att omvärldsbevaka och bedriva påverkansarbete. Kvalitetsfrågorna ska genomsyra hela SFS! Kvalitetsvärlden har förändrats och det gör även SFS arbete. Därför kommer SQC att upplösas efter 30 juni 2025.
En starkt och enad studentröst är alltid viktig och särskilt nu i och med den aviserade sänkningen av anslaget till studentinflytandet 2026. SFS fortsätter bevaka kvalitets- och kvalitetssäkringsfrågorna genom kontakt med SFS studentrepresentanter i UKÄ:s referensgrupp för det nationella kvalitetssäkringssystemet, UKÄ:s insynsråd, SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor och i flera andra organ. SFS-DK fortsätter särskilt att bevaka kvalitetsfrågorna för doktorander, och Komit fortsätter att bevaka vad som händer i Europa och lobba mot ESU. Som alltid i SFS arbete ska studentkårerna stå i centrum. Kanske seglar det upp en ny fråga som föder en ny kommitté?
Det gamla skalet brustit har, men kärnan (kvalitet!) finnes frisk dock kvar.
Avslutningsvis vill SFS rikta ett varmt tack till alla som har engagerat sig i kvalitetsfrågorna och studenternas roll i dessa!
SFS:are, studentvänner på lärosäten och myndigheter, och sist med inte minst – SQC!
