SFS anser att lärarkåren i högskolan ska spegla samhällets sammansättning. Därför bör samtliga lärosäten aktivt arbeta emot en snedrekryterad lärarkår genom att vara normkritisk vid varje tjänstetillsättning för att åstadkomma mångfald och motverka diskriminerande struktur. Det ska ske parallellt med ett långsiktigt arbete med fokus på pedagogisk meritering. Akademin har en tradition av att inte meritera pedagogisk skicklighet i samma utsträckning som vetenskaplig skicklighet. SFS anser att pedagogisk skicklighet ska ses som likvärdig med vetenskaplig kompetens vid lärartillsättningar. En föråldrad könsstereotypisk syn på undervisning och administration blir en kvinnofälla som leder till minskade karriärmöjligheter. För att motverka att vissa arbetsuppgifter könskodas måste högskolans verksamheter ges samma status. Vidare om SFS syn på jämställdhet inom lärarkåren beskrivs i avsnittet “Från en homogen till en heterogen lärarkår” i SFS ställningstagande: En öppen och jämlik högskola för alla.
Akademin har traditionellt sett haft en överrepresentation av vita äldre män. De som tillhör den gruppen har traditionellt fått större forskningsanslag, bland annat genom proportionellt stora delar av så kallade strategiska forskningssatsningar. SFS menar att forskningsmedel ska fördelas så att det främjar hela bredden av forskarkåren i varje vetenskapsområde. På så sätt kan fler från underrepresenterade grupper ges möjligheten att söka en karriär inom vetenskapsområdet och driva forskningen vidare med ett breddat perspektiv. Då kan också verksamheten ta till vara en mångfald av erfarenheter som i längden skapar bättre forskning och utbildning.
Om olika typer av erfarenheter värderas av akademin finns det också fler incitament för individer som lämnar akademin för annat arbetsliv att komma tillbaka och bidra med nya perspektiv. SFS menar att ansökningar om forskningsmedel i högre utsträckning bör beredas anonymt och med en extern jury för att ansökan ska bedömas neutralt.
Jämställdhetsintegrering introducerades som arbetsmetod 1997, för att jämställdhetsperspektivet ska genomsyras i hela verksamheten. Högskolan i sin helhet måste jämställdhetsintegreras för att bli mer öppen. Jämställdhetsarbetet består inte enbart av jämställdhets- och likabehandlingsplaner eller arbetsgrupper med ett främjande uppdrag. Jämställdhet är ett perspektiv som ska genomsyra alla beslut, alltifrån de vägval högskolan gör till beslut av den enskilde läraren om upplägget av undervisningen. För att en högskola ska spegla samhället krävs det reflektion över olika besluts konsekvenser för olika grupper. Endast genom medvetenhet om jämställdhet kan lärprocessen och forskningen spegla olika synsätt som leder till en utveckling av hela samhället. Jämställdhetsintegrering är för SFS en viktig pusselbit för att skapa en mer jämlik och jämställd högskola.