Svårt att utbilda fler biomedicinska analytiker trots att fler vill studera
I onsdagens sändning av Morgonstudion rapporterade SVT att det är en stor brist på labb-personal under coronapandemin. Fler vill nu utbilda sig till biomedicinska analytiker, vilket är de som analyserar covidprover. Trots en ökad efterfrågan på att studera finns det problem kopplat till att utöka antalet utbildningsplatser.
“Det är ett moment 22” berättar Dick Wågsäter, programsamordnare vid Uppsala universitet, för SVT. Den stora personalbristen i landet gör nämligen att arbetsplatserna inte kan ta emot fler studenter från de biomedicinska analytikerprogrammen till praktik och verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
Studenterna behöver genomföra praktik och VFU för att kunna gå klart sin utbildning. Denna platsbrist gör därför att utbildningarna inte kan ta emot fler studenter trots att det finns en ökad efterfrågan.
Verksamhetsförlagd utbildning
VFU innebär att en del av utbildningen är förlagd på en arbetsplats, där studenten får lära sig den praktiska kunskap som behövs för att utöva yrket. Det är en obligatorisk del av exempelvis lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. Om det inte finns tillräckligt med VFU-platser kan flaskhalsar uppstå, såsom det har gjort för de biomedicinska analytikerprogrammen.
Det finns en risk att coronapandemin gör det svårare för studenter att få en VFU-plats eller att smitta hindrar studenter från att genomföra VFU. Samtidigt visar exempelvis en undersökning av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, att det mesta av VFU:n inom sjukvården har gått att genomföra trots coronapandemin.
Dimensionering av högre utbildning
Antalet platser per utbildning, även kallat dimensionering, är en central och aktuell fråga inom högre utbildning. För SFS är det studenternas efterfrågan och förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen som ska styra frågan om dimensionering av utbildning.
Ett motargument som ibland används mot att låta studenternas efterfrågan styra är att studenter inte väger in arbetsmarknadens behov när de väljer utbildning. Något som motsäger detta påstående är att det överlag är balans mellan antalet studenter som utbildar sig inom olika områden och arbetsmarknadens framtida behov, enligt uppgifter från UKÄ.
Regeringen har tidigare utökat antalet utbildningsplatser inom bristyrken, exempelvis lärarprogrammet. En ökning av antalet platser betyder däremot inte automatiskt att fler tar examen. Det kan vara så att fler studenter inte söker in trots att det finns fler platser, eller för att studenter av olika anledningar väljer att inte slutföra utbildningen. I fallet med de biomedicinska analytikerprogrammen skulle situationen inte lösas genom fler utbildningsplatser eftersom det saknas kapacitet för verksamheterna att ta emot fler studenter för praktik och VFU. Det är därför viktigt att inte försöka lösa bristen på utbildad personal inom olika yrken genom detaljstyrning.