Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri för svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd inom Sverige och övriga EU, EES eller Schweiz. Utbildningen finansieras genom anslag från staten.
Högskolan tilldelas anslag i två skilda potter: en för forskning och en för utbildning. Utbildningsanslagen baseras i sin tur på två komponenter: Dels antalet registrerade helårsstudenter (HST), dels antalet studenter som slutför sina kurser och tar högskolepoäng. Den exakta ersättningen för varje student varierar även mellan olika ämnesområden.
SFS har länge varit kritiska till att lärosätena är beroende av att studenterna slutför sina kurser och tar alla sina högskolepoäng för att lärosätena ska få full ersättning. Det leder till att utbildningar som behöver höja kvaliteten istället får mindre resurser. Dessutom skapar det incitament att släppa igenom fler studenter.
2016 beslutade SFS medlemskårer att organisationens fokusfråga de följande tre åren skulle vara just högskolans resurstilldelningssystem. Arbetet påbörjades hösten 2016 och löpte till och med våren 2019.
Styr- och resursutredningen (Strut)
2017 tillsattes en utredning av högskolans resurstilldelning och styrsystem. Utredningen fick namnet Styr- och resursutredningen, förkortat Strut. Utredningens uppdrag var att utreda systemet för finansiering och styrning, men direktivet lät inte att utredningen att lägga förslag som skulle öka de totala kostnaderna för staten. Utredningen lämnade slutbetänkande våren 2019.
Strut föreslog ett nytt tillitsbaserat styrsystem. Anslagen för utbildning och forskning skulle dessutom slås ihop till ett samlat anslag för båda verksamhetsgrenarna.
Utbildningsanslagen skulle inte vara direkt knutna till antal studenter från år till år, utan skulle baseras på verksamheten över en flerårsperiod. Dessutom skulle de prestationsbaserade ersättningsbeloppen tas bort. Utredningen föreslog även förändringar i styrsystemet som inte direkt är kopplat till resurser.
Nuläget
Regeringen har gått vidare med delar av Strut:s förslag. Bland annat har regeringen lagt fram lagförslag om den akademiska friheten och det livslånga lärandet. I budgetpropositionen för 2021 tillskapades 3 000 platser för livslångt lärande, där den prestationsbaserade delen av anslagen ersattes av en motsvarande grundersättning istället.
Under slutet av 2020 kommer regeringen att lägga fram nästa forskningsproposition, där den redogör för sina planer för forskningspolitiken de kommande fyra åren. Det var i föregånde forskningsproposition från 2016 som regeringen aviserade sina planer om att tillsätta Styr- och utredningen. 2020 års forskningsproposition blir ett slags facit över vad från Strut som faktiskt blev av.