Intryck från Nationella vårdkompetensrådet

Den 16 september deltog Agnes Karonen (styrelsen) och Tilda Jalakas (SFS kvalitetskommitté SQC)  i en dialog med Nationella vårdkompetensrådet och socialstyrelsen, å SFSs vägnar. 

Regeringen har givit det Nationella vårdkompetensrådet och socialstyrelsen i uppdrag att, i dialog med andra berörda aktörer, stärka medarbetarna och säkerställa den framtida kompetensförsörjningen i primärvården. Uppdraget innefattar olika delar som presenterades i en delrapport. Nationella vårdkompetensrådet vid socialstyrelsen inrättades 1 januari 2020 för att stärka arbetet med kvalitet inom hälso- och sjukvård. Dialogen utgick från fyra insatsområden som specificerats i uppdraget från regeringen, där vi fick möjlighet att delta vid två dialoger. 

Syfte

Målet med regeringens primärvårdsreform är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Målet är också att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivare. En god kompetensförsörjning är central för att primärvården ska kunna vara navet i hälso- och sjukvården och för att nå målet om en god och jämlik vård i hela landet behöver den framtida kompetensförsörjningen av bl.a. sjuksköterskor och läkare säkras, särskilt inom de specialiteter där det idag råder brist.

Första passet

Under första passet deltog både Tilda och Agnes i dialogen om Insatser för primärvårdens medverkan i högskoleutbildning och forskning. Dialogen inleddes med att ledamöter från rådet kort presenterade ämnet. Därefter blev det diskussioner i grupp, med utgång från delfrågor. 

Under denna diskussion låg mycket fokus på VFU. Studentrepresentanterna lyfte att utveckling av VFU och handledarmodeller kan ses som positivt, förutsatt att det í slutändan gynnar studenterna. Diskussionerna berörde även dagens brist på VFU-handledare. Där framgick det att fler parter behöver involveras i VFU-avtalen för att få fram fler platser. Gruppen lyfte även behovet av dialogforum där olika aktörer kan mötas och diskutera den framtida utvecklingen. Efter nyår kommer en inspirationsskrift om hur man kan tänka kring avtal med tre parter inom primärvården. 

Utöver VFU diskuterades lösningar för att bättre etablera forskning inom primärvården, för att stärka deras roll i vårdutbildningar. Finansieringsfrågan uppmärksammades från flera håll och det efterfrågades från flera deltagare mer riktade och sökbara forskningsmedel. Så kallade “ALF-medel” som är riktade till klinisk forskning inom primärvården skulle kunna vara en utgångspunkt för detta. Flera deltagare ansåg att forskarskolan bör finnas tillgänglig för alla yrkeskategorier i primärvården. 

I omställningen till mer teambaserade arbetssätt och nära vård lyftes lärdomar från pandemin som viktiga delar för utvecklingen. I detta sågs även ett behov av att förstärka inspel från nyexaminerad personal, studenter, från studenter som valt att hoppa av. 

Diskussionerna handlade slutligen om statusen att arbeta, handleda och forska inom primärvård. Förenade anställningar lades fram som en möjlig åtgärd, däremot saknas det idag strategier dessa anställningars arbetstid och finansiering. Statusen för handledare behöver stärkas och diskussionen fördes kring alternativa karriärsstegar gällande detta. Till detta hör även kompetensutveckling och påbyggnadsutbildningar, men som begränsas av stor personalbrist.

Andra passet

Under andra passet deltog Tilda i dialogen Insatser för att främja geografisk rörlighet och rekrytering till landsbygd respektive socioekonomiskt utsatta områden och Agnes i Insatser för att attrahera, utveckla, motivera och behålla medarbetare inom primärvården.

Insatser för att främja geografisk rörlighet och rekrytering till landsbygd respektive socioekonomiskt utsatta områden sammanfattas såhär:

Att klumpa ihop utmaningar inom landsbygd och inom socioekonomiskt utsatta områden till en kategori kritiserades av deltagarna i dialogen, dock framgick det att huvudproblemet är rekrytering. Från studenthåll var den viktigaste kritiken mot diskussionsunderlaget att det saknar förankring i dagens studentpopulation. Krav på att genomföra VFU utanför det valda lärosätet medför en ekonomisk belastning för studenter som riskerar att leda till sänkt söktryck och försvårat arbete med breddad rekrytering. Vi saknar diskussion kring denna problematik i dagsläget. 

Dialogen berörde även vikten av att tidigt introduceras till team-arbete med aktörer utanför den närmaste vårdkretsen, såsom samarbeten med andra professioner inom kommunal och socialtjänst. Därför önskade vi ökat fokus på tidiga interprofessionella och tvärvetenskapliga moment, redan under grundutbildningar, som ger studenter tidigare färdigheter för ett funktionellt teamarbete. Ytterligare tillägg som diskuterades var möjlighet att skapa incitament och lyfta de fördelar som finns med att arbeta i de valda problemområdena. Även professionsinriktningar som ex. glesbygdsläkare eller glesbygdssköterskor lyftes som förslag på karriärslyft där vidarinriktning är fördelaktigt. 

Insatser för att attrahera, utveckla, motivera och behålla medarbetare inom primärvården:  Första gruppens diskussioner sammanfattas så här: 

Hur skapar vi förutsättningar? Ska vi omfördela medel och isåfall hur? Teamarbete är en viktig faktor och vi behöver hitta ramar för området, men inte styra i detalj. Det finns behov av att hitta lämplig styrning som är anpassad för att arbeta utefter nya modeller. Det behövs även designas ett system för de patienter som går mellan olika vårdsystem, exempelvis primärvård, hemsjukvård, sjukhusvård. Det behövs förebyggande insatser och långsiktighet i planering, vilket är svårt när olika vårdsystem jobbar efter olika sätt och med olika förutsättningar. 

Slutreflektioner

Dagen avslutades med paneldiskussion, där samtliga ämnen sammanfattades.

Vårt generella intryck var att arbetet inför dialogen saknade studentperspektiv. Detta kompenserades dock på plats av en stor vilja kring att lyssna på och ta till sig det vi studentrepresentanter framförde. Nationella vårdkompetensrådet framförde att de i framtiden ska stärka sitt arbete med studentinkludering tidigare i processen. För oss som deltog var det intressant att få träffa olika aktörer och ta del av deras uppfattningar, även om det i slutändan verkade som att många deltagare i mångt och mycket höll med varandra.