Klicka här för den fullständiga rapporten.
Pressmeddelande
Studentkårernas oberoende gentemot lärosäten är viktigt för att bibehålla ett fungerande studentinflytande och för att säkra att vår utbildning är av god kvalitet. Sedan reglerna för studentinflytandet ändrades 2010 ansöker studentkårer om kårstatus var tredje år, vilket innebär att kåruppdraget är konkurrensutsatt. Flera studentkårer kan verka vid samma lärosäte, och studentkårer kan förlora sin kårstatus.
Matilda Strömberg, ordförande för SFS, kommenterar:
”Flera studentkårer har uttryckt bekymmer över att ansökningsprocessen för att tilldelas kårstatus är otydlig. Reglerna upplevs som svåra att tolka, och det har hänt att lärosäten ställt egna krav som de inte har lagstöd för.
I vårt högskolesystem är ett oberoende studentinflytande centralt, oberoendet försvåras om lärosätena kan ställa otillbörliga krav på studentkårerna. Därför har vi tagit fram en rapport som sammanställer vad som faktiskt står i lagar och föreskrifter, och hur detta bör tolkas. Vi hoppas att det ger ökad trygghet för studentkårer, och en större förutsägbarhet för båda parter i processen.”
Rapporten klargör bland annat vilka villkor som gäller för studentkårers verksamhetsområde, representativitet och demokrati. Däremot finns det aspekter som behöver tydliggöras:
”Det är just nu oklart om studentkårer har rätt att utesluta medlemmar eller inte. Exempelvis vad det gäller medlemmar som har trakasserat andra inom ramen för kårens verksamhet finns det behov att tydliggöra hur lagen ska tolkas – särskilt med tanke på problematiken som belystes under #metoo.”
“Därutöver borde regeringen utvidga och tydliggöra vilka som räknas in i studentbegreppet, alltså den grupp som kårer får ersättning för att representera. Bland annat utbytesstudenter, basårsstuderande och studerande vid uppdragsutbildning måste kunna representeras i beslut som berör dem, vilket inte framgår i lagtexter”, säger Matilda Strömberg.