Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har avtäckt sin nya vägledning för lärosätesgranskningar! Nu ställs studentkårerna och lärosätena inför nya utmaningar och möjligheter. Den nya vägledningen innebär viss förändring, med färre bedömningsgrunder och en förenklad självvärderingsprocess. Vad betyder dessa förändringar egentligen för studentkårerna och hur bör vi navigera i detta nya landskap? SFS kvalitetskommitté (SQC) dyker ner i UKÄ:s nya vägledning och försöker förklara implikationerna det kan få för studentkårer.
Kvalitetssäkringssystemet i Sverige börjar sätta sig! Det är något som glädjer oss i SFS kvalitetskommitté. Det är värt att påminna sig om att det har varit en turbulent tid innan det nuvarande systemet kom på plats 2017. Det dåvarande systemet, Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011–2014, var hårt kritiserat av SFS och andra aktörer i högskolesektorn. Kritiken tog avstamp i att systemet inte fokuserade på lärandet i dess helhet utan främst på resultatet av lärandet. Det resultatinriktade perspektivet speglade sig i att systemet tog stor hänsyn till granskningar av studenternas självständiga arbeten. Det fanns vissa utbildningar där bedömning av examensarbeten inte var möjligt, exempelvis vid utbildningar med få eller inga självständiga arbeten, nyinrättade utbildningar, utbildningar som ger tvåårig högskoleexamen, samt utbildningar under avveckling.
Regeringen Löfven I tog initiativ för att förändra kvalitetssäkringssystemet. Den 17 mars 2016 fattade regeringen beslut om att ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. UKÄ:s förslag antogs senare och har tillämpas under en granskningscykel 2017–2022. Systemet har nu bättre förankring i internationella riktlinjer för kvalitetssäkring, framförallt till The Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) som författas av ENQA, ESU, EUA och EURASHE* tillsammans. Riktlinjerna antas sedan av de europeiska utbildningsministrarna.
Kort om Universitetskanslersämbetet och kvalitetssäkringssystemet
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet under regeringen och har en rad olika ansvar inom högskoleområdet. Generellt har UKÄ tre olika uppdrag. Till att börja med har myndigheten ett uppdrag att granska kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. För det andra ansvarar UKÄ för att följa upp och analysera utvecklingen och trender inom den svenska högskolan. Inom det ansvarar de också för granskning av effektiviteten i lärosätenas resursutnyttjande och för officiell statistik på högskoleområdet. För det tredje är UKÄ också en tillsynsmyndighet för högskolan. Det innebär att de granskar att lärosätena följer lagar och regler.
Centralt är att lärosätena och UKÄ har ett gemensamt ansvar för att kvalitetssäkra högre utbildning i Sverige. Universitet och högskolor har ansvaret för kvaliteten i verksamheten och det avser såväl kontroll av kvalitet som kvalitetsutveckling. UKÄ:s uppgift är att säkerställa att lärosätena tar detta ansvar. Det nationella systemet för kvalitetssäkring består av fyra olika typer av granskningar.
- Granskning av lärosätenas kvalitessäkringsarbete
UKÄ granskar lärosätenas interna system för kvalitetssäkring.
- Prövning av examenstillstånd
För att beviljas examenstillstånd krävs att den planerade utbildningen motsvarar kvalitetskraven som framgår av högskolelagen och högskoleförordningen. UKÄ prövar därför om ansökande lärosäte har de nödvändiga förutsättningar som krävs för att studenter ska nå examensmålen för utbildningen.
- Tematiska utvärderingar
Tematiska utvärderingar syftar till att bidra med viktig kunskap och jämförelser inom områden som har betydelse för kvaliteten i lärosätenas verksamhet. Ofta handlar det om någon av de stora portalvärdena som finns i början av högskolelagen.
- Utbildningsutvärderingar
Utbildningsutvärderingar fokuserar på utbildningar och områden där behovet av förbättring och utveckling är som störst och gör mest nytta.
Överblick av UKÄ:s fyra olika granskningar. Bild: UKÄ.
Det nya systemet
UKÄ har sedan 2022 arbetat med att se över systemet och se om några förändringar ska göras. Relativt tidigt konstaterades det att inga omfattande systemförändringar skulle göras, vilket välkomnades av sektorn som hade arbetat hårt för att få igång det nuvarande systemet. Istället har UKÄ beslutat om vissa förändringar i det befintliga systemet och utvecklat sina arbetssätt. SFS har varit involverade i processen genom dialog med myndigheten, deltagande i UKÄ:s referensgrupper, samt att vi har lämnat in ett eget inspel till utvecklingen genom Systemet för kvalitetssäkring efter 2022 – SFS quality assurance position paper 2021 (Dnr P2-23/2021).
Hursomhelst, den nya vägledningen för lärosätesgranskningar innebär ett antal påtagliga förändringar som kommer att påverka kvalitetsarbetet på lärosätena. Hur kommer dessa förändringar att påverka studentkårerna? Låt oss gå igenom alla förändringar och implikationerna för studentkårerna.
En vägledning för både utbildning och forskning
Tidigare har lärosätena haft separata vägledningar för utbildning och forskning. Dessa smälter nu samman till en. Tanken är att det här borde förenkla processen och göra det mer förståeligt. Det här borde även vara gynnsamt för att etablera att utbildning och forskning måste gå hand i hand. Däremot ställer det här också krav på en mer helhetsorienterad syn på kvalitetsarbete i hela verksamheten på lärosätet.
För studentkårer innebär denna konsolidering att det behövs en helhetsbild av både utbildning och forskning på lärosätet. Det är viktigt att ni som studentkår engagerar er och säkerställer att studentperspektivet är välrepresenterat inom båda områdena. Vi rekommenderar att arbeta för en stark kommunikation mellan studentrepresentanter inom både utbildning och forskning för att garantera att studentrösterna hörs i samma omfattning. Vi är även medvetna om att studenterna ibland inte har samma naturliga insyn i forskningsdelen av lärosätets verksamhet. Även här rekommenderar vi dialog med doktorandrepresentanter, lärarrepresentanter och annan personal för att få en större förståelse. Det kan även vara fördelaktigt att se hur andra lärosäten och studentkårer har gjort, förslagsvis ett lärosäte som liknar ditt eget.
En sammanhängande självvärdering
Lärosäten behöver inte längre skriva två separata självvärderingar för utbildning och forskning. Denna konsolidering borde bidra till en mer samlad och fokuserad reflektion över kvalitetsarbetet likt det vi diskuterade ovan.
För studentkårer uppmanar vi att se till att vara delaktiga i arbetet med självvärderingen. Er insikt och erfarenhet är ovärderlig för att säkerställa att studentperspektivet inkluderas på ett meningsfullt sätt i båda delarna som studeras. Arbeta för att få tillgång till utkast av självvärderingen och bidra med feedback och perspektiv från studenterna. Vi vill flagga för att vägledningen inte explicit säger att studentkårerna ska delta i skrivandet av självvärderingen, vilket gör att studentkåren själv måste ta initiativ om inbjudan inte kommer från lärosätet.
Större utrymme och ansvar
Lärosätena kommer nu att ha större frihet att beskriva sitt kvalitetsarbete. Detta ger dem möjlighet att belysa unika styrkor och metoder, men ställer också högre krav på transparens och ansvarsskyldighet.
För studentkårer är det viktigt att tänka på att med större frihet följer också ett större ansvar. Var beredda på att noggrant granska och reflektera om hur lärosätet beskriver sitt kvalitetsarbete. Var proaktiva och föreslå förbättringar där det behövs. Kom ihåg att ni har en unik insikt i studenternas upplevelse av kvalitetsarbetet på lärosätet.
Informationsmöten ersätter uppstarter
Ett viktigt moment i granskningsprocessen är uppstarten av granskningen. Istället för att ha uppstarter ska UKÄ nu ha digitala informationsmöten med lärosätena. UKÄ ska nu anordna öppna digitala informationsmöten för lärosätena samt student- och doktorandkårerna. Innan ett lärosäte inleder sin granskningsprocess förutsätts det att de har medverkat vid något av dessa möten. Informationsmötet syftar till att ge generell information om granskningsprocessens upplägg och innehåll. Detta kan ses som ett försök att skapa en mer inkluderande och samarbetsinriktad granskningsprocess som inte ska vara lika betungande för lärosätena och studentkårerna.
För studentkårer rekommenderar vi att använda dessa informationsmöten för att bygga starkare relationer med lärosäten, UKÄ och andra intressenter. Se till att ni är väl förberedda genom att läsa på innan och försök att etablera tydliga mål med vad ni vill uppnå under mötena. Det är ett bra tillfälle att ställa frågor om det är något som ni tycker är oklart.
Betydligt färre bedömningsgrunder
Här kan vi se en av de största förändringarna och som nog vållar en stor reaktion. Den nya vägledningen är nedbantad från 30 till 16 bedömningsgrunder. UKÄ har uttryckt att de eftersträvar en större klarhet och mindre överlappning i lärosätenas självvärderingar och beskrivningar av kvalitetssäkringsarbetet.
