Vad säger skuggbudgetarna om oppositionen?

Hur skiljer sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiets högskolepolitik från regeringens? Förra veckan lämnade fyra riksdagspartier in sina budgetförslag för 2024. Dessa “skuggbudgetar” är svar på den höstbudgetproposition som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterade i slutet av september. SFS har sedan tidigare kommenterat regeringens budgetproposition. Nu är det dags att gå igenom oppositionens högskolepolitik. Vi har fokuserat på utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning. 

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna är det enda oppositionsparti som accepterar regeringens nedskärningar på utbildningsanslagen om totalt 420 miljoner kronor. Däremot så vill de återställa det stöd till utvecklingsforskning som regeringen har dragit in i år, vilket motsvarar 180 miljoner kronor. De vill skjuta till 20 miljoner kronor mer än regeringen för att CSN ska kunna handlägga fler ärenden. De föreslår också en mindre satsning på lärarutbildning, om totalt 5 miljoner kronor till Teach for Sweden, en utbildningsinsats för obehöriga lärare att läsa in behörighet samtidigt som de jobbar.

Socialdemokraterna tar därtill tydligt avstånd från regeringens planer att sänka stödet till studentinflytande genom studentkårerna från och med år 2026. 

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill skjuta till 325 miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det uttalade syftet är att stärka kvaliteten, men summan täcker inte regeringens nedskärningar om 420 miljoner kronor. Samtidigt föreslår Vänsterpartiet ett tillskott om 500 miljoner kronor för forskning och utbildning på forskarnivå, vilket är en reell ökning jämfört med regeringens förslag.

Vänsterpartiet föreslår att stärka finansieringen till studentkårerna med 30 miljoner kronor redan 2024, vilket är efterfrågat av många studentkårer. De föreslår även att räntan på studielån sänks.

Centerpartiet

Centerpartiet avslår regeringens förslag om en besparing på 0,5 % i hela statsförvaltningen, och vill skjuta till 150 miljoner kronor för att fler personer med annan yrkesbakgrund ska kunna läsa in till lärarbehörighet. Sammantaget innebär det 310 miljoner kronor mer till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt 95 miljoner kronor till forskning. Summan täcker inte regeringens  sammanlagda nedskärningar i form av besparingar och effektiviseringskrav jämfört med 2023.

Centerpartiet vill även utöka finansieringen av omställningsstödet med 1 miljard kronor. Centerpartiet vill fasa ut fribeloppet, vilket väntas kosta 10 miljoner kronor 2024 för att därefter öka.

Eftersom skuggbudgeten endast avser 2024, så framgår det inte vad Centerpartiet anser om regeringens förslag att sänka anslagen till studentinflytande från 2026. 

Miljöpartiet

Även Miljöpartiet avslår regeringens förslag om en 0,5 % besparing i hela statsförvaltningen. Det skulle innebära att anslagen ökar med 243 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar är fördelade mellan forskning och högre utbildning, varav 160 miljoner kronor avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Miljöpartiet vill även skjuta till 50 miljoner kronor för insatser inom lärarutbildningarna och 10 miljoner kronor till pedagogisk utbildning för kulturskolan. Miljöpartiet vill även skjuta till 20 miljoner kronor för läkarutbildningen vid Örebro universitet. Inte heller Miljöpartiets tillskott räcker för att täcka regeringens sammanlagda nedskärningar i form av besparingar och effektiviseringskrav jämfört med 2023.

Miljöpartiet vill höja bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad.

Liksom i Centerpartiets skuggbudget så framgår inte vad Miljöpartiet anser om regeringens förslag att sänka anslagen till studentinflytande från 2026. Detta eftersom skuggbudgeten endast avser 2024.

Sammanfattning

Tre av fyra oppositionspartier, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, föreslår högre anslag till högre utbildning och forskning än vad regeringen gjorde i sin budget. Det är dock anmärkningsvärt att inget oppositionsparti vill stärka finansieringen till högre utbildning jämfört med vad finansieringen ligger på idag, med tanke på hur stora behoven av kvalitetshöjningar är. 

Samtliga oppositionspartier tycks alltså helt eller delvis acceptera regeringens förslag om besparingar och/eller effektiviseringskrav. Vänsterpartiet är det enda partiet som föreslår en ökning av de totala anslagen till universitet och högskolor, men detta främst på grund av ett tillskott om 500 miljoner kronor till forskning och utbildning på forskarnivå. 

Det är även värt att notera att flera oppositionspartier kritiserade regeringens beslut att dra in medlen till utvecklingsforskning mitt under året 2023, men att det trots det bara är Socialdemokraterna som vill återställa medlen.

Som en studentorganisation som representerar studentkårer är SFS givetvis glada över att två oppositionspartier, S och V, protesterar mot regeringens förslag om att sänka finansieringen för studentinflytande från år 2026. Vi hoppas att även Centerpartiet och Miljöpartiet kommer att ta tydligare ställning.