Vi kommer i denna blogg att sammanfatta rapporten för att sedan gå in på de förändringar SFS ser behövs genomföras för att alla som vill ska kunna studera vid högre utbildning och för att studenter ska kunna ha en hållbar och fungerande ekonomi.
Rapporten – en kort sammanfattning
I CSN:s rapport “Studenternas sociala och ekonomiska situation” framgår följande:
- Oförändrad ekonomisk situation: 71 % av studenter upplever att deras ekonomi är ganska bra, bra eller mycket bra. De som upplever ekonomin som sämst är äldre studenter och studenter med barn. 37 % bedömer att studiemedlen täcker samtliga levnadskostnader. Ytterligare 38 % anser att studiemedlen täcker 75 % av levnadskostnaderna. Upplevelsen av studiemedlens tillräcklighet är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare år.
- Studiemedlens rekryterande effekt ökar: Studiemedel har även till syfte att möjliggöra för alla, oavsett bakgrund, att att söka sig till högre studier. Personer som troligtvis inte börjat studera om de inte kunde få studiemedel har ökat från 43 till 55 procent. Detta innebär att fler från bland annat studieovana hem söker sig till universitet och högskolor.
- Arbete vid sidan av studierna ökar: I förra undersökningen från 2017 angav 43 % att de arbetade vid sidan av studierna och nu var andelen 48 %. Detta tros vara till följd av fribeloppets avskaffande under 2020. Cirka hälften anser att arbete vid sidan av studier påverkar studierna och fler upplever att det påverkas negativt än positivt. Här finns ett samband mellan ju mer arbete, desto mer påverkas studierna och desto högre är andelen som upplever att studierna påverkas negativt.
- Försämrat studiesituation: Till följd av covid-19 har studiesituationen påverkats. 60 % upplever att de har en bra eller mycket bra studiesituation, vilket är en minskning med cirka 20 % jämfört med tidigare undersökningar.
- Många har hälsobesvär: Andelen studenter med psykiska hälsobesvär såsom stress, trötthet, ångest, oro och ängslan är hög bland studenterna. Majoriteten uppger dock att de mår bra eller mycket bra, men kvinnor mår sämre än män. Däremot är de som uppger att de mår bra eller mycket bra cirka 10 % färre än i SCB:s undersökning som mäter måendet i hela befolkningen. Det innebär att studenter mår sämre än övriga samhället.
- Studiesituationen påverkar hälsan: 59 % uppgav att hälsobesvären beror på studiesituationen. Äldre studenter upplever att hälsobesvären beror lika mycket på den ekonomiska situationen som studiesituationen.
Studiemedelssystemet behöver finnas till för alla
En majoritet av de studerande är nöjda med sin ekonomi och en stor andel anser att studiemedlet täcker det mesta av ens levnadskostnader. Dock ser vi fortsatt att trenden även håller i sig vad gäller äldre studenter och studenter med barn som är mindre nöjda med ekonomin och i lägre grad anser att ekonomin räcker. I stället för en allmän höjning av studiemedlet vill SFS att våra politiker överväger riktade insatser till de studenter som har det sämst. SFS föreslår:
Tillgängliggör bostadsbidraget
Vi vet att bostadshyran för många studenter utgör en stor andel av studiemedlet. Idag är det för få som söker bostadsbidrag, en majoritet vågar inte göra det på grund av risken att bli återbetalningsskyldig. SFS vill se att CSN administrerar bostadsbidraget för studenter eftersom de har bäst koll på studenternas ekonomi. Vidare tycker vi att bostadsbidraget inte bör baseras på en uppskattning av årsinkomst, eftersom det är svårt för studenter att veta om de får sommarjobbet. Flera har därtill extrajobb för att klara sin försörjning.
Underlätta för merkostnader i samband med VFU
Vi vet också att många som väljer att utbilda sig till bristyrken såsom lärare och sjuksköterska ofta är äldre studenter och därmed med högre sannolikhet även har barn. Inom ramen för dessa utbildningar ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning, VFU, som ofta medför höga merkostnader för studenten och därmed har potential att minska genomströmningen och förskjuta examenstiden.
