DEBATT, artikeln publicerades i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad 21/1-2021. Läs artikeln på sydsvenskan.se här
När antalet studiemedelsveckor är så begränsade som idag försvinner möjligheten att omskola sig för många. Det skriver Linn Svärd, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Hundratusentals människor i Sverige har just dragit igång vårterminens studier. Nu är en tid av förväntan, men många är oroliga för sin ekonomi, särskilt äldre studenter och studenter med barn. Många riskerar dessutom, på grund av att de tidigare har studerat, att deras studiemedelsberättigade veckor tar slut. Och allt pekar på att det är en grupp som kommer att öka i takt med att arbetslivet blir längre och allt mer föränderligt.
Dagens studenter är vid eftergymnasiala studier berättigade till 240 veckors studiemedel. Det motsvarar cirka sex års helårsstudier. Numera är grundutbildningen på kandidat- och masternivå längre än tidigare. Vissa utbildningar förlängs dessutom från och med i höst, bland andra läkarlinjen. Det gör att möjligheterna att ändra utbildning och ställa om till andra studier har blivit mindre än tidigare, trots att arbetsmarknadens behov förändras i snabbt takt.
Det nuvarande systemet för studiemedel behöver uppdateras utefter hur samhället och arbetsmarknaden ser ut. Antalet studiemedelsberättigade veckor bör förlängas till att motsvara åtta års heltidsstudier istället för sex.Arbetsmarknaden är osäker. Många har blivit av med jobbet och funderar på att utbilda sig på nytt, andra väljer att hoppa på studier direkt efter gymnasiet på grund av brist på arbetsmöjligheter. Siffror från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, visar också att allt fler söker sig till högre studier. Under läsåret 2019/20 studerade fem procent fler vid högre utbildningar än föregående år.
Att fler studerar och omskolar sig är positivt och nödvändigt för att Sverige ska kunna hantera de utmaningar samhället står inför. Fler behöver utbilda sig till bristyrken som lärare och sjuksköterska. Men när antalet studiemedelsveckor är så begränsade som idag försvinner möjligheten att omskola sig för många. Människor lever allt längre, jobbar i allt högre ålder och arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Därför är det inte rimligt att arbeta med samma sak hela livet.
Många studerar för att kunna få ett visst jobb, men det är inte den högre utbildningens enda syfte.Bildning har i sig ett värde för individen, demokratin och samhället. Genom möjligheten att kunna studera främjas såväl det öppna samtalet som uppkomsten av nya och samhällsviktiga innovationer. I ett land som Sverige med mål att vara en framstående innovations- och forskningsnation måste det vara möjligt att gå utbildningar och kurser som inte direkt leder till ett arbete. Dagens utformning av studiemedelssystemet sätter upp hinder för det.
Nyligen aviserade regeringen att ett nytt parallellt offentligt studiestöd ska utredas, det vill säga en ny kompletterande form av studiestöd. Ännu vet vi inte vad utredningen landar i men SFS hoppas på förslag i linje med det vi kräver.Ett väl fungerande system för studiemedel är avgörande för att Sverige ska kunna erbjuda en jämlik och öppen högre utbildning som kommer både samhället och individen till nytta.Studiemedlets utformning behöver göra att såväl utbildning som bildning värdesätts. Idag är systemet kortsiktigt och omodernt. En uppdatering är nödvändig för att skapa ett hållbart och innovativt samhälle. Möjliggör för omställning och längre arbetsliv – reformera studiemedelssystemet nu.
Linn Svärd, Vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer.