Nödropen om urholkningen av högskolans resurser duggar allt tätare. Trots att högskolans kostnader ökar av helt naturliga skäl, hänger inte den statliga ersättningen med. Det innebär att institutioner och lärare sätts under stark press samtidigt som välbehövligt utvecklingsarbete ofta får stå tillbaka.
Tidigare har fokus legat på områdena humaniora och samhällsvetenskap, som har de lägsta ersättningarna per student. Men urholkningen drabbar alla i högskolan. I UNT den 28 juni säger även företrädare för naturvetenskap och teknik, som haft den största procentuella minskningen, att gränsen är nådd även för dem. Alla varningar från lärosäten, lärare och studenter får inte gå ouppmärksammade. Att vända högskolans enorma resursunderskott är dock inget som görs i en handvändning. Regeringen behöver presentera en långsiktig och trovärdig plan för hur samhällets investeringar i högre utbildning hållbart ska kunna öka för att bibehålla och öka kvaliteten.
“Att utbilda fler får inte göras på bekostnad av kvalitén. Det måste finnas utrymme att se båda behoven” skriver de 17 rektorerna och dekanerna. Vi kan bara hålla med.