Det råder brist på VFU-platser och därför behöver många studenter göra VFU långt hemifrån, vilket ofta innebär dubbla boendekostnader eller dyra resekostnader. Här ser SFS en rad förslag på olika lösningar. En lösning är att inrätta en nationell administration som har till uppgift att se till att planera för att alla studenter har en VFU-plats med utbildad handledare i närheten av studie- eller bostadsorten. Andra lösningar är att att fler arbetsgivare erbjuder studenter att göra sin VFU hos dem eller att ett ekonomiskt stöd utformas till de studenter som inte kan undvika höga extrakostnader för sin VFU. SFS anser att utbildningen inte ska kosta och att det därmed är orimligt att vissa studenter behöver betala för att få sin examen.
Möjliggör det livslånga lärandet
Varför bör vi uppehålla oss så mycket vid äldre studenter, kanske någon tänker? Jo, för att detta troligtvis är en grupp som kommer att öka inom den högre utbildning de kommande åren. Det livslånga lärandet är ett begrepp som det talas allt mer om och som kommit till följd av att vi lever längre, att vi därmed kommer att behöva jobba högre upp i åldrarna och att den tekniska utvecklingen går så pass snabbt att många arbeten kommer att effektiviseras bort.
Utöka antalet studieveckor från 240 till 320 (från 6 till 8 år)
Bolognaprocessen har gjort svenska utbildningar längre i enlighet med europeisk standard. Nu förlängs vissa utbildningar ytterligare, exempelvis läkarprogrammet. Dagens veckobegränsning gör utrymmet mindre för den som ångrar sitt utbildningsval eller som av arbetsmarknadsskäl behöver läsa en ny utbildning. Studiemedelssystemet behöver i detta avseende uppdateras och moderniseras.
Ta bort sammanlänkningen av bidrag och lån
Idag är lån och bidra sammanlänkat. Det innebär att om en student studerar en termin och enbart sökt studiebidrag, förbrukas även rätten till studielån för motsvarande antal veckor. Studiemedelssystemet bör inte styra hur studenter väljer att finansiera sina studier. Att sammanlänka dessa förhindrar ett livslångt lärande och möjligheten att exempelvis prova på högre utbildning genom en enstaka kurs finansierad med endast studiebidrag.
Mycket är bra, men det återstår fortfarande arbete att göra
Utöver de justeringar av studiemedelsystemet som SFS ser behövs och som vi gått igenom hittills så tar rapporten upp såväl goda som dåliga nyheter.
Det är bra att studiemedlens rekryterande effekt ökar. Det visar på att studiemedlet är högst relevant om vi ska uppnå målen om breddad rekrytering och om Sverige fortsatt ska ha en högutbildad befolkning och därmed leva upp till målet om en kunskapsnation.
Det är till viss del problematiskt att arbete vid sidan av studier ökar. Vi vet att arbete vid sidan av studier riskerar att ta fokus från studierna och därmed leda till sämre studieresultat och lägre genomströmning. Däremot visar CSN:s rapport att det kan bidra med positiva effekter om arbetet är kopplat till studierna. Just nu ser SFS ett behov av avskaffat fribelopp för vårdstudenter i och med pandemin, men därefter ser vi att det är rimligt att återinföra fribeloppet för att minska arbetets negativa effekter på studierna.
Slutligen är det tråkigt att fortsatt läsa om att studenter upplever sämre hälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Dessutom uppger en stor andel att de har en försämrad studiesituation till följd av pandemin. Här kan du läsa SFS rapporter om studenternas situation under corona. Det är dessutom oroande att trenden med att kvinnor är överrepresenterade bland studenter med hälsobesvär, liksom hos övriga befolkningen, består. SFS är nu inne på sitt tredje och sista år på fokusfrågan om psykisk ohälsa och ser att mycket hänt, men att en hel del återstår att göra.
Sammanfattningsvis kan SFS konstatera att studentrörelsens kamp för att ekonomin inte ska vara ett hinder för att ägna sig åt universitets- eller högskolestudier delvis har lyckats. Det vi ser nu är att systemet behöver uppdateras i enlighet med samhällets förändringstakt och därmed möjliggöra studier för alla.