För studentkårer gäller det att vara vaksamma och se till att kvaliteten i granskningen inte försämras trots färre bedömningsgrunder. Det finns en risk att vissa ämnen som den gamla granskningen tog sikte på försvinner eller inte får lika stor uppmärksamhet. Det här är något SFS genom SQC har påpekat konsekvent under UKÄ:s utvecklingsarbete, men utan framgång. Det är viktigt att engagera er i diskussioner kring vilka bedömningsgrunderna och hur stor omsorg lärosätet lägger och se till att studentperspektivet beaktas i denna process. Det är också avgörande att ha en diskussion om de olika begreppen i bedömningsgrunderna och hur ni ser på det på lärosätet. Slutligen vill vi även särskilt belysa bedömningsgrund 5 under utbildning, Studentstöd, läranderesurser och infrastruktur. När SQC har studerat studentinlagor från förra omgången har det varit flera studentkårer som har haft utmaningar med att definiera bedömningsgrundens innebörd och haft missat att diskutera frågan på systemnivå. Vi uppmanar därför att ha en bred diskussion inom studentkåren och med lärosätet om vad bedömningsgrunden innebär.
Bedömningsområdena försvinner
Det här kan ses som ett avgörande steg bort från en mer fackorienterad granskning vilket kan uppmuntra till en mer holistisk bedömning. Det kan finnas fördelar med att ta bort bedömningsområdena. SQC har noterat att bedömningsområdena i flera fall hade överlappningar och behandlade liknande frågor. Vi har också noterat att vissa studentkårer har haft utmaningar att formulera sig inom ramen för bedömningsområdena i studentinlagan för lärosätesgranskningarna. Med tanke på att bedömningsgrunderna är så pass mycket färre är vi försiktigt positiva till att bedömningsområdena tas bort. Däremot finns det en risk, likt med bedömningsgrunderna, att vissa frågor inte får lika stor omtanke, exempelvis studentinflytande.
För studentkårer kan detta innebära en ökad flexibilitet men också osäkerhet kring vad som kommer att prioriteras i granskningen. Var aktiva i dialogen med lärosätet kring granskningsprocessen för att säkerställa att viktiga områden för studenter inte förbises. Särskilt studentinflytande bör beaktas eftersom det inte har ett eget bedömningsområde längre.
Större fokus på kvalitetskultur
UKÄ har en ambition om att förändringarna ska leda till större fokus på kulturfrågor. Istället för att enbart titta på system och procedurer kommer granskningen nu att lägga större vikt vid hur lärosätena faktiskt arbetar systematiskt med kvalitet. Här kommer vi in på ett klurigt begrepp, nämligen “kvalitetskultur”. Vad är det och hur arbetar lärosätena med det? Det kan variera och behöver inte alltid vara dokumenterat utan kan vara en del av det vardagliga arbetssätten eller inställningen.
För studentkårer är det här en chans för er att påverka kvalitetskulturen på ert lärosäte. Vi rekommenderar er att arbeta för att lärosätet ska ha en positiv och inkluderande kvalitetskultur som sätter studenternas behov och erfarenheter i centrum. Se till att ni är en aktiv och konstruktiv partner i detta arbete. Ännu en gång vill vi påpeka att studentkårerna har en unik position för att driva på förändringar som gynnar studenterna.
Några andra tankar om förändringarna
Det är uppenbart att UKÄ:s förändrade tillvägagångssätt syftar till att minska byråkratin och uppmuntra lärosätena att ta ett större ansvar för sitt eget kvalitetsarbete. Det är också tydligt att UKÄ vill se ett större fokus på den faktiska kvalitetskulturen snarare än enbart på system och procedurer. Som alltid när förändringar sker finns det både möjligheter och risker. Den stora frågan är hur väl studentkårerna kommer att anpassa sig till och utnyttja dessa förändringar till fördel för studenterna och kvalitetsarbetet i stort. Det ska bli spännande att se och som centrala aktörer inom högre utbildning har studentkårerna såklart nu en viktig roll att spela i att forma framtidens högskola och kvalitetssäkringssystem.
Med införandet av det nya systemet för lärosätesgranskningarna framträder också särskilda utmaningar för studentrepresentanterna inom bedömargruppen. Det är helt avgörande att dessa representanter får tillgång till samma förutsättningar och resurser som övriga medlemmar för att kunna göra ett fullgott arbete. Det ligger i allas intresse att studentrepresentanter känner sig väl rustade, eftersom de för med sig ett unikt och ovärderligt perspektiv till bordet, nämligen studentperspektivet. För att säkerställa att studentrepresentanter är väl förberedda för deras uppgift kommer SQC att arbeta proaktivt med att ta fram särskilda stödfunktioner. Vårt mål är att ge dessa representanter allt stöd de behöver för att de framgångsrikt ska kunna bidra till bedömargruppens arbete och därigenom också till kvalitetsarbetet inom högre utbildning i Sverige.
SQC vill även uttrycka vår besvikelse över att UKÄ inte valde att ändra betygen för granskningarna på det sätt som vi föreslog. Vi anser att en justering av betygssättningen skulle kunna leda till en tydligare och mer rättvisande bild av ett lärosätes kvalitetsarbete. Det skulle även kunna fungera som en ytterligare sporre för lärosätena att ständigt förbättra och utveckla sitt arbete inom kvalitetssäkring samt att utvärderingarna hade kunnat koncentreras dit de behövs mest.
SFS förslag på betygssystem i SFS quality assurance position paper 2021.
En annan aspekt är att vi anser att det finns rum för förbättring när det kommer till bilagan i vägledningen som riktar sig specifikt till studentkårerna. Det nuvarande materialet, även om det är informativt, känns inte helt uttömmande. Därför ser vi behovet av att detta stödmaterial utvecklas och uppdateras så att det mer konkret hjälper studentkårerna att förstå och navigera genom den nya granskningsprocessen. Vi på SQC känner ett starkt förtroende för UKÄ och är medvetna om att de arbetar för att utveckla stödet till studentkårer. Det är särskilt viktigt att ge stöd och information till de studentkårer vars lärosäten står först i kö i den kommande utvärderingscykeln. För dessa kårer är det avgörande att snabbt och effektivt sätta sig in i den nya processen och förstå deras roll och ansvar.
Slutligen vill vi kommentera om doktoranders och studenters plats i vägledningens del om forskning. När vi granskade den nya vägledningen noterade vi ett viktigt undantag, nämligen att doktorander inte nämns explicit i avsnittet om forskning. I vägledningen står det att ”Kvalitetssäkringsarbetet engagerar ledning och medarbetare samt externa intressenter när det är ändamålsenligt, och understödjer kvalitetskulturen och det strategiska arbetet på alla nivåer i organisationen”. Vi vet att doktorander ibland upplever en märklig balans mellan att vara student och anställd, samt att doktorander inte alltid inkluderas i kollegiet. Vi förutsätter därför att lärosätena och UKÄ inkluderar doktorander i begreppet “medarbetare” och att studenterna också inkluderas i forskningens utveckling.
SQC vill slutligen uttrycka vårt missnöje över att det inspel som SFS gjorde 2021 genom SFS quality assurance position paper 2021 inte har beaktats i UKÄ:s utvecklingsarbete och istället har lärosätenas synpunkter genom Sveriges universitets- & högskoleförbund (SUHF) fått genomsyra agendan. Vi anser att det är beklagligt att studentperspektivet inte har fått genomslag.
SFS arbete framöver
SFS engagemang i frågan om kvalitetssäkringssystemet är djupt rotat och kommer att fortsätta vara en central del av kvalitetskommitténs verksamhet. Med UKÄ:s nya vägledning för granskningarna i åtanke ser vi det som viktigare än någonsin att ge våra medlemmar det stöd och kunskap som behövs för att framgångsrikt navigera i systemet. För det första kommer SQC aktivt att belysa och diskutera dessa förändringar i Nätverk för utbildningsansvariga. Detta kommer att vara en plattform där vi tillsammans kan dela erfarenheter, insikter och bästa praxis för arbetet med lärosätesgranskningar.
Vidare är vi medvetna om att dessa förändringar kan medföra utmaningar för studentkårerna. Därför kommer SFS att ta fram särskilda stödfunktioner för de studentkårer som nu står inför att delta i lärosätesgranskningarna. Vi vill säkerställa att varje studentkår känner sig redo och utrustad för att ge sina bästa bidrag till lärosätesgranskningen.
Slutligen, som en del av vårt kontinuerliga arbete för att förbättra kvaliteten i högre utbildning, kommer vi att publicera vår analys och slutsatser av de studentinlagor som samlats in under förra omgången av lärosätesgranskningar. Detta kommer att ge oss alla en djupare förståelse för hur studentperspektivet har integrerats i granskningen hittills och var vi kan sätta in insatser för att ytterligare förstärka studenternas röst i framtiden. Vi ser fram emot att tillsammans med studentkårerna, UKÄ och lärosätena fortsätta arbetet för en ännu bättre kvalitet i högre utbildning. Oavsett hur systemet har utvecklats är vi övertygade om att studentperspektivet är avgörande och vi kommer att kämpa för att det ska stå i centrum.
*The European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA), European Students’ Union (ESU), The European University Association (EUA) och European Association of Institutions in Higher Education (EURASHE).
Blogginlägget är skrivet av SFS kvalitetskommitté, SQC, som arbetar med frågor rörande kvalitet inom högre utbildning. För 2023/24 består kommittén av studenterna Tilda Jalakas, Linus Holmström, Camilla Åsberg och Jacob Färnert.