Halvtid – så mår högskolepolitiken med Tidöregeringen

Ett nytt år på ingång. Det markerar också halvtid i mandatperioden. Ulf Kristerssons regering tillträdde i oktober 2022 och har alltså haft lite drygt två år på sig att utveckla sin högskolepolitik. Nästan två år återstår till riksdagsvalet 2026. 

Till skenet av sprakande fyrverkeriet frågar vi oss: Vad har regeringen gjort på högskoleområdet och vad kan vi förvänta oss härnäst?

Inledning med cancelkultur i fokus

När regeringen tillträdde presenterades Liberalernas Mats Persson som ny utbildningsminister. Redan under hösten 2022 meddelade den nya ministern att han skulle ta strid mot “cancelkultur”. Begreppet hade dittills varit ganska perifert i den svenska högskoledebatten, men desto vanligare i exempelvis USA. 

Enligt cancelkulturnarrativet är högskolan full av lärare och studenter med en identitetspolitisk agenda som gör allt för att tysta den som inte delar samma världsbild och därmed inskränker forskarnas akademiska frihet. 

Genom att anklaga motståndarsidan för att fastna i symbolfrågor och trycka ner oliktänkande har politiker ett perfekt verktyg för att … ja, fastna i symbolfrågor och trycka ner oliktänkande.

I höstbudgeten 2023 meddelade regeringen dessutom att studentkårernas finansiering skulle minska med 30 % från och med slutet på mandatperioden 2026. I praktiken innebär det att man försvagar en viktig kritisk röst som fyller en viktig granskande funktion oavsett vad regeringen har för färg.

Cancelkulturdebaklet resulterade i en rapport från UKÄ som visade att cancelkultur inte riktigt är en grej. Istället lyftes den politiska styrningen fram som det största hotet mot den akademiska friheten. För att stärka den akademiska friheten måste politiken våga släppa greppet och lita på lärosätenas egen förmåga att bedriva en bra verksamhet, i alla fall enligt forskarna och lärarna själva.

Det var våren 2024.

Rockad bland ministrarna

Hösten 2024 meddelade regeringen att arbetsmarknadsministern, tillika Liberalernas partiledare Johan Pehrson, skulle byta plats med utbildningsministern Mats Persson. De flesta tolkade det som att partiledaren behövde synas mer i skolfrågan, som är Liberalernas profilfråga. Det är dock en gåta varför Pehrson skulle ta över portföljen för högre utbildning, forskning och rymden. De första månaderna ägnade han ändå åt att ställa sig framför skolminister Lotta Edholm och prata om skola och gymnasium. 

Johan Pehrson uppvisade inledningsvis inget större intresse för högskolepolitiken. Flera i sektorn har uttryckt att det varit svårt att få kontakt med det nya statsrådet. När SFS hade medlemsmöte i Pehrsons hemstad Örebro tackade han nej till att komma på besök även där.

Ett lågvattenmärke var när Johan Pehrson deltog i Fotbollsmorgon den 15 december, för att dagen därpå meddela att han inte kunde träffa SFS förrän i mitten av januari. SFS är alltså den största intresseorganisationen inom ministerns ansvarsområde. 

Forskningspropositionen som fönster mot framtiden

Den 12 december presenterade Johan Pehrson i sällskap med ministerkollegorna Jessica Rosencrantz och Ebba Busch den nya forskningspropositionen, som sätter ut riktningen för forskningspolitiken för 2025-2028. Arbetet med forskningspropositionen har pågått i över ett år. Inte minst genom att regeringen tillsatte en forskningsberedning i augusti 2023. 

För SFS del var det positivt att regeringen bjöd in en doktorandrepresentant i forskningsberedningen, och att det blev Linnéa Carlsson som tidigare varit ordförande för SFS doktorandkommitté. Regeringen bjöd även in till en inspelsrunda hösten 2023 och SFS lämnade ett inspel. 

Det betyder inte att regeringen alla gånger lyssnade. SFS kommenterade forskningspropositionens innehåll i ett blogginlägg och är i stora delar kritiska mot politikens inriktning. Men det är ändå positivt att det har funnits möjlighet att lyfta synpunkter ur student- och doktorandperspektivet under arbetets gång.

Forskningspropositionen blir samtidigt ett fönster mot framtiden, eftersom den sätter ramar för mycket av högskolepolitiken under återstoden av mandatperioden. Vi kan förvänta oss mer satsningar på excellens vid färre lärosäten, på bekostnad av bredd som kommer fler studenter till gagn. 

2025 – vad har vi att vänta?

Regeringen har hittills lyft vikten av STEM-utbildningar och stärkt kvalitet. Ett exempel på det var när regeringen i den senaste budgeten  höjde prislapparna inom två utbildningsområden utan att höja takbeloppen i senaste budgetpropositionen. Ett annat exempel är uppdraget till lärarutbildningsutredningen som resulterade i ett förslag om att anta färre studenter men med bättre förkunskaper, men låta takbeloppen ligga kvar  Vi kan nog förvänta oss att denna inriktning prägla politiken även kommande år. SFS anser att utbildningskvalitet är en prioriterad fråga för att stävja den långtgående negativa urholkningen. Men målet med kvalitetsförstärkningar måste vara att främja en bättre utbildning, inte att sålla bort behöriga studenter och sänka förväntningarna på utbildningsanordnarna. 

Från och med 2025 kommer universitet och högskolor dessutom ha två nya uppdrag: att vidta åtgärder för att öka genomströmningen inom STEM och att utveckla utbildningsutbudet inom AI. 

Det är tydligt vart regeringen vill med sin högskolepolitik och regeringen litar inte på att lärosätena själva tar ansvar för att ta sig dit. Oavsett vad forskarna, lärarna och studenterna säger om att regeringen måste släppa taget och lita på att sektorn fungerar bättre om den får mer självbestämmande. 

Och vad väntar för studentkårerna när vi kliver in i 2025? När nyårsfyrverkerierna slocknar lägger sig tyvärr mörkret. De flesta studentkårer förbereder sig för minskade intäkter från och med 2026 och troligtvis kommer 2025 att präglas av förberedelser för att få ner kostnaderna och hitta alternativa intäktskällor. Som en konsekvens kan de få svårt att fokusera på det lagstadgade kärnuppdraget att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Det ser inte ut att bli något lätt år för landets studentkårer, men förhoppningsvis bjuder året som kommer på en positiv vändning.