Studenter vid universitet och högskolor representeras av studentkårer. Det kan finnas flera studentkårer vid en högskola, men studentkårerna ska alltid representera olika verksamhetsområden. Det kan alltså inte finnas flera studentkårer som representerar studenter vid en och samma utbildning.
Studenterna har möjlighet att själva organisera sig i föreningar och ansöka om att få status som studentkår. Ansökan lämnas till lärosätet som fattar beslut om kårstatus. Processen kring ansökan och beslut om status som studentkår kallas “kårstatusprocessen”. Ett beslut om kårstatus gäller för tre år, därefter upprepas processen igen.
Studentkårerna är centrala för att studenterna ska kunna utöva ett demokratiskt inflytande över sina utbildningar. Därför anser SFS att kårstatusprocessen måste vara transparent och rättssäker. Det är studenterna själva som ska bestämma vem som representerar dem. Lärosätet hanterar bara ansökan och fattar det formella beslut om kårstatus.
I början av 2020 publicerade SFS en rapport som beskriver reglerna kring kårstatusprocessen. Rapporten identifieras några oklara regler. Därför lämnas några rekommendationer om hur processen kan utvecklas:
- Regeringen utvidgar och förtydligar studentbegreppet.
- Regeringen klargör om/hur studerande som inte omfattas av studentbegreppet ska vara representerade i beslut som berör dem.
- Regeringen förtydligar vilka möjligheter studentkårerna
har att utesluta medlemmar. - Lärosätena tar fram en gemensam standard för hålltider och vissa definitioner inom kårstatusprocessen.
Rapporten i sin helhet hittar du bifogad nedan.